Master äro i et Orlogsskepp 3:ne utom bogsprötet; nemligen, fockemasten står nära intil förstäfwen, stormasten står midskepps, och mesans masten står mellan stormasten och akterstäfwen.

Master hopsättas af flere trän hwilka dammas ihop och julas.

Mastens delar äro foten nederst, fisken wid däck, hummern under märsen där kinnbackarne taga wid, och toppen där öfwer.

Masternas tilbehör äro want för at hålla sidowarts och akterut, samt stag för at hålla masten förut.

Mast (Mast) [Mast]. Master till segelfartyg kunna förekomma dels i ett stycke (single tree m.) [M. aus einem Stück] eller, såsom å de gamla örlogsf artygen, af flera timmer byggd m. (built m) [gebau­ ter Af.]. Numera, sedan fartygen i allmänhet byggas af järn, be­ gagnas också järnm:r (iron m:s) [eiserne M.en] af stål- eller järnplåt. Antalet m:r varierar mellan 1 och 7. 4, ja 5 master är intet ovanligt på en modern långtradare. Dessa kallas fock-, stor-, mittel-, akter- och kryss- eller mesanmast (fore-, main-, middle-, mizen- and jigger- mast) [Fock-, Gross-, Mittel-, Achter- und Kreuz- oder Besan-mast].

Mast, lång, rund träd stam eller stålcy­linder, som står upprest på ett fartygs kölsvin (ibland på dess däck), går igen­ om däcket och uppbär tacklingen, lastbommarna, ävensom i vissa fall signaleringsanordningar, stridsmärsar och bestyckning m. m. Å segelfartyg består den av ett, två eller tre stycken. Det stycke, som går igenom däcket, kallas undermast, det nästa märsstång, det översta bramstång, som på många far­tyg är avdelad att omfatta även röjelstång, skejselstång och någon gång, fast mycket sällsynt, månsegelsstång. Röran­de masternas namn, se femmastare, fyrmastare , fullriggare, bark o. s. v. ~