<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<!-- generator="FeedCreator 1.8" -->
<?xml-stylesheet href="https://wiki.euren.se/lib/exe/css.php?s=feed" type="text/css"?>
<rdf:RDF
    xmlns="http://purl.org/rss/1.0/"
    xmlns:rdf="http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#"
    xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
    xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
    <channel rdf:about="https://wiki.euren.se/feed.php">
        <title>Historik marta</title>
        <description></description>
        <link>https://wiki.euren.se/</link>
        <image rdf:resource="https://wiki.euren.se/lib/tpl/dokuwiki/images/favicon.ico" />
       <dc:date>2026-04-14T13:18:21+00:00</dc:date>
        <items>
            <rdf:Seq>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/allocortex?rev=1635360250&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/amygdala?rev=1635513506&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/ans?rev=1635497327&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/basala_ganglierna?rev=1635585650&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/brainstem?rev=1635432173&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/cerebellum?rev=1635421085&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/cerebrospinal_fluid?rev=1635343799&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/cns?rev=1635584547&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/corpus_calossum?rev=1635343394&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/corpus_striatum?rev=1635360107&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/emotioner?rev=1635513798&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/ens?rev=1635362224&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/frontal_lobe?rev=1635587609&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/gener?rev=1635411697&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/gliaceller?rev=1635496255&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/gra_massa?rev=1635343520&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/gyrus_cinguli?rev=1635359601&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/hippocampus?rev=1635534136&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/hjarnans_utveckling?rev=1635497197&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/hoger_hjarnhalva?rev=1635513197&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/hormon?rev=1635509646&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/horsel?rev=1635432497&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/hypofysen?rev=1635499213&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/hypothalamus?rev=1635509628&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/insuderingsfragor?rev=1635683717&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/limbiska_systemet?rev=1635359795&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/meninger?rev=1635342694&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/metoder?rev=1635589069&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/minne?rev=1635586639&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/neocortex?rev=1635362247&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/nervsystemet?rev=1635587005&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/neuron?rev=1635683742&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/occipital_lobe?rev=1635420601&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/parietal_lobe?rev=1635495239&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/pns?rev=1635411274&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/sekventiellt_organiserad_roerelse?rev=1635499519&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/signalsubstanser?rev=1635500206&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/sns?rev=1635361678&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/soemn?rev=1635593517&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/somatosensoriska_receptorer?rev=1635495057&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/stress?rev=1635689998&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/tallkottskorteln?rev=1635345410&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/temporal_lobe?rev=1635587651&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/thalamus?rev=1635495149&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/uppmarksamhet?rev=1635596521&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/vanster_hjarnhalva?rev=1635516133&amp;do=diff"/>
                <rdf:li rdf:resource="https://wiki.euren.se/marta/vit_massa?rev=1635343577&amp;do=diff"/>
            </rdf:Seq>
        </items>
    </channel>
    <image rdf:about="https://wiki.euren.se/lib/tpl/dokuwiki/images/favicon.ico">
        <title>Historik</title>
        <link>https://wiki.euren.se/</link>
        <url>https://wiki.euren.se/lib/tpl/dokuwiki/images/favicon.ico</url>
    </image>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/allocortex?rev=1635360250&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-27T20:44:10+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Allocortex</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/allocortex?rev=1635360250&amp;do=diff</link>
        <description>Allocortex

Allocortex är ett samlingsnamn för en rad olika strukturer och innefattar bland annat hippocampus och amygdala</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/amygdala?rev=1635513506&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T15:18:26+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Amygdala</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/amygdala?rev=1635513506&amp;do=diff</link>
        <description>Amygdala

Vi vet mest om amygdalas koppling till rädlsa men den kan även vara viktig vid andra emotioner. Amygdala fungerar som hjärnans yttre alarmsystem och är tätt förknippat med negativa känslor som ångest och rädsla. På grund av detta har amygdala en kritisk betydelse vid inlärning av rädsloresponer (klassis betingning). Skador på amygdala förhindrar djuret från att känna rädsla samt orsakar ett förändrat socialt och sexuellt beteende. Djur med skador på amygdala får även problem med att kä…</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/ans?rev=1635497327&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T10:48:47+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>ANS- autonoma nervsystemet</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/ans?rev=1635497327&amp;do=diff</link>
        <description>ANS- autonoma nervsystemet

Delas upp i sympatiska och parasympatiska nervsystemet.

Det sympatiska nervsystemet har ganglier på var sida om ryggraden. Det parasympatiska nervsystemet hr ganglier i närheten av de organ det påverkar. Det parasympatiska nervsystemet härstammar främst från</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/basala_ganglierna?rev=1635585650&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-30T11:20:50+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Basala ganglierna (basal ganglia)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/basala_ganglierna?rev=1635585650&amp;do=diff</link>
        <description>Basala ganglierna (basal ganglia)

Basala ganglierna är en grupp av subcorticala strukturer och involverar caudate nucleus (“bågen”), putamen (den sora hemisfären) och globus pallidus (lateral och medial, är de mindre mer mediala strukturerna).</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/brainstem?rev=1635432173&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-28T16:42:53+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Brainstem (hjärnstammen)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/brainstem?rev=1635432173&amp;do=diff</link>
        <description>Brainstem (hjärnstammen)

Består av:

Medulla oblongata (förlägda märgen)

Pons (hjärnbryggan)

	*  Förbinder cerebellum med resten av hjärnan.

Midbrain (mitthjärnan)

Inbäddad i hjärnstammen finns RAS- retricular activation system. RAS är en vakt som styr vad som får komma in storhjärnan och vad som ska sållas bort. RAS är viktig för medvetandetillståndet och vakenheten (vaknandet). Skador på RAS leder ofta till koma eller död.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/cerebellum?rev=1635421085&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-28T13:38:05+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Cerebellum (lillhjärnan)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/cerebellum?rev=1635421085&amp;do=diff</link>
        <description>Cerebellum (lillhjärnan)

	*  Hjälper till att tajma rörelser.
	*  Ser till att cortex korrigerar rörelser utifrån resultatet av tidigare rörelser.
	*  Ger precision i rörelser.
	*  Hanterar “skickliga” rörelser.
	*  Kontrollerar balans.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/cerebrospinal_fluid?rev=1635343799&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-27T16:09:59+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Cerebrospinal fluid (cerebrospinalvätska) och ventriklar</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/cerebrospinal_fluid?rev=1635343799&amp;do=diff</link>
        <description>Cerebrospinal fluid (cerebrospinalvätska) och ventriklar

Cerebrospinalvätska finns i de fyra ventriklarna samt mellan archanoid layer och pia mater i hjärnhinnan.

	*  Laterala ventriklarna
	*  Tredje ventrikeln
	*  Fjärde ventrikeln

Vätskan har flera olika funktioner: den är stötdämpande, den skapar en enhetlig och stabil mioljö och den transporterar ämnen till och från hjärnan.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/cns?rev=1635584547&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-30T11:02:27+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>CNS- centrala nervsystemet</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/cns?rev=1635584547&amp;do=diff</link>
        <description>CNS- centrala nervsystemet

Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen som kopplas samman via hjärnstammen. 

CNS kan delas upp i:

Hindbrain (bakhjärna, rombencephalon) (se hjärnstam) 

	*  Myelencephalon- blir till medulla oblongata
	*  Metencphalon- blir övriga pons och cerebellum</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/corpus_calossum?rev=1635343394&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-27T16:03:14+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Corpus callossum (hjärnbalken)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/corpus_calossum?rev=1635343394&amp;do=diff</link>
        <description>Corpus callossum (hjärnbalken)</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/corpus_striatum?rev=1635360107&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-27T20:41:47+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Corpus striatum</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/corpus_striatum?rev=1635360107&amp;do=diff</link>
        <description>Corpus striatum

Är delaktig i att kontrollera frivilliga rörelser och att inhibiera ofrivilliga rörelser.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/emotioner?rev=1635513798&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T15:23:18+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Emotioner</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/emotioner?rev=1635513798&amp;do=diff</link>
        <description>Emotioner

Positiva och negativa emotioner tycks till viss del vara lateraliserade. Vänster hjärnhalva tycks stå för mer positiva (närmande) beteenden och höger hjärnhalva tycks stå för mer negativa (undvikande) beteenden.

Det finns två olika teorier om vad upplevelsen av emotioner är: James-Lange teorin menar att upplevelsen enbart är ett resultat av den fysiologiska responsen som vi känner. Cannon-Bard teorin menar att det utöver den fysiolgiska responsen också finns en separat</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/ens?rev=1635362224&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-27T21:17:04+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>ENS- enteriska nervsystemet</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/ens?rev=1635362224&amp;do=diff</link>
        <description>ENS- enteriska nervsystemet

	*  Sköter matsmältningssystemet och omger matstrupen, matsäcken och tarmarna.
	*  Kopplat till CNS via ANS, särskilt via vagusnerven.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/frontal_lobe?rev=1635587609&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-30T11:53:29+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Frontal lobe (frontalloben)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/frontal_lobe?rev=1635587609&amp;do=diff</link>
        <description>Frontal lobe (frontalloben)

Prefrontala cortex är involverat i beslutsfattande och hanterar arbetsminnet. Prefrontala cortex är även iblandat i recall av episodiska och semantiska minnen.

I den posteriora delen av frontalloben finns primary motor area. Anteriort om den finns premotor area. Premotor area planerar rörelser i sekvenser och motor area utför dem i korrekt ordning. Båda dessa är alltså involverade i</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/gener?rev=1635411697&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-28T11:01:37+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Gener</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/gener?rev=1635411697&amp;do=diff</link>
        <description>Gener

Allel- varianter av samma funktion, kan vara homozygota  (lika) eller heterozygota  (olika)

Complete dominance- endast en allel uttrycks

Incomplete dominance- del av den recessiva genen uttrycks

Codominance- båda alleler uttrycks helt

Epigenetik</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/gliaceller?rev=1635496255&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T10:30:55+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Gliaceller</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/gliaceller?rev=1635496255&amp;do=diff</link>
        <description>Gliaceller

Gliaceller har en rad olika funktioner och finns i några olika varianter men deras övergripande syfte är att underlätta arbetet för neuron.

Lite exempel på funktioner av gliaceller:

	*  Stödjer (som en ställning)
	*  Förser neuron med näringsämnen</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/gra_massa?rev=1635343520&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-27T16:05:20+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Grå massa (grey matter)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/gra_massa?rev=1635343520&amp;do=diff</link>
        <description>Grå massa (grey matter)

Grå massa består huvudsakligen av cellkroppar och kapillärer.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/gyrus_cinguli?rev=1635359601&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-27T20:33:21+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Gyrus cinguli</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/gyrus_cinguli?rev=1635359601&amp;do=diff</link>
        <description>Gyrus cinguli</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/hippocampus?rev=1635534136&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T21:02:16+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Hippocampus</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/hippocampus?rev=1635534136&amp;do=diff</link>
        <description>Hippocampus

Hippocampus reglerar hypofysens utsöndring av hormon som påverkar kortisolnivåerna. Hippocampus är viktig för att kunna stänga av stressresponsen. Hippocampus har många receptorer för kortisol och har axon som sträcker sig direkt till hypothalamus. Kortisol regleras vanligtvis av hippocampus men om kortisolnivåerna är hög under en längre tid kan detta skada hippocampus som då får svårare att stänga ner stressresponsen.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/hjarnans_utveckling?rev=1635497197&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T10:46:37+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Hjärnans utveckling</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/hjarnans_utveckling?rev=1635497197&amp;do=diff</link>
        <description>Hjärnans utveckling

Några faktorer som påverkar hjärnans utveckling är sensoriska erfarenheter, SES, teratogener, skador, gener och hormon.

Fostrets hindbrain och midbrain blir tillsammans hjärnstammen. Neural tube blir ryggraden och forebrain blir storhjärnan. För mer detaljer, se</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/hoger_hjarnhalva?rev=1635513197&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T15:13:17+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Höger hjärnhalva</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/hoger_hjarnhalva?rev=1635513197&amp;do=diff</link>
        <description>Höger hjärnhalva

Höger hjärnhalva tycks stå för mer negativa (undvikande) beteenden. Höger hjärnhalva tycks stå för musik medan vänster står för tal.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/hormon?rev=1635509646&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T14:14:06+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Hormon</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/hormon?rev=1635509646&amp;do=diff</link>
        <description>Hormon

Hormon liknar signalsubstanser i sin funktion men använder blodomloppet för leverans istället för synapser. Många hormon kan även agera so msignalsubstanser i hjärnan.

Hypothalamus producerar neurohormon som får hypofysen att utsöndra hormon i blodomloppet. Hypothalamus kommunicerar med den anteriora hypofysen via blodomlopp och med den posteriora hypofysen via axon. Dessa hormon får i sin tur de olika körtlarna i kroppen att producera andra hormon som i sin tur påverkar olika organ, in…</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/horsel?rev=1635432497&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-28T16:48:17+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Hörsel</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/horsel?rev=1635432497&amp;do=diff</link>
        <description>Hörsel

1. Ljudvågen når vårt ytteröra och beroende på höjd från ljudkällan färgas ljudet av ytterörat vilket låter oss uppfatta höjd på källan.

2. Ljudvågen färdas genom mellanörat och får till slut det ovala fönstret på snäckan (</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/hypofysen?rev=1635499213&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T11:20:13+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Hypofysen (pituitary gland)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/hypofysen?rev=1635499213&amp;do=diff</link>
        <description>Hypofysen (pituitary gland)

Hypofysen producerar olika hormon och utsöndrar dem i blodomloppen via ett närverk av kapillärer. Hypofysen är tätt förbinden med hypothalamusoch hypothalamus skickar ofta instruktioner om vad och hur mycket som ska produceras till hypofysen. Hypofysen har ett feedback-system där den kan känna av hur mycket av olika hormon som redan är i omlopp och utefter det reglera vad och hur mycket den utsöndrar. Detta för att hålla kroppen i</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/hypothalamus?rev=1635509628&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T14:13:48+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Hypothalamus</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/hypothalamus?rev=1635509628&amp;do=diff</link>
        <description>Hypothalamus

Hypothalamus reglerar kroppens endokrina system och därmed exempelvis hunger, törst och sömn. Detta gör hypothalamus genom sin kontakt med hypofysen (pituitary gland).

Hypothalamus är inblandad i repoduktiva beteenden.

Den största skillnaden i hjärnan mellan könen är att män tenderar ha något större hypothalamus än kvinnor.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/insuderingsfragor?rev=1635683717&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-31T13:35:17+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Instuderingsfrågor</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/insuderingsfragor?rev=1635683717&amp;do=diff</link>
        <description>Instuderingsfrågor

Neuron

1. Beskriv hur neuroner kommunicerar med varandra. EPSP/IPSP Svar här

Somatosensorik och motorik

2. Beskriv en sekventiellt organsierad rörelse (tillexempel att gripa ett föremål med handen). Svar här 

3. Beskriv hur vi hör. Svar här

4. Vilka tre huvudgrupper av somatosensoriska receptorer finns och vad hanterar de för input?</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/limbiska_systemet?rev=1635359795&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-27T20:36:35+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Limbiska systemet</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/limbiska_systemet?rev=1635359795&amp;do=diff</link>
        <description>Limbiska systemet

Utgörs av bland annat amygdala, hippocampus och gyrus cinguli.

Det limbiska systemet är involverat i emotioner. Exakt vilka strukturer som ska involveras i limbiska systemet är omdiskuterat och man rör sig allt mer ifrån begreppet.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/meninger?rev=1635342694&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-27T15:51:34+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Meninger (hjärnhinna)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/meninger?rev=1635342694&amp;do=diff</link>
        <description>Meninger (hjärnhinna)

Meninger är det engelska ordet för hjärnhinnan och är den vävnad som omger hjärnan. Den har tre lager:

	*  Dura mater- består av fibros vävnad och är som en säck runt hjärnan
	*  Archanoid layer- är tunn coh följer hjärnans form</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/metoder?rev=1635589069&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-30T12:17:49+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Metoder</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/metoder?rev=1635589069&amp;do=diff</link>
        <description>Metoder

Optogenetics

I optogenetics gemanipuleras en gen in i ett specifikt område i hjärnan. Genen gör så att när cellen belys kommer aktionspotentialer. Detta är en effektiv metod för att ta reda på vad olika områden i hjärnan gör på djur.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/minne?rev=1635586639&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-30T11:37:19+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Minne</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/minne?rev=1635586639&amp;do=diff</link>
        <description>Minne

Ett engram är ett fysiskt spår av ett minne. Ett engram uppstår på grund av fysiska förändringar i hjärnan vid inlärning, exempelvis att nya celler bildas samt att synapser bildas, utvidgas eller effektiviseras.

Det finns två typer av minnesförlust:</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/neocortex?rev=1635362247&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-27T21:17:27+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Neocortex (hjärnbarken)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/neocortex?rev=1635362247&amp;do=diff</link>
        <description>Neocortex (hjärnbarken)

Kan delas upp i fyra lober:

	*  Frontalloben
	*  Parietalloben
	*  Temporalloben
	*  Occipitalloben

Neocortex har 6 olika lager av celler som varierar i tjocklek i olika delar. De olika lagren tycks ha olika funktioner och i och med att olika delar kräver olika mycket kan detta vittna om anledningen till att lagren varierar i tjocklek.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/nervsystemet?rev=1635587005&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-30T11:43:25+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Nervsystemets uppdelning</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/nervsystemet?rev=1635587005&amp;do=diff</link>
        <description>Nervsystemets uppdelning

Nervsystemet brukar delas upp i det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet. 

Det perifera nervsystemet delas i sin tur upp i det autonoma nervsystemet och det somatiska nervsystemet.

Det autonoma nervsystemet brukar delas upp i det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/neuron?rev=1635683742&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-31T13:35:42+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Neuron</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/neuron?rev=1635683742&amp;do=diff</link>
        <description>Neuron

Neuron består av en cellkropp (soma) och utfrån den strålar dendriter och ett axon som sedan förgrenas.

Hur fungerar neuron? (action potentials, synapser)

En aktionspotential är en kort men väldigt stor skillnad i den relativa laddningen mellan den intracellulära vätskan och den extracellulära vätskan.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/occipital_lobe?rev=1635420601&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-28T13:30:01+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Occipital lobe (occipitalloben)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/occipital_lobe?rev=1635420601&amp;do=diff</link>
        <description>Occipital lobe (occipitalloben)

I occipialloben finns syncentret och härifrån utgår både den dorsala och laterala strömmen. Involverat i allt som kräver syn, exempelvis lokalisering av föremål.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/parietal_lobe?rev=1635495239&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T10:13:59+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Parital lobe (parietalloben)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/parietal_lobe?rev=1635495239&amp;do=diff</link>
        <description>Parital lobe (parietalloben)

I parietalloben finns sensoriska cortex som är involverat i sekventiellt organiserade rörelser. De är somatosensoriska coretx som huvudsakligen tar emot signaler från de somatosensoriska receptorerna även om dessa signaler också färdas till motorcortex för att vi ska kunna avgöra var vår kropp och dess delar befinner sig.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/pns?rev=1635411274&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-28T10:54:34+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>PNS- perifera nervsystemet</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/pns?rev=1635411274&amp;do=diff</link>
        <description>PNS- perifera nervsystemet

Det perifera nervsystemet inkluderar allt i nervsystemet som befinner sig utanför hjärnan och ryggmärgen. PNS kan delas upp i somatiska nervsystemet (SNS) och det autonoma nervsystemet (ANS)</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/sekventiellt_organiserad_roerelse?rev=1635499519&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T11:25:19+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Sekventiellt organiserad rörelse</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/sekventiellt_organiserad_roerelse?rev=1635499519&amp;do=diff</link>
        <description>Sekventiellt organiserad rörelse

1. Visuell information används för att lokalisera föremålet. Impulser rör dig från syncentrat i occipitalloben och vidare i den ventrala och dorsala strömmen.

2. Prefrontala cortex i frontalloben fattar beslut om att utföra en handling.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/signalsubstanser?rev=1635500206&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T11:36:46+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Signalsubstanser (neurotransmittors)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/signalsubstanser?rev=1635500206&amp;do=diff</link>
        <description>Signalsubstanser (neurotransmittors)

Signalsubstanser (SS) är ämnen so orsakar inhibition eller excitation av en neuron när de binder till en viss receptor. Varje SS kan ha fler olika typer av receptorer och kan därigenom agera både excitatoriskt och inhibitoriskt. Utanför hjärnan agerar många SS som</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/sns?rev=1635361678&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-27T21:07:58+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>SNS- somatiska nervsystemet</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/sns?rev=1635361678&amp;do=diff</link>
        <description>SNS- somatiska nervsystemet

I huvudet finns 12 st kranialnerver (cranial nerves). Somliga är afferenta, andra efferenta och somliga är både och.
NrNamnFunktion1.Olfactory nerveFörmedlar dofter till hjärnan2.Optic nerveFörmedlar information från näthinnan till hjärnan</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/soemn?rev=1635593517&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-30T13:31:57+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Sömn</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/soemn?rev=1635593517&amp;do=diff</link>
        <description>Sömn

Biorythms är cykliska förändringar av beteende eller funktion. Den viktigaste av dessa rytmer är den circadiska rytmen.

Den viktigaste strukturen involverad i den cirkadiska rytmen är suprachiasmtic nucleus som är en region i hypothalamus Utöver denna region är även</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/somatosensoriska_receptorer?rev=1635495057&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T10:10:57+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Somatosensoriska receptorer</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/somatosensoriska_receptorer?rev=1635495057&amp;do=diff</link>
        <description>Somatosensoriska receptorer

Haptic-proprioceptiva axon sammanstrålar i posterior spinalothamalic tract och färdas till thalamus och därifrån vidare till somatosensoriska cortex samt motor cortex. 

Nociceptor (nociception)

Nocioceptorer skickar signaler om smärta, temperatur och kliande.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/stress?rev=1635689998&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-31T15:19:58+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Stress</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/stress?rev=1635689998&amp;do=diff</link>
        <description>Stress

En stressor är ett siumulus som triggar arousal och förändrar kroppens homeostas. En stressor orsakar två olika responser: en snabb och en långsam.

The fast response

	*  Hypothalamus skickar en signal om att aktivera stressrespons genom ryggmärgen</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/tallkottskorteln?rev=1635345410&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-27T16:36:50+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Tallkottskörteln (epifysen, pineal gland)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/tallkottskorteln?rev=1635345410&amp;do=diff</link>
        <description>Tallkottskörteln (epifysen, pineal gland)

Tallkottskörteln producerar melatonin och är en del av regleringen av den basala dygnsrytmen. Hjälper till med sömnen genom att göra en dåsig.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/temporal_lobe?rev=1635587651&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-30T11:54:11+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Temporal lobe (temporalloben)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/temporal_lobe?rev=1635587651&amp;do=diff</link>
        <description>Temporal lobe (temporalloben)

I temporalloben finns hörselcortex.

Tal bearbetas huvudsakligen i vänster hjärnhalva och musik huvudsakligen i höger hjärnhalva. Hörselområden i den ventrala strömmen avgör vad det är vi hör och står för objektsidentifieringen. Hörselområden i den dorsala strömmen har troligtvis mer med talproduktion att göra.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/thalamus?rev=1635495149&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T10:12:29+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Thalamus</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/thalamus?rev=1635495149&amp;do=diff</link>
        <description>Thalamus

Thalamus tar emot impulser från ryggmärger och hjärnstammen och vidarebefodrar dem till storhjärnan. Detta innebär att thalamus krävs för att signaler till motor och somatosensoriska cortex ska nå sitt slutmål (se mer här och här.)

Hörselimpulser från inferior colliculus i</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/uppmarksamhet?rev=1635596521&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-30T14:22:01+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Uppmärksamhet</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/uppmarksamhet?rev=1635596521&amp;do=diff</link>
        <description>Uppmärksamhet

Uppmärksamhet är svårt att isolera på grund av att det är ett väldigt brett begrepp med många olika delkomponenter som involverar olika delar av hjärnan.

Sensory och motor cortec utgör ca 1/3 av neocortex Resten kallas för association cortex</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/vanster_hjarnhalva?rev=1635516133&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-29T16:02:13+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Vänster hjärnhalva</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/vanster_hjarnhalva?rev=1635516133&amp;do=diff</link>
        <description>Vänster hjärnhalva

Vänster hjärnhalva tycks stå för mer positiva (närmande) beteenden. Vänster hjärnhalva är mer involverat i tal medan höger hjärnhalva är mer involverat i musik.

Vid semantiska minnen aktiveras särskilt vänster hjärnhalva.</description>
    </item>
    <item rdf:about="https://wiki.euren.se/marta/vit_massa?rev=1635343577&amp;do=diff">
        <dc:format>text/html</dc:format>
        <dc:date>2021-10-27T16:06:17+00:00</dc:date>
        <dc:creator>Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com)</dc:creator>
        <title>Vit massa (white matter)</title>
        <link>https://wiki.euren.se/marta/vit_massa?rev=1635343577&amp;do=diff</link>
        <description>Vit massa (white matter)

Vit massa består huvudsakligen av myelineserade axon. Män har något mer vit massa än kvinnor, troligtvis till följd av högre testosteronnivåer.</description>
    </item>
</rdf:RDF>
