====== Rev ======

===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 =====
**Rev**, 1) sammanhängande grupper av klippor eller annan hård botten, utskjutande från land över eller under vattnet; 2) anordning på ett segel, varigenom dess area vid behov kan minskas. Anordningarna för revning bestå antingen av små sydda hål tvärs över seglet, varigenom man träder en smäcker lina och surrar om underliket och "revet", eller kan fastgöringen utföras medelst korta tågstumpar, revsejsingar, som äro instuckna genom hålen och fastsydda vid seglet. Dessa knopas omkring den del av seglet, som skall revas. Vid revning av råsegel halar man upp taljor (revtaljor), som gå från stående liken upp till rån för att lättare kunna hantera seglet. Gäller det en märsrå, så firas rån samtidigt. Revet sträckes därefter längs rån medelst stickbulten, ett smäckert tåg, som är fastgjort om rånocken, och som skäres i revlöddern. Då man halat upp revet på rån, lindas tåget hårt om denna, slag vid slag, genom löddern. När det är klart i lovart, sjunger stickbultsgasten ut: "hal i lä", och seglet halas ut på lä nocke, vars stickbult även pålägges. Därefter knopas revsejsingarna med riktiga knopar. På en bom sträckes liket medelst revbrokar. Reven benämnas enkelt rev, dubbelt rev, bottenrev, beroende på huru stor del, som skall förminskas av seglet. Sviktrev i gaffelsegel är ett diagonalt rev, varigenom detta får formen av en triangel. Sviktrev i märssegel är lä skot gigat, och seglet fastgjort på nocken fram till buken, där en kraftig sejsing är pålagd runtom rån och seglet med duktigt med smärting under för att förekomma skamfilning. Cunninghams patentrev är en anordning, där seglet rullas upp på en bom ovanpå rån som en gardin. ~ -a, att minska segelarean genom revning. ~ en stång, lyfta den, sedan man skakat loss dess tackling, taga ut sluthultet, fira ned stången till dess halva längd samt surra den till den närmast under belägna masten eller stången. ~ -band, remsa av segelduk, sydd tvärs över ett segel, för att stärka detsamma och giva fasthet åt revhålen. ~-brok, en grov trosstump, som är trädd genom revknapen på en bom och fasthållen i denna med en knop. Vid revning skäres broken genom revlöddern, och en mindre talja slås på tampen, varefter revet sträckes. Stickbulten lägges på, sedan man virat smärting om den del av seglet, där den skall ligga. ~ -hål, sydda hål i segel, vari revsejsingarna trädas och fästas. ~ -knop, användes att fästa två ändar vid varandra, särskilt revsejsingar. Man lägger tamparna i kors. Tager den ena runt om den andra ett slag, så att den bildar en halv knop, varefter man lägger ännu en halv knop med tamparna och fasta parterna liggande tillsammans i var sin bukt. ~ -lödder, tågring å stående lik för stiekbult. ~-sejsingar, korta tågstumpar, fastsydda i segel för revning. ~ -talja, se rev. ~-taljeblock, block till re vt al ja. ~-talje-lödder, tågring i stående lik för huggning av revtalja.

===== Nordisk Familjebok - Tredje upplagan - 1923 =====
**Reva segel**, minska segelarean genom att taga in rev, d. v. s. sammanvika el. upprulla en del av seglet. På fartyg med enkla märs-segel kunna i regel tagas in 1—3, någon gång 4 rev. Varje rev intages för sig (se fig. 1) genom att, sedan märsrån firats, revet upp-halas med hjälp av revgölingar och revtaljor (d) och fästes till rånockarna medelst stickbultar (a), varefter revet sammanknytes med revsejsingarna (c). På gaffelsegel (fig. 2) upprullas revet underifrån. Det sista revet kallas bottenrev. Nutida segelfartyg äro försedda med patentrev, d. v. s. revning sker genom att seglet på mekanisk väg rullas upp kring rån el. bommen. På råseglare ha för arbetsbesparing allmänt införts dubbla märssegel, varvid det undre motsvarar bottenrevat enkelt märssegel.