Gipa, sjöv., vid undanvindsegling skifta öfver ett bom- eller sprisegel från ena sidan af fartyget till den andra. Denna manöver utföres genom att hala in på skotet och sedan hastigt fira ut på detsamma. Till följd af vindförändring eller vårdslös styrning kan gipning ofrivilligt vållas. På grund af den fara, som gipning i frisk bris kan medföra, fordras vid segling med vinden akterifrån stor påpasslighet och försigtighet.

Gipa (Gybe, jibe) [Geiben, giepen, öbergehen] eller låta ett segel fördevind slå öfver från den ena sidan till den andra, är bland de farligaste manövrerna med en segelbåt i hård bris, ty äfven om risken för kantring icke finnes så återstår alltid den att någon del af riggen spränges vid den häftiga knycken. För att minska denna bör man i hård bris åtminstone till en del berga seglet, såsom t. ex. genom att fira piken på ett gaffelsegel, och i alla händelser måste man hala igenom skotet tills seglet kommer midskepps och genast kvickt fira ut det igen, när seglet gått öfver. Ju närmare seglets öfversta del står till fartygets medellinje desto kortare distans har den att passera vid gipningen och desto lindrigare blir äfven knycken, hvarför högt pikade loggertsegel, guntersegel och i synnerhet stagsegel äro de minst farliga att gipa med.

Gipa, att vid segling rätt undan vind skifta över ett gaffelsegel, så att vinden fyller från andra sidan. I hård vind och då man har en svår bom att göra med, måste detta ske med försiktighet, så att man halar igenom skotet dikt an, innan man låter seglet komma och sedan firar av.