Table of Contents

Lanterna

Nutisk Ordbok - 1914

Lanterna (Lantern) [Laterne, Licht]. Reglementerade for (regula­tion l;s) [vorschriftmässige Lichter]. Bestämmelser härom återfinnas dels i förordningen om undvikande af ombordläggning den 26 okt. 1906 och dels i förordningen om fartygslanternor den 27 nov. 1908. — Hvarje fartyg skall under gång föra två sidolanternor (side lights) [Positions-laternen od. -lichter, Seiten- laternen od. -lichter] med lanternskärmar (side lights screens) (L. kasten]. Sidol, skola lysa 10 streck åt sidan, från rätt förut till 2 streck akter om tvärs; babordslanternan med rödt och styrbordslanternan med grönt sken. Ångbåtar föra dessutom en eller två topplanternor (masthead lights) [Topplichter] och en akterlanterna (sternlight) [Heck l.], se d. o. Till ankars skall föras minst en ankarlanterna (anchor- or riding light) [Ankerlicht] sed. o. Lanterna måste man hafva nattetid äfven i en liten båt, men man kan nöja sig med en sådan som nu för tiden begagnas på velo­cipeder eller en vanlig elektrisk ficklampa. Med ett starkt koncentreradt ljus, såsom det sistnämnda, är det ofta bättre att låta skenet falla på sina egna segel, och visa hvilken kurs man styr, än att rikta det åt det håll hvarifrån fara hotar.

Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920

Lanterna, lykta. Lanternor benämnas ombord i allmänhet efter den plats, på vilken de uppsättas eller, som det heter, föras, såsom signallanternor, sidolanternor, topplanterna, ankarlanterna o. s. v. Fartygslanterna skall vara godkänd av Kungl. Nautisk-meteorologiska byrån och dess kontrollanstalter, som härom utfärda certifikat och förse lanternan med stämpel och certifikatets nummer. Se kungl. förordningen om fartygslanternor 27 nov. 1908.

Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926

Lanterna (lat. lanterna 1. laterna), lykta. - Sjöv. De ljus, som enligt internationella bestämmelser (se k. förordn, ang. åtgärder till undvikande af ombordläggning 26 okt. 1906) skola föras från solnedgången till soluppgången “af alla fartyg på öppna haf och i alla därmed förbundna farvatten, som trafikeras af sjögåendc fartyg’’, benämnas vanligen lanternor. Ångfartyg på väg skall föra ett ljus med hvitt, klart sken (topplanterna), lysande oaf-brutet öfver en båge af horisonten af 20 kompassstreck från rätt för-ut till 2 streck (22Vs0) akter om tvärs på hvardera sidan, synligt på minst 5 nautiska mils (minuters) afstånd under mörker och klar luft, samt på styrbords sida ett ljus ined grönt sken ’styrbordslanterna) och på babords sida ett ljus med rödt sken (babordslanterna), de båda sidoljusen (sido- 1. boglanternorna) synliga på minst 2 nautiska mils afstånd. Sådant fartyg må ock föra ytterligare ett ljus, liknande det förstnämnda, det aktre ljuset minst 4,5 m. högre upp än det främre. - Ångfartyg, soin bogserar, skall jämte sidoljusen föra 2 eller i visst fall 3 ljus med hvitt sken. Fartyg, som ej är manöverfärdigt. skall visa 2 ljus med rödt sken, det ena rätt öfver do andra, synliga rundt horisonten (röda glob-lanternor). För fartyg, som sysslar med telegraf kabel, äfvensom för lotsfartyg, småfartyg och fiskebåtar gälla särskilda bestämmelser; likaså för fartyg i svenskt inre farvatten. - Fartyg till ankars föra ett ljus med hvitt sken för-ut, synligt horisonten rundt (ankarlanterna), större fartyg dessutom ett ljus akterut. - Lanternor användas dessutom till signalering, vare sig med omväxlande korta och långa ljusblinkar enl. Morses system (blinklanterna 1. prejning s lanterna:-eller med olikfärgade sken.