Historik ordbok https://wiki.euren.se/ 2026-04-14T09:53:26+00:00 Historik https://wiki.euren.se/ https://wiki.euren.se/lib/tpl/dokuwiki/images/favicon.ico text/html 2026-02-26T18:25:21+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Akter https://wiki.euren.se/ordbok/akter?rev=1772126721&do=diff Akter Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Akter Är den delen af Skeppet hwarest rodret sitter. Under watten äro skeppen akter skarpast för styrningens skuld, men öfwer watnet breda för rymlighetens skuld. Nutisk Ordbok - 1914 Akter (Stern) [Heck, Hinterteil] på ett fartyg är den ända, som är afsedd att icke gå först, och som i allmänhet icke heller bör få göra det, ty många äro de obehag, som man utsätter sig för då fartyget går akter öfver med fart. Ibland andra må nämnas att rod­rets verkan ä… text/html 2026-01-21T16:13:54+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Akterända https://wiki.euren.se/ordbok/akteraenda?rev=1769008434&do=diff Akterända Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Akterända, 1) bakända, 2) tross varmed ett fartyg är förtöjt akterut. ~ -över, i riktning mot aktern. Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 Akterända, sjöv., tågända, fastgjord akterut i en båt och vanligen använd till förtöjning. text/html 2026-02-24T22:50:41+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Akterspegel https://wiki.euren.se/ordbok/akterspegel?rev=1771969841&do=diff Akterspegel Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Akter-Spegel Är den flata delen akter öfwer rodret, hwaräst äro fenster til Cajutan, och på store skepp altan. Nutisk Ordbok - 1914 Akterspegel (Square stern) [Hinterspiegel], den plana eller svagt buktiga yta, som afslutar ett fartyg akter ut. text/html 2022-10-20T20:03:37+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Akterspring https://wiki.euren.se/ordbok/akterspring?rev=1666289017&do=diff Akterspring Nutisk Ordbok - 1914 Akterspring (Back spring) [Achterspringtau] är den förtöjningstross, som går från låringen för öfver till skillnad mot akterförtöjningen, som går akteröfver. Akterspring är äfven en till land eller moring utförd ända, med hvilken en ångare under backning svänger. text/html 2026-02-24T22:51:30+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Akterstäv https://wiki.euren.se/ordbok/akterstaev?rev=1771969890&do=diff Akterstäv Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Akterstäf är et perpendiculairt träd eller något lutande som står på aktersta ändan af kölen nertappat och förbultat wid resningsknät. Akterstäfwen stadnar ofwantil mot Häcktbalken, och är der nerom fästad med några krokiga horizontela trän eller band. text/html 2026-02-25T22:18:57+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Ankare https://wiki.euren.se/ordbok/ankare?rev=1772054337&do=diff Ankare Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Ankare äro 6. Pliktankare det swårasta, så daglige och reserve samt töjankaret och 2:ne warpankare. Dertil höra: * Boijen är en tom tunna eller et stycke träd som medelst bojerepet sitter wid flyet, och som den flytter wisar den ankarets plats. text/html 2026-02-23T18:00:58+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Ankarspel https://wiki.euren.se/ordbok/ankarspel?rev=1771866058&do=diff Ankarspel Nutisk Ordbok - 1914 Spel äro hufvudsakligen af två slag, gångspel (capstan) [Gang­spill] med vertikal axel, se gångspel, och brå-, brott- eller pumpspel (windlass) [Bratt-, Pump-spill] med horisontal axel. Namnen härleda sig från tiden, då ankaret lättades med handkraft och spel. Kring gångspelet gick manskapet, och brottspelet kringvreds med spakar, hvarmed brott togos. Senare utbötos spakarne mot en pumpliknande anordning, hvarmed ankaret så att säga pumpades upp. Numera är handkr… text/html 2026-02-24T22:56:39+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Apa https://wiki.euren.se/ordbok/apa?rev=1771970199&do=diff Apa Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Apan kallas det seglet som är under mesans staget. Det har ingen ledare för firrie ändans skuld utan hißas ryggen styf med en hanfot. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Apa, sjöv., förkortad benämning på stag-apa och gaffel-apa. Den förra är ett snedsegel, hvilket löper på mesanstaget och utgör det nedersta seglet, som kan föras emellan de aktersta masterna, och kallas rätteligen mesan-stagsegel. Den senare är ett gaffelsegel, som sitter på ba… text/html 2023-08-30T18:05:02+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Åra https://wiki.euren.se/ordbok/ara?rev=1693411502&do=diff Åra Nutisk Ordbok - 1914 Åra (Oar) [Remen, Riemen, Ruder]. Det tyska Ru­der är dock oriktigt, men brukas för kapproddsbåtar, på insjö- och flodbåtar, men aldrig af verkligt sjöfolk, som med Ruder menar roder se d. o. Årans delar äro (se vidstående fig.) a handtaget (handle) [Griff, Heft}, b lommen (loom) [Schaft}, c stången (web) [Stängel, Riemen aussenbord äusser dem Blatt}, d bladet (blade) [Blatt}. Å. för dubbelrodd eller parrodd (double banked oars) [kurze Riemen}. Å. för enkelrodd (single… text/html 2023-08-30T18:06:32+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Årtull https://wiki.euren.se/ordbok/artull?rev=1693411592&do=diff Årtull Nutisk Ordbok - 1914 Tullpinne {Thole pin, thole) [Dolle, Bootsdolle] är egentligen en i relingen nedsatt pinne af hårdt trä, hvaremot åran stöder under rodd, såsom på de flesta allmogebåtar, men ordet begagnas äfven för att beteckna andra inrättningar till stöd för åran. Tullbord {thole stringer) [Kojenleiste], en förstärkning långs med relingen till stöd för tullpinnarne. text/html 2026-02-23T21:15:08+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Avdrift https://wiki.euren.se/ordbok/avdrift?rev=1771877708&do=diff Avdrift Nutisk Ordbok - 1914 Afdrift (Leeway) [Abtrift, Leeweg] kallas ett fartygs sidorörelse åt lä. Afdriften kan således bedömas efter vinkeln emellan kölvattnets riktning och kölens, hvarför man på segelfartyg brukar hafva en på hackbrädet uppritad gradskifva, från hvars centrum man vanligen med logglinan pejlar kölvattnets riktning i förhållande till fartygets medellinje. Det är naturligtvis i synnerhet när man kryssar som afdriften kan vara af någon särdeles betydelse, men då utgör den e… text/html 2023-08-30T18:08:44+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Avhåll https://wiki.euren.se/ordbok/avhall?rev=1693411724&do=diff Avhåll Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Afhåll, sjöv. För att vid halning af ett tåg, hemvindande af en ketting e. d. hindra dess tillbakagående “tages” eller “lägges till afhåll”, hvilket tillgår så, att det tåg e. d., som halas, lägges om en beläggningsnagel eller ett krysshult, under en läpp, genom en ring, om en beting, rund ett spel e. d., hvarigenom, till följd af friktionen, en eller några få man äro i stånd att hindra dess tillbakagående. text/html 2022-10-18T11:09:03+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Avrigga https://wiki.euren.se/ordbok/avrigga?rev=1666084143&do=diff Avrigga Nutisk Ordbok - 1914 Afrigga (Unrig) [Abtakeln] icke en segelbåt med den vid sådana tillfällen vanliga brådskan, som sedan vid nästa utrustning åstadkom­ mer så mycken förargelse, utan se till att allting och i synnerhet det löpande godset blir ordentligt märkt och framför allt rent och torrt, innan det instufvas för vintern. text/html 2026-02-24T22:57:35+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Babord https://wiki.euren.se/ordbok/babord?rev=1771970255&do=diff Babord Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Babord är den wänstra sidan i skeppet när man wänder sig förut, den hålles ringare än Styrbord, så at Underofficerare lägga til, entra up och hålla sig om Babord. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 text/html 2026-02-24T22:59:11+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Back https://wiki.euren.se/ordbok/back?rev=1771970351&do=diff Back Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Backen är det främsta afstängda rum med däck på, hwarutinnan Cabbyßan är mittuti, men på sidorne äro hyttor för Timmerman och Skepparen. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Back, ett mindre halvdäck längst för ut på ett fartyg över huvuddäcket. Ankarna hava här sin plats, då de äro intagna. På ångare har även ångspelet, varmed ankaret hivas upp, sin plats här. Under backen pläga ofta manskapets lokaler vara inrymda. text/html 2026-02-24T22:59:42+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Backlag https://wiki.euren.se/ordbok/backlag?rev=1771970382&do=diff Backlag Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Back är också en bunke hwarutur et fatlag af 5 eller 7 man äta. Nutisk Ordbok - 1914 Back = matback (Patter, Bowl, Mess-kid) [Back, Kumme] träkärl, som allmänt användes förr i tiden isynnerhet på örlogsfartyg för att spara servis. Backarna voro af två slag: en lägre, motsvarande en flat tallrik, för fläsk och kött, och en högre, motsvarande en djup tallrik, för ärtsoppa och gröt m. m. De, som åto ur samma back, vanligen ej öfver åtta man, kallades ett… text/html 2023-08-30T18:12:16+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Bäring https://wiki.euren.se/ordbok/baering?rev=1693411936&do=diff Bäring Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Bäring, den riktning på kompassen, vari ett föremål synes från iakttagaren. Man säger, att ett föremål bär så och så, t. ex. NO (nordost), då verkställd pejling utvisar detta. Nutisk Ordbok - 1914 text/html 2026-02-25T16:34:55+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Båk https://wiki.euren.se/ordbok/bak?rev=1772033695&do=diff Båk Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Båk är en hög stång som sättes til kännemärke på uddar och skär. Fyrbåkar äro torn, öfwerst på dem hållas eld nattetid. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Båk, ett större på fast mark uppfört sjömärke. text/html 2026-02-24T23:03:05+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Bänsel https://wiki.euren.se/ordbok/bansel?rev=1771970585&do=diff Bänsel Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Bänsel är lina eller garn hwarmed parterne af et krökt tåg bindes fast wid tåget så at bukten ej kan gå ut. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Bänsel (Bensel), sjöv., en smal tågände eller lina, som medelst tätt intill hvarandra sittande rundslag sammanbinder två tåg e. d. På detta sätt fästes änden af vant, stag, barduner o. s. v., sedan han först gått rund jungfrun, kausen e. d. Den nedersta bänseln, närmast jungfrun, kallas hjertbänsel, … text/html 2026-02-24T23:04:20+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Bardun https://wiki.euren.se/ordbok/bardun?rev=1771970660&do=diff Bardun Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Barduner gå ifrån toppen af stänger eller bramstänger ned til Rusten och tjena som want at hålla dem. Lofbardun går ifrån stången öfwer en klyka i märsen ner til rustet åt lofwart, förflyttes sålunda hwar gång man går öfwer stag. text/html 2026-02-26T18:28:01+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Bark https://wiki.euren.se/ordbok/bark?rev=1772126881&do=diff Bark Nutisk Ordbok - 1914 Bark eller barkskepp (Bark, Barque) [Barkschiff oder Bark] är egentligen ett större tremastadt fartyg med rår endast på de två främre masterna (se fig.), men bland båtseglare hör man ofta ordet bark användas för att beteckna en tvåmastad loggertriggad båt. I syn­nerhet pläga Flottans på detta sätt riggade segelbåtar kallas barkar. text/html 2026-02-24T23:05:45+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Barlast https://wiki.euren.se/ordbok/barlast?rev=1771970745&do=diff Barlast Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Barlast är järn eller sten i botten af Skeppet at göra det styft. text/html 2026-02-24T23:06:54+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Båt https://wiki.euren.se/ordbok/bat?rev=1771970814&do=diff Båt Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Båt är et flatt och trubbigt kårt Fartyg med slupsegel och fock brukas större och smärre, äro swåra at ro. Nutisk Ordbok - 1914 Båt (Boat) [Boot] eller yacht? Det är icke alltid lätt att säga hvilkendera benämningen på en farkost är den riktigaste, men i brist på bättre definition kan man anse, att bland för idrottsändamål afsedda farkoster den, som icke är större än att den kan ros af en man, kallas båt, såframt den icke har någon annan benämning, såsom … text/html 2023-05-06T15:06:17+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Båtshake https://wiki.euren.se/ordbok/batshake?rev=1683378377&do=diff Båtshake Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Båtshake, skall finnas i varje båt. Den består av en hake av järn eller metall, fastsatt på ett smäckert skaft. Nordisk Familjebok - Fjärde upplagan - 1951 Båtshake, trästake, i ena ändan försedd med järnhake och spets i ett stycke. Användes i båtar för att ”bära av” el. ”hugga tag”. Ss. brandredskap, vid timmerflottning o. dyl. användas b. av stora dimensioner. text/html 2026-02-24T23:07:38+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Båtsman https://wiki.euren.se/ordbok/batsman?rev=1771970858&do=diff Båtsman Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Båtsmän äro de som skola förrätta alt arbete om bord. Nutisk Ordbok - 1914 Båtsman (Boatswain) [Bootsman] kallas ofta på handelsfartyg bäste man af besättningen, då han har särskild tillsyn öfver riggen och allt hvad därtill hör. text/html 2023-05-06T15:03:05+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Båtsmansstol https://wiki.euren.se/ordbok/batsmansstol?rev=1683378185&do=diff Båtsmansstol Nutisk Ordbok - 1914 Båtsmanstol (Dutchmans stool, boatswains chair) [Bootsmanns Stuhl], en i en hanfot fästad kort bräda att sitta på och låta sig hissas upp för arbeten till väders. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Båtsmansstol text/html 2026-02-24T23:08:24+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Beck https://wiki.euren.se/ordbok/beck?rev=1771970904&do=diff Beck Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Bek smält hälles i nåten at hålla qwar Drefwet. Nutisk Ordbok - 1914 Beck (Pitch) [Pech], det hartsartade ämne, som fås afskildt ur trätjära genom dennas kokning med vatten. Fordom användes beck mycket till tätning i nåt, men numera ersättes det för sådant ändamål merendels af kitt eller ett slags lim (marine gliie) [Schiffsleim], ty man kan ej begagna oljemålning i närheten af becket. Till fyllning inom­ bords på svåråtkomliga ställen, där man befarar r… text/html 2026-02-25T11:35:08+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Belägga https://wiki.euren.se/ordbok/belaegga?rev=1772015708&do=diff Belägga Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Fast gör fast eller belägg säges om ändan af et tåg när man slutat at arbeta dermed och då lägger ändan omkring et kogshult eller en confernagel. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 text/html 2026-02-24T23:10:12+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Beslå https://wiki.euren.se/ordbok/besla?rev=1771971012&do=diff Beslå Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Beslå seglen är at duka up dem under Rån och taga omkring med beslaglina, så at seglen sitta på förkant af Rån och icke böra synas akter ifrån. Nutisk Ordbok - 1914 Beslå ett segel (To furl, make fast or hand) [beschlagen] är att sedan det blifvit bergadt lägga ihop och fånga det, så att det tager minsta möjliga utrymme och vindfång. Vid beslagning af segel är det äfven viktigt att detta göres så, att seglet blir skyddadt för fukt. Man bör därföre beslå… text/html 2023-03-31T17:41:55+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Beslagsband https://wiki.euren.se/ordbok/beslagsband?rev=1680277315&do=diff Beslagsband Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Beslagsband, sjöv., af garn hopflätade, platta, mot ändarna afsmalnande tåg, som likna breda band och som man på behöriga distanser fastsätter vid rår, bommar, gafflar o. d., för att till dessa beslå (fastbinda) seglen, då de äro bergade. – Beslagssejsing kallas en vanlig kort tågände, som begagnas till nämnda ändamål. – Beslagslina, en lina, så lång, att med henne kan beslås hela seglet. Begagnas mest till båtsegel.… text/html 2026-02-23T21:21:25+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Bilander https://wiki.euren.se/ordbok/bilander?rev=1771878085&do=diff Bilander Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Bilander l. Billender (Fr. belandre, Holl. bylander), sjöv., ett tvåmastadt fartyg, som förr begagnades till fraktfart på Nordsjö-kusterna. Dess tackling liknade en briggs, men i st. f. vanligt storsegel och briggsegel förde det ett trapezformigt segel, som upptill var fäst till ett groft spri, hvilket medelst en räck (ring), på ungefär en tredjedel af spriets längd nedifrån, löpte på masten. När detta segel, som kallades storsegel, var … text/html 2026-02-25T12:19:00+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Block https://wiki.euren.se/ordbok/block?rev=1772018340&do=diff Block Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Blåck med skifwor äro flere slag. Bestå af hus, nagel, skifwa och stropp eller beslag. * Doubbla när et hus har twänne naglar. * Enkla när et hus enbart har en nagel. * Enskifwe, twåskifwe, treskifwe &c. betecknar skifwornas antal. text/html 2026-02-24T23:17:16+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Bog https://wiki.euren.se/ordbok/bog?rev=1771971436&do=diff Bog Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Bog är fördelen af Skeppet under watnet och närmst öfwer, är antingen twär, spitsig, mager eller skarp, fyllig, rätt upp och ner eller springande. * Twärbog gör stort motstånd, men spetsig mindre. text/html 2026-02-23T18:11:04+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Bogspröt https://wiki.euren.se/ordbok/bogsprot?rev=1771866664&do=diff Bogspröt Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 Bogspröt, sjöv., ett från fören af ett fartyg nästan horisontalt utskjutande rundhult (a) af trä eller järn, i senare fall ihåligt. Såväl bogsprötet som den från detta utskjutande klyfvarbommen ( text/html 2026-02-22T16:48:25+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Bom https://wiki.euren.se/ordbok/bom?rev=1771775305&do=diff Bom Nutisk Ordbok - 1914 Bom (Boom) [Baum] kallas hvarje rundhult,som är afsedt att utsträcka undre delen af ett undersegel, såsom storsegelbom, klyfvarbom, spinnakerbom o. s. v., men på en segel­båt är det i all­mänhet endast den förstnämnda bom­men, som man plägar beteckna med ordet ensamt, liksom med bomsegel (boom sail) [Baumsegel] oftast menas ett med bom försedt storsegel. Med ordet bom betecknar man på större fartyg äfven en del andra rundhult än dem, som användas för att sträcka undre … text/html 2023-03-29T13:08:37+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Bomull https://wiki.euren.se/ordbok/bomull?rev=1680088117&do=diff Bomull Handbok i Sjömansarbete - 1941 Bomull. Tågvirke av bomull förekommer mest på mindre yachter. Det är smidigt och mjukt att hala, löper bra i block, men töjer sig ganska mycket och passar därför ej till faller men väl till skoter och förtöjningar, där sträckningen ej betyder något. Klenare rep och garn tillverkas i stor utsträckning av bomull, särskilt för fisket, som har behov av smäckra linor till nät och revar. Segelduk tillverkas även av bomull, i synnerhet i Amerika, och har på grund… text/html 2026-02-24T23:20:55+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Bordläggning https://wiki.euren.se/ordbok/bordlaeggning?rev=1771971655&do=diff Bordläggning Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Bordläggning eller yttra huden, spikas och förbultas utan på timren, der som finnas qwistar eller rötor hugges ut och sättes spunning uti, sedan drifwas nåt och störor. Nutisk Ordbok - 1914 Bordläggning text/html 2022-10-19T11:27:55+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Borgkätting https://wiki.euren.se/ordbok/borgkatting?rev=1666171675&do=diff Borgkätting Nutisk Ordbok - 1914 Borg till underrår (Sling of lower yards) [Hanger der Unter­rahen] äro de stroppar af ketting, hvari underrårna äro upphängda. Hangarband på en underrå, järnband om mitten på en rå, i vilken borgen är fastgjord. text/html 2023-08-30T22:14:02+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Bräcka https://wiki.euren.se/ordbok/bracka?rev=1693426442&do=diff Bräcka Nutisk Ordbok - 1914 Bräcka (Swig off) [Niederwuchten] kallas det, när man vid halning anbringar sin kraft icke i tågets längdriktning utan i vinkel däremot, hvarvid naturligtvis tågets halande part måste vara fast. Såsom man af teorien för hanfoten i mekaniken kan finna, åstadkommer man mycket kraftigare verkan med bräckning än med direkt halning i ett tåg, hvarföre man meren­dels använder bräckning i t. ex. ett klyfversfall eller pikefall, då man icke orkar taga hem mera med direkt ha… text/html 2026-02-22T20:01:22+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Brädgång https://wiki.euren.se/ordbok/bradgang?rev=1771786882&do=diff Brädgång Nutisk Ordbok - 1914 Brädgång (Bulwark) [Schanzkleid] kallas ofta den öfver däck befintliga delen af fartygssidan, men uttrycket är icke tillämpligt då denna del är jämförelsevis låg, såsom på kappseglingsyachter. Brädgångsstötta (bulwark stay) [Schanzkleidstütze]. text/html 2026-02-24T23:26:13+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Brass https://wiki.euren.se/ordbok/brass?rev=1771971973&do=diff Brass Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Braßar äro på alla råsegel och löpa ifrån nåckarne akterut, men de braßar som löpa förut kallas kryße-braßar eller Contra-braßar. * Braßa an är at hala braßen så at nåcken kommer acterut, och seglet närmare winden. text/html 2026-02-24T23:27:09+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Bredfock https://wiki.euren.se/ordbok/bredfock?rev=1771972029&do=diff Bredfock Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Bredfock är et råsegel som hißas fördewind på sådane master som hafwa gaffel, sprie eller bomsegel. Men strykes bidewind. Nutisk Ordbok - 1914 Bredfock (Bentinck sail, square foresail) [Baumfock, Breitfock oder Brefock], ett råsegel, som icke är fast underslaget utan för tillfället hissas, begagnas ofta på mindre fartyg i synnerhet under länsning i hårdt väder, hvarvid bredfocken har de fördelarne, att den drager bättre än snedsegel och icke såsom de… text/html 2026-02-24T23:28:36+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Brigantin https://wiki.euren.se/ordbok/brigantin?rev=1771972116&do=diff Brigantin Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Brigantin är hos oß en Orlogsbrigg men i medelhafwet en sort Galeer. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Brigantin l. Bergantin (trol. af Fr. brigand, röfvare), skeppsb. 1:o) Ett tvåmastadt fartyg, tackladt text/html 2026-02-24T23:29:57+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Brigg https://wiki.euren.se/ordbok/brigg?rev=1771972197&do=diff Brigg Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Brigg är et twåmastat fartyg med råsegel för, men gaffel eller bomsegel på stormasten utan storrå. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Brigg, skeppsb., ett tvåmastadt, rårtackladt fartyg, stundom af mer än 300 tons drägtighet och med en tackling, som är alldeles densamma som de två främsta masternas på ett fullriggadt skepp, utom det att briggen på stormasten (den aktre) förer ett stort gaffelsegel, kalladt brigg-segel. Fartyg af detta slag f… text/html 2026-02-24T23:32:41+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Brok https://wiki.euren.se/ordbok/brok?rev=1771972361&do=diff Brok Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Brok til Canonerne är et tjockt tåg som går genom styckelådan och fästes i brokringen wid skeppets sida, är så långt at Canon kan spela in, när skeppet kränger, hänga lofwarts Canonerne i sina brokar. text/html 2026-02-25T11:17:49+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Dävert https://wiki.euren.se/ordbok/daevert?rev=1772014669&do=diff Dävert Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Dävert är en stock eller spira som räcker utom bords men är fast surrad innom bords; brukas til lofbardunerne och fockehalsar. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Båtdäfvertar, sjöv., tvänne från ett fartygs sida eller akter utgående armar af jern eller trä, hvilka begagnas till båtars upphissning och nedfirning. Upphissningen sker medelst s. k. båtginor (l. båttäljor), hvilka gå från däfvertarnas yttre ändar; de nedre blocken huggas i ringb… text/html 2026-02-25T20:15:13+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Debarkera https://wiki.euren.se/ordbok/debarkera?rev=1772046913&do=diff Debarkera Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Debarqvera är at transportera i land manskapet eller hästar med små fartyg. Nutisk Ordbok - 1914 Debarkering (Disembarkment, disembarkation) [Ausschiffung]. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Debarkera text/html 2026-02-25T11:22:06+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Dejsa https://wiki.euren.se/ordbok/dejsa?rev=1772014926&do=diff Dejsa Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Deisa säges när Skeppet går baklänges; när man går öfwer stag måste rodret läggas om så snart Skeppet börjar deisa. Nutisk Ordbok - 1914 Dejsa (To go astern, to have sternway on, to gather stern­ way) [Deinsen, deisen, uber Steuer gehen] är för ett segelfartyg att gå akter öfver och motsvarar således ångarens »backa». text/html 2023-03-25T12:33:55+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Deplacement https://wiki.euren.se/ordbok/deplacement?rev=1679744035&do=diff Deplacement Nutisk Ordbok - 1914 Deplacement (Displacement) [Deplacement, Wasserverdrängung], vikten af fartyget med allt hvad däruti är, eller med andra ord vikten af den vattenmassa, som fartyget undantränger (deplacerar) då det flyter, är ett bland de få absoluta måtten på ett fartygs storlek, ty det är oberoende af alla godtyckliga mätningsregler. text/html 2023-05-22T12:21:15+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Deviation https://wiki.euren.se/ordbok/deviation?rev=1684750875&do=diff Deviation Nutisk Ordbok - 1914 Deviation (Deviation, local attraction) [Deviation, örtliche Ablenkung] kallas i dagligt tal kompassnålens afvikning till följd af ombord befintligt järn, och rättelse härför bör naturligtvis iakttagas, om man skall kunna lita på kompassen. Deviationen uttages vanligen så, att man under rundsvängning af fartyget på stället pejlar ett aflägset föremål, hvars korrekta bäring är bekant, och efterser i hvilket kompasstreck föremålet pejlas vid fartygets läge på de ol… text/html 2023-03-25T12:52:49+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Dikt https://wiki.euren.se/ordbok/dikt?rev=1679745169&do=diff Dikt Nutisk Ordbok - 1914 Dikt = nära (Closé) [Dicht] användes ofta ombord. Sålunda är nära vinden = dikt bidevind (close hauled, ahold) [dicht am oder beim Winde). Hålla dikt bidevind (to keep close to the vvind) [dicht anhalten}. Dikt bidevind säges ett fartyg ligga, när dess kurs bär så nära intill vindriktningen som möjligt. Råsegelriggade fartyg kunna sällan komma närmare vinden än 5x/2 streck, men med endast sned­segel kan man styra betydligt högre, och en god segelbåt bör i mått­ligt vä… text/html 2023-08-30T22:23:54+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Dirk https://wiki.euren.se/ordbok/dirk?rev=1693427034&do=diff Dirk Nutisk Ordbok - 1914 Dirk (Topping lift) [Dirk], det tåg ifrån storbommen upp till masten, hvarmed den förre hålles uppe, när storseglet är bergadt. Men när seglet är satt, bör dirken alltid vara slabb, ty dels sliter den eljest seglet, dels står detta icke väl bidevind, om dirken är styf. text/html 2023-03-30T16:10:20+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Dörhala https://wiki.euren.se/ordbok/doerhala?rev=1680185420&do=diff Dörhala Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Dörhala, Hala dör l. Styfhala, sjöv., hala ett tåg, till dess det blir styft. Nutisk Ordbok - 1914 Dörhala (Haul tauf) [Steif holen], att styfva upp ett tåg så att det genast börjar verka, om man halar mera. Att hala igenom en ända (to haul in the slack) [das lose Einholen] är ej detsamma. text/html 2026-02-25T20:42:07+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Dotkopp https://wiki.euren.se/ordbok/dotkopp?rev=1772048527&do=diff Dotkopp Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Dodkopp är et flatt trädklot med 3:ne hål som inbändes i nedra ändan af wanten, at medelst taljerepen som gå igenom hålen på dodkoppen och hålen på puttings jungfrun ansättja wanten. Nutisk Ordbok - 1914 text/html 2023-03-25T13:03:50+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Dragga https://wiki.euren.se/ordbok/dragga?rev=1679745830&do=diff Dragga Nutisk Ordbok - 1914 Dragga med (Drag, creep) [Dreggen, sctileifen] säges ett fartygs ankare göra, då det oafsiktligt släpar utefter sjöbotten. Se drifva för släpande ankare. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Dragga, ett ankare draggar, då det ej gripit fast. Dragga är även att med dragg söka fånga något förlorat föremål under vattnet. text/html 2023-08-30T22:26:06+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Drejare https://wiki.euren.se/ordbok/drejare?rev=1693427166&do=diff Drejare Nutisk Ordbok - 1914 Drejare (Heaver) [Dreher] en kort stark käpp, som begagnas dels såsom häfstång vid åtskilliga sjömansarbeten, dels för att sitta på när en karl skall hissas upp på masten, i hvilket sistnämnda fall den påstickes så som figuren visar. Af segelsömmare och riggare begag­nad, konisk, märlspiksliknande trädrejare (turning fid) [Fid]. En större drejare, hvartill stundom en vanlig l| handspak kan användas (bar turning fid) [Drehknüppel, Drehspake]. text/html 2026-02-25T11:27:42+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Drivgarn https://wiki.euren.se/ordbok/drivgarn?rev=1772015262&do=diff Drivgarn Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Dref hwarmed nåten drifwas plåckas af gammalt tågwirke, redes och spinnes samt af Timmermän med drefhammare och drefjern indrifwas i nåten. Nutisk Ordbok - 1914 Drifgarnsfiske (Drift fishery) [Treibfischerei] tillgår så, att fiskaren fastgör sin båt vid ena ändan af de lodrätt nedhängande näten och drifver med dessa liksom för ett drifankare (se d. o.). Be­gagnas vid sill-, makrill- och laxfiske. text/html 2026-02-25T11:28:51+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Durk https://wiki.euren.se/ordbok/durk?rev=1772015331&do=diff Durk Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Durk är rum för krut eller fylda Carduser som ligga uti kistor, sådane äro trenne under tråßbottnen, en för, en midskepps, och en akter, wid hwardera står en påst. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 text/html 2023-05-22T12:35:53+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Dykdalb https://wiki.euren.se/ordbok/dykdalb?rev=1684751753&do=diff Dykdalb Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Dykdalb l. Diktal (Fr. Duc d’Albe, efter uppfinnaren, hertigen af Alba), en grof pelare, sammansatt af flere i sjöbottnen nedtryckta pålar, hvilka sammanlöpa ofvan vattenytan och fasthållas af jernringar. Sådana pelare, placerade på lämpliga distanser i en hamn eller ett revir, tjena till fäste för trossar o. d., då fartyg skola förhalas (flyttas) eller förtöjas (läggas fast). – I Sverige få dykdalber hvarken af kommuner, korporationer ell… text/html 2023-04-05T11:01:32+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Dyvika https://wiki.euren.se/ordbok/dyvika?rev=1680685292&do=diff Dyvika Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Dyvika (Holl. deuvik, tunntapp), sjöv., träpropp eller kork, hvilken användes för att, sedan vattnet runnit ur en upphissad skeppsbåt, tilltäppa det hål, som finnes i bottnen på båten. text/html 2026-02-25T20:06:48+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Eka https://wiki.euren.se/ordbok/eka?rev=1772046408&do=diff Eka Nutisk Ordbok - 1914 Eka är svårt att på främmande språk återgifva med annat ord än (Boat) [Boot]. Eka skulle rätteligen endast en af ek byggd båt få kallas, men ordet användes emellertid allmänt för att beteckna en båt med utfallande förskepp och akterspegel. Till och med en ökstock kallas på somliga trakter eka eller ekstock. text/html 2026-02-25T20:12:53+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Embarkera https://wiki.euren.se/ordbok/embarkera?rev=1772046773&do=diff Embarkera Nutisk Ordbok - 1914 Embarkera (Embark) [Sich einshiffen] = inskeppa, vanligen i fråga om människor. Motsatsen är debarkera (debark, disembark} [Ausschiffen}. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Embarkera, gå ombord, inskeppa sig. text/html 2026-02-25T20:02:04+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Eselhuvud https://wiki.euren.se/ordbok/eselhuvud?rev=1772046124&do=diff Eselhuvud Nutisk Ordbok - 1914 Esselhufvud (Cap) [Eselshaupt, Eselshoofd] skrifves nu för tiden med två s förmodligen för att dölja släktskapen med det tyska Esel, hvilken esselhufvudet äfven vuxit ifrån sedan det numera göres af järn i stället för den grofva ekklumpen, som förr gaf anledning till benämningen. Esselhufvudet fasthåller stången vid den öfversta toppen af undermasten. Se figuren, som visar anordningen af en gammaldags kutters masttopp. På förkant finnes ofta en stötta mellan esse… text/html 2026-02-25T11:32:11+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Fall https://wiki.euren.se/ordbok/fall?rev=1772015531&do=diff Fall Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Fall är tåg hwarmed Rår och Stagsegel hißas så at fallet halas när man will hißa men fires när man will stryka. Nutisk Ordbok - 1914 Fall (Halliard, haliard, halyard) [Fall] är i allmänhet hvarje tåg, afsedt att hissa segel med såsom märsefall (topsail haliard) [Mars­ fall], bramfall (topgallant halyard) [Bramfall], klofall och pikefall (throat and peak halliards) [Klau- und Piekfall], hvarmed en gaffel hissas, klyfversfall (jib halyard) [Kjäverfall], un… text/html 2026-02-25T16:44:40+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Fallrep https://wiki.euren.se/ordbok/fallrep?rev=1772034280&do=diff Fallrep Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Fallrep äro tåg på sidorne om trappor at hålla i händerne när man går up och ner. På Skeppets sidor äro fallrep at komma i och utur skeppet, om styrbords sidan äro fallrepen klädda och ställas några man på hwardera sidan om trappan til at hedra den som skal stig up. text/html 2023-08-30T22:32:11+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Farled https://wiki.euren.se/ordbok/farled?rev=1693427531&do=diff Farled Nutisk Ordbok - 1914 Farled (Fairway, channel) [Fahrwasser, Fahrweg, Fahrstrasse] kallar man den väg, som är afsedd att passeras af fartyg och som därför är utmärkt genom sjömärken samt betryggad genom prickar eller dylika varningstecken för grund. Man, får därför icke vänta sig sådana varningstecken, där icke allmän farled — som i sjökorten utmärkes med en streckad linje — går fram. En trång farled mellan två grundbankar (gat between banks) [Fahrrinne}. text/html 2026-02-25T11:34:18+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Fartyg https://wiki.euren.se/ordbok/fartyg?rev=1772015658&do=diff Fartyg Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Fartyg kalls alt det hwarmed man färdas på Sjön, fördelas uti små Fartyg som äro utan däck såsom Slupar, Jullar, Båtar, Barquer, Små däcks fartyg Jakter, Espingar, Scooners, Cutters, Galleotter, Snauter, Brigger, Smackar, Galleaßer, Roddare fartyg, Galeerer, Chebeqver, Lastdragare, Fleuter, Pinqver, Hukare, Orlogsfartyg, Fregatter och Orlogsskepp. text/html 2023-08-30T22:34:11+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Faxis https://wiki.euren.se/ordbok/faxis?rev=1693427651&do=diff Faxis Nutisk Ordbok - 1914 Faxis (Fox, foxes) [Fuchsel, Fuchsjes] är två uppslagna och sedan noggrant sammanslagna kabelgarn, som användas till najningar i riggen m. m. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Faxis, tvenne hårt tvinnande kabelgarn. Användes vid najningar i stället för märling. text/html 2023-03-31T19:58:33+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Faxis vojt https://wiki.euren.se/ordbok/faxis_vojt?rev=1680285513&do=diff Faxis vojt Fullständig Framställning av Sjömansknopen - 1939 Spinning av faxis. Där­ till begagnas en liten trämaskin (faxisvojt). Fig. 84. Tag en kardel av den längd, som faxisen skall vara, sätt fast den ena ändan, vid t. ex. nagel­bänken, upplös kardelen och frånskilj kabelgarnen klara från varandra, fastsätt 2 garn vid kroken och tag vojten i högra hand, fig. 85. Bringa därefter ge­nom svängning av handen klossen att svänga runt på axeln och sammansno kabelgarnen. De samman­snos motsatt mo… text/html 2023-08-30T22:35:53+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Fender https://wiki.euren.se/ordbok/fender?rev=1693427753&do=diff Fender Nutisk Ordbok - 1914 Fender (Fender) [Fender, Freihalter], ett slags af tågvirke eller duk med korkspånfyllning gjord buffert, äfven korkfender kallad, som hänges ut öfver fartygssidan för att skydda emot skamfilning. Fendrar af en gammel kabel o. d. (fenders of old cable or junk) [Taukränze]. Se äfven frihult. text/html 2026-02-25T22:01:06+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Fisk https://wiki.euren.se/ordbok/fisk?rev=1772053266&do=diff Fisk Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Fiskar äro tjocka däcks plankor som masterne gå igenom. Nutisk Ordbok - 1914 Fisk (Hole) [Loch] kallas det ställe där en mast, en pump, en betingspållare eller dylikt passerar däck, och det stycke af masten som berör däcket kallas äfven fisk. För styrkans skull har däcket ofta på dessa ställen tjockare plankor, fiskplankor (partners) [Fisch des Decks oder Fischung]. Pumpfisk heter (pumpcarlines) [Fisch für die Pumpen]. text/html 2026-02-25T11:38:33+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Fock https://wiki.euren.se/ordbok/fock?rev=1772015913&do=diff Fock Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Fock är på Skepp et råsegel under fockerån men på Jakter är det et Stagsegel. Fockemast är den främsta masten, deß undersegel är focken, sedan kommer förmärssegel och förbramssegel, stången på fockemasten är förstången och derofwanpå förbramstången. text/html 2022-10-18T11:05:49+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Förfånga https://wiki.euren.se/ordbok/forfanga?rev=1666083949&do=diff Förfånga Nutisk Ordbok - 1914 Aflösa = förfånga (Relieve) [Ablösen oder Verfangen]. Man använder i allmänhet ordet »förfånga» i stället för »aflösa» ombord. Den ena »vakten» (halfva besättningen) förfångar sålunda den andra och när halfva »skaffningstiden» (tiden för ätning) förgått, förfångade, som skaffat, dem, som ej ännu erhållit sin skaffning utan varit sysselsatta med styrning, utkik m. m. text/html 2026-02-25T11:40:44+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Förstäv https://wiki.euren.se/ordbok/forstaev?rev=1772016044&do=diff Förstäv Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Förstäf är et krokugt stycke träd aldrafrämst från förkant af kölen up til bogsprötet. Nutisk Ordbok - 1914 Förstäf (Stern) [Vordersteven] har icke liksom akterstäf för­svunnit från några af de modernaste båttyperna, utan huru utfallande förskeppet än är, har det dock enligt vanligt talesätt en förstäf. text/html 2023-08-30T22:40:04+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Fribord https://wiki.euren.se/ordbok/fribord?rev=1693428004&do=diff Fribord Nutisk Ordbok - 1914 Fribord (Free board) [Freibord] är rätteligen fartygsidans höjd öfver vattnet hvar som helst, men i dagligt tal menar man med detta ord endast höjden på det ställe, där den är minst Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 text/html 2022-11-02T12:14:55+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Frihult https://wiki.euren.se/ordbok/frihult?rev=1667387695&do=diff Frihult Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Frihult, sjöv., korta bjelkar, spiror eller hopbundtadt tågverke o. d., hängda utombords till skydd mot “skamfilning” och stötar. Frihult, tillverkadt af flätadt tågverke och fyldt med kork, kallas korkfender eller fendert. text/html 2026-02-22T15:10:54+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Fullriggare https://wiki.euren.se/ordbok/fullriggare?rev=1771769454&do=diff Fullriggare Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Fullriggare eller fullriggat fartyg, fartyg med minst tre master och rår på alla masterna. Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 Fullriggadt skepp l. Fullriggare, sjöv., 3-mastadt fartyg med rår på alla masterna. Har ett fartyg 4 eller 5 master, alla försedda med rår, kallas det fyra- respektive femmastad fullriggare. text/html 2026-02-23T18:49:31+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Fyr https://wiki.euren.se/ordbok/fyr?rev=1771868971&do=diff Fyr Nutisk Ordbok - 1914 Fyr eller fyrbåk (Light, beacon) [Leuchtfeuer, Feuer] är en till den sjöfarandes vägledning, om dagen genom tornet och om natten genom ljuset, sedan gammalt använd och prisad anordning. Den äldsta fyren var den på ön Pharos utanför Alexandria, som af Alexan­ der den store genom en storartad, nära en km. lång, dammbyggnad sammanbands med fastlandet. Det var dock först Ptolemaeus Philadelphus, mellan 285 — 247 före Kristus, hvilken lät uppföra själfva fyren, som räknades… text/html 2026-02-25T11:48:17+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Gaffel https://wiki.euren.se/ordbok/gaffel?rev=1772016497&do=diff Gaffel Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Gaffel brukas på Jakter, Culters, Galliotter, Galleaßer, Briggar, Snauer och Sconers hwarest seglet far akter om masten; äfwen på tremastade Galliotter på mesans masten i stället för sprie. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 text/html 2026-02-25T11:55:03+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Gaffelgärd https://wiki.euren.se/ordbok/gaffelgaerd?rev=1772016903&do=diff Gaffelgärd Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Garder äro taljor som gå ifrån nåcken af en gaffel eller et sprie neder til relingen och tjena at hålla honom stadig. Nutisk Ordbok - 1914 Taget från Gaffel. Sidovägen stöttas gaffelnocken af gaffelgärderna text/html 2026-02-25T11:49:09+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Gaffelsegel https://wiki.euren.se/ordbok/gaffelsegel?rev=1772016549&do=diff Gaffelsegel Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Gaffelsegel äro alla sådane segel som bäras optil af en gaffel akterom masten, men om de tillika hafwa bom nertil kallas de bomsegel. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Gaffelsegel, sjöv., ett trapezformigt segel, hvars öfre text/html 2022-10-19T08:24:23+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Gaffeltoppsegel https://wiki.euren.se/ordbok/gaffeltoppsegel?rev=1666160663&do=diff Gaffeltoppsegel Nutisk Ordbok - 1914 Gaffeltoppsegel (Gaff top­sail) [Gaffeltoppsegel] finnes i all­mänhet blott på mindre fartyg, sko­nertar, skutor, yachter men äfven på barkskepp. Se fig. vid Bark. Det kan vara tre- eller fyrkantigt med en liten rå i öfra liket, men det kan äfven litsas fast vid en flygande toppsegelstång. Det bergas med nedhalare (downhaul) [Niederholer] och hissas med fall, skotas och halsas såsom om gaffelseglet sagts, d. v. s. storseglets gaffel motsvarar bommen. Såväl … text/html 2023-03-30T09:06:52+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Gaj https://wiki.euren.se/ordbok/gaj?rev=1680160012&do=diff Gaj Nutisk Ordbok - 1914 Gaj (Guy) [Gei, Geie, Stag, Holer] är ett slags stag för stöttning sidovägen. Sålunda finnas klyfvarbomsgajar (jib boom guys) [Kläverbaumbackstagen, oåev-geien], waterbomsgajar (guys of the swing­ingboom or lower boom) [Vor- und Achterholer Oder Geien des Schwingbaums], båtdäfvertsgajar (boat davit guys) [Geien der Boots­ davits], se däfvert, o. s. v. text/html 2026-02-25T11:50:27+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Galeas https://wiki.euren.se/ordbok/galeas?rev=1772016627&do=diff Galeas Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Galleasse i medelhafwet, är en stor Galleer; men hos oß är det et fartyg med en stormast som har både råsegel och gaffelsegel och liten mesans mast. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Galeas (Ital. galeazza), skeppsb., var ursprungligen en stor galér, men utvecklade sig under 15:de och 16:de årh. till en tämligen sjelfständig fartygsklass, hvars egentliga hemland var Venezia, och som spelade en betydande rol bl. a. vid Lepanto (1571) och i … text/html 2023-05-10T22:26:51+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Galér https://wiki.euren.se/ordbok/galer?rev=1683750411&do=diff Galér Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Galér (af oviss härledning), skeeppsb., sedan 1300-talet slägtnamn för roddkrigsfartyg. Sådana krigsfartyg funnos – under olika namn – ifrån en aflägsen forntid till slutet af 1700-talet. – Föga är kändt om forntidens galérer, s. k. uniremer, biremer ( text/html 2026-02-25T11:52:01+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Gångbord https://wiki.euren.se/ordbok/gangbord?rev=1772016721&do=diff Gångbord Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Gångbord äro plankor som ligga wid relingen emellan halfdäcket och backen. Nutisk Ordbok - 1914 Gångbord (Gang way) [Gangbord] kallas sedan den tiden, då fartygens öfversta däck bestod af endast back och skans förenade med gångbord vid relingarne, det smala däcket på sidan om sittrummet i en halfdäckad farkost, och äfven på en heldäckad kallas ibland däcket på sidan om hytt och sittrum gångbord. Än i dag kallar man på stora fartyg däcket bordvarts me… text/html 2026-02-25T11:53:36+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Gårding https://wiki.euren.se/ordbok/garding?rev=1772016816&do=diff Gårding Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Gårdingar äro tåg som fara från nedra delen af seglet öfwer blåck på rån och så neder igen, och tjäna at gårda eller snöra hop seglet. * Buk-gårdingarne äro fasta mitt på seglet. * Nåck-gårdingarne text/html 2026-02-25T11:55:50+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Garn https://wiki.euren.se/ordbok/garn?rev=1772016950&do=diff Garn Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Garn spinnes af hampa och däraf slås sedan tåg, äro grofware för tåg och stående gods, men finare för löpande godset. Nutisk Ordbok - 1914 Garn (Yarn, twine, twist) [Garn, Faden] kallas med ett gemen­samt namn alla de olika slag af finare eller gröfre hamptråd som an­ vändas ombord, såsom det finspunna två- eller tretrådiga otjärade text/html 2026-02-25T11:56:52+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Garnering https://wiki.euren.se/ordbok/garnering?rev=1772017012&do=diff Garnering Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Garnering är beklädningen af plankor inuti Skeppet; brukas nu för tiden merendels rättwinklig; men hos de Franska förswaras ibland den obliqva garneringen som löper sned mot timren. Nordisk Familjebok - Fjärde upplagan - 1951 text/html 2026-02-25T11:59:08+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Gigtåg https://wiki.euren.se/ordbok/gigtag?rev=1772017148&do=diff Gigtåg Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Giga är at hißa up Skothörnen til rån. När seglet är gigat gör ännu winden tämmelig werkan derpå. Gigtåg fara nedifrån skothörnen up til fjerndelen af rån ner igen hwarmed skothörnen hißas up. text/html 2026-02-25T12:00:00+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Gina https://wiki.euren.se/ordbok/gina?rev=1772017200&do=diff Gina Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Ginor äro tjocka tåg som fara genom flerskifwige blåck, och tjäna at lyfta stor tyngd, såsom stänger, ankare, master wid kran, Canoner, och at hala up Skepp på uphalnings platser, samt kränga Skepp wid bråbänkar. text/html 2023-05-11T10:14:42+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Gipa https://wiki.euren.se/ordbok/gipa?rev=1683792882&do=diff Gipa Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Gipa, sjöv., vid undanvindsegling skifta öfver ett bom- eller sprisegel från ena sidan af fartyget till den andra. Denna manöver utföres genom att hala in på skotet och sedan hastigt fira ut på detsamma. Till följd af vindförändring eller vårdslös styrning kan gipning ofrivilligt vållas. På grund af den fara, som gipning i frisk bris kan medföra, fordras vid segling med vinden akterifrån stor påpasslighet och försigtighet. text/html 2026-02-25T12:19:58+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Glas https://wiki.euren.se/ordbok/glas?rev=1772018398&do=diff Glas Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Glas brukas på Compaßerne, och äfwen timglas för 4 timmar, för en timma, för en half, och för en fjerndel, samt half minut eller logglas. Klåcka brukas at ringa af wakten, at ringa til skaffning, och at slå et slag för hwart halftimme glas som är utrunnit på en wakt. text/html 2026-02-22T20:27:04+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Göling https://wiki.euren.se/ordbok/goling?rev=1771788424&do=diff Göling Nutisk Ordbok - 1914 Göling (Whip) [Jolle, Jollentau]. Härmed menas i allmänhet enkel göling eller en ända, som skär i ett enkelt block och användes för att hissa upp eller fira ned något, men det finnes äfven dubbel göling bestående af en vanlig enkel talja = 2 enkla block med löpare. Afhållsgöling (guy tacklé) [Stoppertalje]. Se kapplöpare text/html 2026-02-25T12:01:01+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Gös https://wiki.euren.se/ordbok/gos?rev=1772017261&do=diff Gös Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Gjös är en mindre flagg än Campans-flaggan hwilken far på ändan af bogsprötet. Nutisk Ordbok - 1914 Gös (Jack) [Gösch, Göschflagge] är en mindre flagga, som af örlogsmän hissas för ut i hamn på gösstången (jack staff) [Göschstock]. Hos oss kallar man äfven den lilla nationalflaggan med hvit rand omkring, som hissas å förtoppen vid tillkallande af lots, för lotsgös. text/html 2023-03-29T13:52:07+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Gräs https://wiki.euren.se/ordbok/graes?rev=1680090727&do=diff Gräs Handbok i Sjömansarbete - 1941 Gräs, kokos, coir, utgöres av de bastlika tågorna från kokosnötens trådiga ytterskal. Detta, som är en viktig biprodukt för Söderhavets copraindustri, behandlas på ungefär samma sätt som lin och hampa; det rötas och bråkas för att befria fibrerna från bastens träartade bark. Fibrerna äro ljusbruna till färgen, de förstöras ej av mögel eller fukt och ruttna ej i vatten men äro ej så starka som sisal eller manilla. Det färdiga tågvirket är mycket elastiskt och… text/html 2026-02-25T12:03:24+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Häck https://wiki.euren.se/ordbok/haeck?rev=1772017404&do=diff Häck Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Häck När akterdelen är kulriger men öfwerste sidorne springa ut, så har Skeppet akter en häck. Nutisk Ordbok - 1914 Häck (Stern) [Heck] är den aktersta delen af akterskeppet och kan anses börja vid häktbalken (transom beam) [Heckbalken], ett tvärs öfver akterstäfven horisontalt fastbultadt svårt timmer, som utgör grun­den för akterspegeltimren eller knän (transom knees) [Heckknien]. text/html 2026-02-25T12:05:30+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Hala https://wiki.euren.se/ordbok/hala?rev=1772017530&do=diff Hala Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Hala är at dra på et tåg. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Hala, sjöv., i allmänhet att draga i ett tåg eller med handkraft förflytta ett föremål, t. ex. hala ned (ej hissa ned) ett segel, en flagg o. d. text/html 2024-07-24T10:31:11+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Halkip https://wiki.euren.se/ordbok/halkip?rev=1721809871&do=diff Halkip Nutisk Ordbok - 1914 Halkip (Dumb snatch) [Holklampe], en grof läpp af trä eller järn vanligen på relingen för att däri leda en ända som halas. (Se klamp). Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Halkip, läpp av trä eller gjutjärn på reling för led­ning av tåg. text/html 2026-02-25T12:08:15+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Hals https://wiki.euren.se/ordbok/hals?rev=1772017695&do=diff Hals Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Halsar äro tjocka tåg hwarmed hörnerne af underseglen kunna halas förut bidewind. * Babords-Halsar brukas bidewind när winden kommer in om babord, och styrbords-halsar när winden kommer in om styrbord. text/html 2026-02-25T12:09:01+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Hampa https://wiki.euren.se/ordbok/hampa?rev=1772017741&do=diff Hampa Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Hampa hwaraf tåg spinnes kommer mäst från Liffland, den odugeliga kallas Paßhampa. Hampan redes, häklas och spinnes til finare och gröfre garn. Nutisk Ordbok - 1914 Hamptross (Hemp rope) [Hanftau] begagnas ännu till nästan allt löpande gods på segelfartyg, men såsom stående gods är den ut­trängd af järn- eller ståltross. Tjärad hamptross är varaktigare och okänsligare för väderlek än otjärad, som däremot är något starkare och trefligare att handtera när… text/html 2026-02-25T12:10:05+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Hangare https://wiki.euren.se/ordbok/hangare?rev=1772017805&do=diff Hangare Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Hangare äro tjocka tågändar om masttoppen hwaruti hangare-taklen komma. Nutisk Ordbok - 1914 Hangare är en stark trosstump, vanligen med kaus i nedre ändan, för att hugga en blockhake e. d. uti. Takelhangare å undermasterna: 1. sidovägen under vanten (masthead pendant or pendant of standing rigging) [Masttakelhanger, Hanger, Stander, Schenkel]; 2. å för­ kant under stagen (staytackle pendant) [Stagtakelhanger]. H. å stångtoppen (top burton pendant) [H… text/html 2026-02-25T20:44:49+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Hissa https://wiki.euren.se/ordbok/hissa?rev=1772048689&do=diff Hissa Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Hißa är at draga på et tåg hwarigenom någon ting lyftes up. Nutisk Ordbok - 1914 Hissa (Hoist, sway away, veer aloft) [Heissen, hissen] är alltid att förflytta någonting uppåt eller emot tyngdkraften. Det är en svår försyndelse emot sjömansbruk att säga — som man dock ofta hör — att man »hissar ned» någonting. Däremot kan man »hala upp» i brassarna m. m. och »hala ned» flaggan m. m. (haul up and haul down) (aufholen und niederholen} se hala. Hissa upp (… text/html 2023-04-18T15:28:18+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Hiva https://wiki.euren.se/ordbok/hiva?rev=1681824498&do=diff Hiva Nutisk Ordbok - 1914 Hifva (Heave, lift, raise) [Hieven] har flera betydelser. Van­ligen är det liktydigt med vinda hem med vindspel, kran o. d., såsom hifva upp ankaret, hifva in en kabel m. m. Men det kan äfven betyda kasta t. ex. hifva lodet (heave the lead) [Lot werfen]. Hifva ut, öfverbord (heave out) [aushieven]. Hifva in, en kabel (heave in, shorten in) [einhieven]. Hifva upp ankaret m. m. (heave up) [aufhieven]. Hifva kort, ankarkettingen (heave short) [kurz- oder staghieven]. Hif… text/html 2022-10-19T11:40:05+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Hjärtstock https://wiki.euren.se/ordbok/hjaertstock?rev=1666172405&do=diff Hjärtstock Nutisk Ordbok - 1914 Hjärtstock (Mainpiece) [Ruderholz] är den axel för rodret, som vanligen går in i fartyget och kring hvilken rodret vrides. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Hjärtstock, rodrets huvudtimmer eller det, som ligger närmast akterstäven. Då rodret är av järn, utgöres hjärtstocken av en järnståndare. text/html 2022-10-19T11:44:34+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Horn https://wiki.euren.se/ordbok/horn?rev=1666172674&do=diff Horn Nutisk Ordbok - 1914 Horn äro hörnen å snedsegel samt nedre hörnen å råsegel. Se figurerna vid segel och fallhorn. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Horn, se fallhorn och halshorn. text/html 2022-10-19T11:49:24+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Hundända https://wiki.euren.se/ordbok/hundaenda?rev=1666172964&do=diff Hundända Nutisk Ordbok - 1914 Hundända (Fag end) [Hundeende, Kuhschwanz], den s. k. »tampen» eller lurfviga sladden af en ny tross. text/html 2022-10-19T11:46:50+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Hundsvott https://wiki.euren.se/ordbok/hundsvott?rev=1666172810&do=diff Hundsvott Nutisk Ordbok - 1914 Hundsvott (Eye) [Auge, Hundsfott] kallas den lilla stropp, som, inlagd i blockstroppens ända, tjänar till fäste för stående parten i en talja. Se block. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Hundsvott, en liten stropp fästad om en blockstropp för fastgöring av taljelöparens fasta part. Även ögat på tampen av ett pyntat tåg. text/html 2022-10-19T11:48:03+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Hundvakt https://wiki.euren.se/ordbok/hundvakt?rev=1666172883&do=diff Hundvakt Nutisk Ordbok - 1914 Hundvakt (Dog watch) [Hundewache, Mittelwache] är om­ bord på svenska och tyska fartyg vakten från midnatt till kl. 4 f. m., men på engelska fartyg mellan kl. 4 — 8 e. m. och motsvarar våra s. k. »plattfötter» och tyskarnes [Plattfuss] mellan kl. 6—8 e. m. Se plattfot. text/html 2023-05-14T20:30:54+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Jäck https://wiki.euren.se/ordbok/jack?rev=1684089054&do=diff Jäck Nutisk Ordbok - 1914 Jäck (Jigger, driver, mizen) [Treiber] kallas ofta mesanen på en yawl eller ett annat litet och långt akter ut anbringadt segel såsom t. ex. det aktersta på figuren vid ordet förkanten. Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 text/html 2023-05-14T20:25:59+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Jäckstag https://wiki.euren.se/ordbok/jaeckstag?rev=1684088759&do=diff Jäckstag Nutisk Ordbok - 1914 Jäckstag (Jack stay) [Jackstag, Jackstag, Kamm] försvensk­ning af det engelska ordet. Heter på svenska rålejdare; se d. o. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Jäckstag, eller rålejdare, järnten eller träribba fastsatt ovanpå en rå, och till vilken seglet är najat. text/html 2023-09-19T09:54:12+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Jagare https://wiki.euren.se/ordbok/jagare?rev=1695110052&do=diff Jagare Nutisk Ordbok - 1914 Jagare, seglet, (Jib topsail, flying jib) [Jager, Aussenkluver] egentligen på ett större fartyg .ett mindre stagsegel utanför klyfvaren. Se fig. å sid. 126. Kan äfven vara rätta benämningen på yachters lilla »flygande klyfvare» (= flying jib) utanför den stora. Se flygande klyfvare. Jagaren har liksom klyfvaren sin bom, jagerbommen (flying jib boom, headboom) [jagerbaum, Jagerstock, aussen Kjiiverbaam]. Jagersfall (jib topsail halyard) [Jagerfall]. Jagershals (j. t.… text/html 2026-02-25T12:13:31+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Jakt https://wiki.euren.se/ordbok/jakt?rev=1772018011&do=diff Jakt Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Jakt är et Fartyg med en mast och bomsegel. Hukertsjakt har en mast mäst midskepps med rå och gaffel-segel. Handbok i Sjömanskap - 1948 Jakt. Jakten är vanligen riggad som fig. 12 visar. Den kan ha både bogspröt och klyvarbom eller enbart klyvarbom men saknar stång och salning. Masttoppen är dock ofta så lång, att ett mindre toppsegel kan föras. Seglen utgöras av storsegel, stagfock, förstäng och klyvare. Jakten förekommer i åtskilliga former, så äro ex… text/html 2026-02-25T20:32:57+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Jungfru https://wiki.euren.se/ordbok/jungfru?rev=1772047977&do=diff Jungfru Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Jungfru är et träklot med 3:ne hål mitt på, och jernbeslag i kanten, jernet kallas puttingsjärn, och håller Jungfrun wid rustet eller märsen, i ändan af wanten äro dodkoppar, eller dylika trädklot som jungfrurne, med 3 hål igenom; när wanter skola sättas an, trädes et tåg eller taljerep igenom hålen på jungfrun och så dodkoppen och drages til. text/html 2026-02-25T12:15:42+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Junk https://wiki.euren.se/ordbok/junk?rev=1772018142&do=diff Junk Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Junk är et stort Chinesiskt eller Indiskt fartyg med matte segel, spjäle, ror, gräs, tåg och träankare. Nutisk Ordbok - 1914 Djunk (Junk) [Dschunke], ett flatbottnadt, kinesiskt fartyg utan köl och med mycket högt för- och akterskepp, ej olikt de gamla spanska karavellerna, som användes under Columbi tid. Djunken riggas med två ä tre master med ett råsegel hvardera. Seglen äro af bastmattor, sträckta genom horisontala bam­burör. Rodret kan höjas och sänk… text/html 2023-03-29T13:11:51+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Jute https://wiki.euren.se/ordbok/jute?rev=1680088311&do=diff Jute Nutisk Ordbok - 1914 Juteväf (Gunny) [Jute] ett slags ostindiskt tyg, hvaraf säckar m. m. göras. Handbok i Sjömansarbete - 1941 Jute utgöres av bastfibrerna från en storväxt indisk buske besläktad med vår lind (lindbast). Vid skörden rötas de avhuggna stjälkarna i vatten, varefter bastfibrerna avskalas, tvättas och torkas för att bli en färdig handelsvara. Det mesta jutet skeppas från Calcutta, och jute är Indiens viktigaste exportvara. Jute har betydligt mindre styrka än hampa och mani… text/html 2026-02-25T10:58:13+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kabel https://wiki.euren.se/ordbok/kabel?rev=1772013493&do=diff Kabel Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Cabelslagit tågwerke består af 9 parter som alla synas utanpå. Cabblar äro sex stycken uti et Skepp, at förtöja och förhala med; de äro utaf tråßslagit tågwerke. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 text/html 2026-02-25T10:58:57+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kabyss https://wiki.euren.se/ordbok/kabyss?rev=1772013537&do=diff Kabyss Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Cabbysan eller köket består av stora inmurade kopparkjettlar för besättningen, och spis för Cajutan, är midt under backen. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Kabyss (Holl. kombuis, T. kombüse, Fr. cambuse), sjöv., kokrummet eller köket på ett fartyg, vanligtvis beläget i närheten af fockmasten. På större örlogsfartyg finnes ej något särskildt afstängdt rum, utan spisarna äro placerade på batteriet eller trossbottnen. – Ordets svenska form k… text/html 2026-02-25T22:15:13+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kajuta https://wiki.euren.se/ordbok/kajuta?rev=1772054113&do=diff Kajuta Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Cajutan är akterst på halfdäcket, och har fönstren på akterspegeln, stundom är Cajutan akterst på öfra däck. Nutisk Ordbok - 1914 Kajuta (Cabin) [Kabine, Kajüte], ett slags större eller mindre hytt. Däcket i k. benämnes vanligen durk (c. sole) [Fussboden der Kajüte]. text/html 2023-03-31T10:06:03+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kaltopp https://wiki.euren.se/ordbok/kaltopp?rev=1680249963&do=diff Kaltopp Nutisk Ordbok - 1914 Kaltopp (Pole mast) [Pfahlmast], en vanlig rätt lång topp ofvan påkrängningen på en mast utan stång. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Kaltopp, den kala delen av en mast eller stång ovanför tacklingen. På kaltoppen sitter flaggknappen. text/html 2022-10-19T12:08:16+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kapp https://wiki.euren.se/ordbok/kapp?rev=1666174096&do=diff Kapp Nutisk Ordbok - 1914 Kapp (Companion, cover, hood) [Kappe, Niedergangskappe] är en egentligen på större fartyg bruklig liten hytt öfver en nedgångsväg ifrån öfre däcket, men äfven på en däckad båt kallar man ofta så en skjutlucka eller dylikt. text/html 2026-02-25T11:02:27+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kapten https://wiki.euren.se/ordbok/kapten?rev=1772013747&do=diff Kapten Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Capitain eller Kölherre är i allmänhet den som Commenderar et skepp, men wid Ammiralitetet skola Commendeur-Capitainer föra Skepp, och Capitainer fregatter. Capitain-Lieutenanter Commendera wakterne på Orlogs-Skeppen, och föra lätta Fregater och tremastade Lastdragare. text/html 2023-03-30T17:06:05+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kardel https://wiki.euren.se/ordbok/kardel?rev=1680188765&do=diff Kardel Nutisk Ordbok - 1914 Kardel (strand) [Ducht, Kardeei, Tauducht] kallas hvar för sig de »dukter» (se d. o.), hvaraf en tross är hopslagen. Sammanslås sedan flera trossar till en kabel, så kallas dessa i sin ordning kardeler i kabeln. Se kardelerna i fig. vid kortsplits. En kardel i trossen har sprungit {the rope is stranded) [Ducht im Tau ist gebrochen]. Att lägga in en kardel i en tross i stället för en, som är uttagen, såsom vid långsplits o. d. {to put the strand of a rope into the la… text/html 2023-03-30T17:11:16+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kastblock https://wiki.euren.se/ordbok/kastblock?rev=1680189076&do=diff Kastblock Nutisk Ordbok - 1914 Kastblock (Snatch block) [Leitblock] — se fig. under block — kallas ett sådant, i hvilket man kan tillfälligtvis inlägga ett tåg, hvars sladd icke är åtkomlig för att inskäras i ett vanligt block. Kast­block begagnas mest, när man vill tillfälligtvis förändra riktningen af tåget eller när man vill leda en ända långs däck, så att flere man komma åt att hala; således företrädesvis på större fartyg. text/html 2023-03-30T17:09:51+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kastlina https://wiki.euren.se/ordbok/kastlina?rev=1680188991&do=diff Kastlina Nutisk Ordbok - 1914 Kasttåg (Heaving line) [Wurfleine], en tross, som man har till hands för att kasta åt en tilläggande båt i synnerhet om det är me­ningen att denna sistnämnda skall släpa med fartyget då kasttåget tjänar till släplina (tow rope) [Schlepptau]; men kasttåg är äfven den smäckra, stundom med sandpåse i sladden försedda, lina, som stickes på en tross, hvilken är för tung att själf kastas i land från ett tilläg­gande fartyg. Med det till hamnbetjäningen hifvade kasttåget… text/html 2026-02-25T14:24:27+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Katt https://wiki.euren.se/ordbok/katt?rev=1772025867&do=diff Katt Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Kattginan eller Krantaljan går öfwer twå skifwor i kranbalken, och 2 i blåcket som har hake, hwilken hakas i ankar-röringen när ankaret är så långt upwindat, sedan halas på kattginan så at ankaret kommer at hänga under karn. text/html 2026-02-23T18:56:49+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kätting https://wiki.euren.se/ordbok/katting?rev=1771869409&do=diff Kätting Nutisk Ordbok - 1914 Ketting (Chain) [Kette] an­ vändes företrädesvis till ankarne men äfven till många andra ändamål såsom märseskoten, fall, styrketting m. m. På senare år har den delvis undanträngts af stål- och järntross. Ketting finnes af flera olika slag såsom vanlig kortlänkad k. (openlinked c.) [K. mit offenen Gliedern}; rundlänkad k. (roundlinked c.) [Weite Ringk.]; ovallänkad k. (ovallinked c.) [Schakenk.}. Slutligen finnes stolpketting (studlinked r.) [Stegk.]. Rörande ankar… text/html 2026-02-25T11:07:38+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kaus https://wiki.euren.se/ordbok/kaus?rev=1772014058&do=diff Kaus Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Couser äro jern eller träringar inbände i tåg. Nutisk Ordbok - 1914 Kaus af metall (Thimblé) [Kausch, Kausche] och af trä (balls eye) [Bullauge, hölzerne Kausch] användes mycket ombord såväl i rigg som segel. Man skiljer mellan två olika slag: rundkaus och hjärtkaus (circular- and heart thimble) [runde und Spitz-kausch}. Kaus med hake (thimble hook) [Haken mit Kausche}. Rundkauserna användas i segelliken i löddror, skothorn m. m., hjärtkauserna alltid i … text/html 2026-02-22T14:16:22+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Ketch https://wiki.euren.se/ordbok/ketch?rev=1771766182&do=diff Ketch Nutisk Ordbok - 1914 Ketch (Ketch) [Ketsch, Kits], en i svenska språket från engelskan eller ursprungligen från holländskan upptagen benämning för en sådan rigg som figuren visar, och som på senare åren blifvit mycket modern för stora långfärdsyachter. Riggen är egentligen ett mellanting emellan galeasens och yawlens, men skiljer sig från denna sistnämnda däri, att på ketchen befinna sig både rorpinne och rorgängare akter om mesan­masten, under det denna däremot på yawlen nästan alltid s… text/html 2022-10-19T12:59:29+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kindbackar https://wiki.euren.se/ordbok/kindbackar?rev=1666177169&do=diff Kindbackar Nutisk Ordbok - 1914 Kindbackar (Bibs, mast cheeks) [Backen, Mastbacken] kallas de grofva träklossar, som fastbultas å ömse sidor om masten och hvarpå långsalningarna, som uppbära tvärsalningar och slutligen märsen, hvila. Se fig. vid esselhufvud och hangare. text/html 2022-10-19T18:23:00+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Klädkyla https://wiki.euren.se/ordbok/klaedkyla?rev=1666196580&do=diff Klädkyla Nutisk Ordbok - 1914 Klädkila (Serving mallef) [Kleidkeule] och på senare tider blifvit förbättradt till den modell, som vidstående figur visar. Förbätt­ringen består i rullen vid ändan af skaftet, på hvilken klädselgarnet uppvindas, hvarefter man kan undvara den vid den gamla mo­dellen behöfliga handtlangaren, som tager rund nystanet A på nästa figur. Ett mindre slag af klädkila är text/html 2022-10-16T19:14:38+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Klädspån https://wiki.euren.se/ordbok/klaedspan?rev=1665940478&do=diff Klädspån Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Klädspån, en mindre klädkila med skaftet vid sidan av skåran i stället för mitt emot. Användes till väders, då man lappar klädning. Handbok i Sjömansarbete - 1941 Klädspån är en mindre klädkyla med kortare bas, avsedd att kläda runt i stroppar och dylikt. Den har alltid klädningsrännan liggande på ena sidan och tillverkas i ett stycke med skaftet. text/html 2026-02-25T12:22:29+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Klys https://wiki.euren.se/ordbok/klys?rev=1772018549&do=diff Klys Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Klys äro 4 hål igenom hwilka ankartågen gå ut. Klysbußar äro fyrkantige furuklampar som äro insatte i bogen och igenom dem äro klyshålen. Nutisk Ordbok - 1914 Klys (Hawse hole) [Kliise], ett hål i fartygets sida eller däck, hvarigenom något löper såsom en ketting, en tross, ett skot m. m. Däcksklys (chain pipe) [Deckkluse] är i vanlig mening det järnskodda hål, hvarigenom ankarkettingen går ned till kettingslåren. Själfva ankarklyset, hvarigenom ketting… text/html 2026-02-22T15:17:31+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Klyvarbom https://wiki.euren.se/ordbok/klyvarbom?rev=1771769851&do=diff Klyvarbom Nutisk Ordbok - 1914 Klyfvarbom (Jib boom) [Kluverbaum] börjar mer och mer försvinna på moderna yachter. Redan då man för tjugu å femton år sedan började runda bort kriet och så mycket som möjligt minska allt dödträ för ut, kunde man äfven såsom följd häraf korta af klyfvarbommarna och minska förseglen. Och nu då de långa öfverhängena för ut blifvit moderna, går man ända därhän att man icke har någon klyfvarbom alls eller klyfvare heller, utan en stagfock ut till pynten af spetsnosen… text/html 2026-02-25T12:21:39+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Klyvare https://wiki.euren.se/ordbok/klyvare?rev=1772018499&do=diff Klyvare Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Klyfwert är det främsta stagseglet, hwars löpare-stag kan halas ut och in på klyfwerts-bommen. Detta seglet hjelper skeppet i synnerhet at falla. Nutisk Ordbok - 1914 Klyfvare (Jib) [Klfiver] kan man icke enligt sjömansbruk kalla ett segel, som har sin hals vid förstäfven eller där innanför, utan en klyfvare måste alltid sitta på en bom, exempelvis så som på figuren vid ordet fallhorn. Kjyfvers. fall (j. halyard) [K. fall]. K.s hals (j. tack) [K.s hal… text/html 2026-01-03T23:21:33+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Knävring https://wiki.euren.se/ordbok/knaevring?rev=1767478893&do=diff Knävring Nutisk Ordbok - 1914 Knäfring (Toggle, teers) [Knebel, Teersje, Teerstsje], en liten kort och stark träpinne, ters, användes ofta för att fästa ett tåg, som då har knäfringen insplitsad i sin sladd, så att denna stickes in i en stropp eller dylikt och stoppar liksom en knapp i sitt knapphål. (Se fig.) text/html 2026-02-25T12:23:53+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Knap https://wiki.euren.se/ordbok/knap?rev=1772018633&do=diff Knap Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Knapar äro trädbitar som slås spik igenom för at hålla något annat fast. Nutisk Ordbok - 1914 Knap (Cleat) [Klampe, Belegklampe] kallas ombord i allmän­het hvarje pjes som är afsedd för någonting att stoppa upp emot, men särskildt benämnas så de dubbelhornade vid däck, relingar eller rundhult fastskrufvade pjeser på hvilka ändar beläggas (beläggningsknapar) och som synas öfverst till höger på figuren vid ordet belägg­ning, I små båtar, där det är af stör… text/html 2023-03-22T11:39:16+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kniv https://wiki.euren.se/ordbok/kniv?rev=1679481556&do=diff Kniv Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Kniv, måste alltid en sjöman hava till hands. En sjöman utan kniv är en besvärlig syn. Handbok i Sjömansarbete - 1941 En sjöman utan kniv var något otänkbart. Kniven bars alltid på livremmen mitt på ryggen, där den var minst i vägen till väders, men alltid lätt åtkomlig med höger eller vänster hand beroende på omständigheterna. Numera, när arbete till väders försvunnit, kan en stark fällkniv göra samma nytta som en slidkniv. En god kniv bör ha tunt, brett… text/html 2023-03-31T20:25:37+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Knop och splits https://wiki.euren.se/ordbok/knopar?rev=1680287137&do=diff Knop och splits * Bogserkabelstek * Dubbel pålstek * Dubbel skotstek * Dubbelt halvslag * Gårdingstek * Kastlineknop * Knop * Kortsplits * Långsplits * Märlspiksknop * Pålstek * Råbandsknop * Skotstek * Splits * Stek * Timmerstek * Trumpetstek * Vantstek * Vevlingstek * Ögonsplits * Överhandsknop text/html 2026-02-22T14:39:47+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Koff https://wiki.euren.se/ordbok/koff?rev=1771767587&do=diff Koff Nutisk Ordbok - 1914 Koff (Koff, galliot) [Kuff], ett litet trumfigt, galeastackladt, med stort språng och sidosvärd försedt handelsfartyg af holländskt ursprung. Kofftypen är vidt spridd på holländska och tyska kusterna och det finnes därför åtskilliga fartyg, såsom aaken, gallioten m. fl. som utan att vara egentliga koffar dock äro koffliknande (dutch built) [Kuffähnlich], text/html 2026-02-25T12:25:04+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Koffernagel https://wiki.euren.se/ordbok/koffernagel?rev=1772018704&do=diff Koffernagel Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Koffernagel är en rund kafle omkring hwilken et tåg belägges. Nutisk Ordbok - 1914 Koffernagel (Belaying pin) [Kaviel-, Kofain-, Koffein-, Koffelje- och Kaveel-nagel], en pinne af starkt trä eller metall, som insättes i en s. k. nagelbänk vid mast eller reling för att belägga ändar på. text/html 2023-05-07T22:20:08+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Koj https://wiki.euren.se/ordbok/koj?rev=1683490808&do=diff Koj Nutisk Ordbok - 1914 Hängmatta = koj (Hammock} ]Hängematte oder Hangematte]. Hängmattan sjöredes med knytteis och en ring i hvardera ändan (hammock clews, tie tie) [Hängematts-hahnepoot oder Nitzel\, den hop­rullas eller beslås om morgonen med ett beslagsband (hammock lashing) [Hangemattesteert], Vanligen använder man för att hålla kojen utspänd å hvardera ändan en klyka (hammock rack or batten) [Hängematte-latte]. När kojerna ej användas, stufvas de i bastingeringen (se d. o.) och täckas … text/html 2026-02-25T12:26:32+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Köl https://wiki.euren.se/ordbok/kol?rev=1772018792&do=diff Köl Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Köl är den understa delen af Skeppet, består af flere träd wäl sammanfogade med långlaskar, samt wallmar emellan, och swalning i båda ändarne, fäste med 6 klinkbultar och spikade med 3 spik i hwardera ändan. text/html 2026-02-25T12:27:09+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kölsvin https://wiki.euren.se/ordbok/kolsvin?rev=1772018829&do=diff Kölsvin Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Kölswin består af 3 breda och tjocka trän, som ligga längs öfwer kölen och alla bottenstockarne, öfwer laskarne, de bröstas ner par tum för bottenstockarne, och bultas igenom hwar bottenstock ner i kölen. text/html 2026-02-25T12:41:06+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kompass https://wiki.euren.se/ordbok/kompass?rev=1772019666&do=diff Kompass Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Compaßer bestå af magnetnål fästad wid en pappersskifwa, som wandrar på en pigg uti en ask med glas öfwer. * Styr-Compaßer äro runda askar. * Peil-Compaßer fyrkantiga askar med dioptrer. * Azimut-Compaßer text/html 2026-02-25T11:06:27+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kontrabrass https://wiki.euren.se/ordbok/kontrabrass?rev=1772013987&do=diff Kontrabrass Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Contrabraßar löpa från råerne förut. Nutisk Ordbok - 1914 Kontrabrass (Counter-, preventer brace) [Konter-, Gegenbrasse] förekommer mest på storrån och går föröfver under förmärsen då storebrass däremot går akteröfver, vanligen till låringen. text/html 2026-02-25T12:28:47+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kranbalk https://wiki.euren.se/ordbok/kranbalk?rev=1772018927&do=diff Kranbalk Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Kranbalkar äro twänne horizontala trän, som i 45° angel mot sidan gå ut från backs däcket, hwarwid de äro fastbultade och bäras af knän som utgöra de öfwersta gallions ziglerne, i ändan af kranbalkarne äro verticala trä med skifwor uti för krantaljan och perturlinan hwaruti ankaret hänger. text/html 2026-02-22T14:43:16+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Kutter https://wiki.euren.se/ordbok/kutter?rev=1771767796&do=diff Kutter Handbok i Sjömanskap - 1948 Kutter. Kuttern är vanligen skarpt byggd och har jämförelsevis stort djupgående, fig. 11. Masten består av undermast med stång. Klyvarbommen ligger horisintalt, bogspröt saknas. Den för storsegel, gaffeltoppsegel, stagfock och klyvare, ibland även jagare och bredfock. Riggningssättet var förr mycket vanligt å fartyg för skilda ändamål. text/html 2026-02-25T14:43:37+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Lä https://wiki.euren.se/ordbok/la?rev=1772027017&do=diff Lä Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Lä är den sidan som är från winden. Wara i lä af en annan är at wara i en sådan sträckning ifrån honom, at när man peilar honom, angelen emellan honom och winden är mindre än 8 strek. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 text/html 2022-10-13T20:00:02+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Länsport https://wiki.euren.se/ordbok/laensport?rev=1665684002&do=diff Länsport Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Länsport, storm­port. text/html 2022-10-20T18:49:45+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Långsalning https://wiki.euren.se/ordbok/langsalning?rev=1666284585&do=diff Långsalning Nutisk Ordbok - 1914 Långsalningar (Trestle trees) [Langsahlinge], de ofvanpå kindbackarne långskepps fastbultade timmer, mellan hvilkas främre ändar stången stöder. Se figuren vid ordet esselhufvud. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 text/html 2023-03-31T21:37:52+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Lanterna https://wiki.euren.se/ordbok/lanterna?rev=1680291472&do=diff Lanterna Nutisk Ordbok - 1914 Lanterna (Lantern) [Laterne, Licht]. Reglementerade for (regula­tion l;s) [vorschriftmässige Lichter]. Bestämmelser härom återfinnas dels i förordningen om undvikande af ombordläggning den 26 okt. 1906 och dels i förordningen om fartygslanternor den 27 nov. 1908. — Hvarje fartyg skall under gång föra två sidolanternor (side lights) [Positions-laternen od. -lichter, Seiten- laternen od. -lichter] med lanternskärmar (side lights screens) (L. kasten]. Sidol, skola ly… text/html 2026-02-25T12:31:48+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Låring https://wiki.euren.se/ordbok/laring?rev=1772019108&do=diff Låring Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Låring är akterdelen af Skeppet där kroppen börjar smalna. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Låring, skeppsb., akterligaste delen af fartygssidan, synnerligast den, som är belägen omkring vattenlinien emellan sidans bukiga del närmare midskepps, dess »skarp» nedåt kölen och akterstäfven. text/html 2023-05-10T22:31:06+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Latinsegel https://wiki.euren.se/ordbok/latinsegel?rev=1683750666&do=diff Latinsegel Nutisk Ordbok - 1914 Latinsegel (Lateen-, settee- or settie sail) [Latei­ nisches-, Latein-, Settie-, Ruten-, Schebeckensegel], se galérsegel med fig. Taget från Galér Galérseglet liknar loggertseglet med den skillnaden att rån eller spriet går ända ned till halsen så att seglet är triangulärt. Galér- eller latinseglet användes ännu på flera ställen såsom i Medelhafvet, å de italienska och schweiziska alpsjöarna m. fl. text/html 2023-05-10T11:35:02+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Ledsegel https://wiki.euren.se/ordbok/ledsegel?rev=1683711302&do=diff Ledsegel Nutisk Ordbok - 1914 Ledsegel (Stadding sails) [Leesegel], som mycket användes förr i tiden, hafva numera nästan fullständigt kommit ur bruk, hvaremot rårna i stället blifvit såväl flera till antalet som längre. I regeln förekommo l:n endast på fock- och stormasten och blott under märs- och bramrårna samt under fockrån. De benämndes bram-, öfver- och underledsegel (top gallant-, top mast- and lower-studding sails) [Bram-, Ober- und Unterleesegel\. Se fig. å föreg. sida, som återger fo… text/html 2023-05-14T20:27:50+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Lejdare https://wiki.euren.se/ordbok/lejdare?rev=1684088870&do=diff Lejdare Nutisk Ordbok - 1914 Lejdare kallas både en liten lätt trä- eller repstege för en man (Ladder) [Leiter] och en tross eller järnstång eller träribba sträckt utefter ett rundhult för att slå under seglet vid (jackstay) [fackstag] eller ett stag, hvarpå ett stagsegel, såsom t. ex. klyfvaren, löper (stay) [Leiter]. Figuren visar ett praktiskt sätt att anordna en sådan lejdare t. ex. på en storbom. Vid litshålen på seglen fastsys små messingsringar eller kauser, genom dessa trädes en messin… text/html 2026-02-25T16:47:21+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Lik https://wiki.euren.se/ordbok/lik?rev=1772034441&do=diff Lik Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Lik på seglen är tåg fastsydda rundt omkring kanterne af Seglen. * Stående liken äro på sidorne af seglen när de hänga rätt up och ned. * Rå-liket är under rån. * Undra liket är det nedra. Nutisk Ordbok - 1914 text/html 2023-03-29T13:15:39+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Lin https://wiki.euren.se/ordbok/lin?rev=1680088539&do=diff Lin Nutisk Ordbok - 1914 Linneduk (Linen duck, flaxen canvass) [Leinwand, Bramtuch] användes i forna tider till finare segel, men är nu nästan all­deles kommen ur bruk, ty den är dyrare, tyngre, glesare och mera elastisk än bomullsduk, så att linnesegel stå sällan väl och äro icke så vindtäta som bomullsegel. text/html 2026-02-25T12:36:00+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Lina https://wiki.euren.se/ordbok/lina?rev=1772019360&do=diff Lina Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Lina slås af finare garn än tråß, är 12, 9 och 6 garns samt 18 garns Cabbelslagen lodlina. text/html 2023-03-31T21:33:27+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Litsa https://wiki.euren.se/ordbok/litsa?rev=1680291207&do=diff Litsa Nutisk Ordbok - 1914 Litsa = litsring (Hank) [Legel, Lägel, Sauger]. Litslina (lacing­ line) [Lissleine, Reihleine]. Att litsa (to lace) [reihen] segel vid rundhult där de skola sitta fast för godt såsom vid en gaffel eller rå är ganska enkelt och göres merendels med lina antingen med halfslag vid hvarje litshål och linan därifrån löpande rak till det nästa eller också i spiral, hvilket senare sätt är bättre, om seglet icke står riktigt väl, ty den i spiral gående litslinan gifver… text/html 2026-02-25T12:37:19+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Lod https://wiki.euren.se/ordbok/lod?rev=1772019439&do=diff Lod Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Lod är en aflång åttkantig eller rund blyklåß, hålig i undra ändan för at sättja talg i håligheten, på det något af bottnen må fastna i talgen, samt hål i öfra ändan at sticka lodlinan igenom. text/html 2022-11-09T18:38:57+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Löddra https://wiki.euren.se/ordbok/loddra?rev=1668015537&do=diff Löddra Nutisk Ordbok - 1914 Lödder eller löddra (Cringle) [Lägel, Legel], ett med en kardel lagdt öga vid liket på ett segel såsom vid refven och äfven ofta i hörnen; merendels inbändes en kaus i löddran för att skona denna mot förslitning. Nockl. (head c., earing c.) [Nockohrenl., Anschlagl.] är den i öfra hörnen af råseglen befintliga kausen, hvari nockbändseln (head earing) [Nockbindsel} fästes. Refl. (reef c.) [Refft.} är den i ett råsegels stående lik insatta kausen, hvari stickbulten (re… text/html 2026-02-25T12:38:16+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Logg https://wiki.euren.se/ordbok/logg?rev=1772019496&do=diff Logg Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Logg är et instrument at finna skeppets fart; brukas en brädlapp wid en lina med knop på som kastas ut akterom skeppet, sedan förlöparen af några famnar är ute, räknas huru många knop lupit ut på en half minut, emedan skeppet seglar så många minuter om timmen. text/html 2022-11-21T10:06:21+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Loggert https://wiki.euren.se/ordbok/loggert?rev=1669021581&do=diff Loggert Nutisk Ordbok - 1914 Loggert (Lugger) [Logger, Lugger, Chasse marée], ett vanli­gen till fiske användt franskt mindre fartyg med lodrätt stäf, fallande flat akterspegel och tre master, hvarpå föres likadan rigg samt dess­utom ett stagsegel å klyfvarbom. Det franska namnet är chasse marée. Loggertseglet (lugsail) [Luggersegel] är ett sådant, hvars rå går snedt på sidan om masten, men med sin främre nock ej räcker ned till halsen. Se fig. vid orden balansloggertseget, flygande loggertseg… text/html 2023-04-02T09:57:40+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Loggertsegel https://wiki.euren.se/ordbok/loggertsegel?rev=1680422260&do=diff Loggertsegel Nutisk Ordbok - 1914 Balansloggertsegel (Balance lug) [Luggersegel] kallas ett sådant som har icke allenast rån vid öfverkanten utan äfven bommen vid seglets underkant framskjutande för om masten, såsom synes på figuren. De största fördelarne med att göra seglet sålunda, med en del däraf för om masten, så att den till en viss grad balanserar den aktra delen, kunna anses vara att seglet står bättre, därför att hela dess yta kommer liksom i spänn emellan rå och bom, vidare är seglet… text/html 2026-02-25T14:38:24+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Lovart https://wiki.euren.se/ordbok/lovart?rev=1772026704&do=diff Lovart Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Lofwart är den sidan som är åt winden; man är i lofwart af alt det man kan peila längre ifrån winden än 8 strek. Lofwen at hafwa lofwen af et Skepp, är at wara i lofwart af det samma. * Winna lofwen text/html 2026-02-25T12:39:22+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Lucka https://wiki.euren.se/ordbok/lucka?rev=1772019562&do=diff Lucka Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Luckor på öfra däck äro förluckan tätt wid backen, storluckan under kobryggan, Luckan til fläskebodalen akter om stormasten, och akterluckan i skansen. Luckor på undra däck 1:o Til fördurken mellan betingen och fockemasten. 2:o Til förrummet akter om betingen. 3:o Storrummet för om stormasten. 4:o Fläskebodalen akter om stormasten. 5:o Skafferierne för om Archliet. 6:o Akterdurken i Archliet. text/html 2023-03-31T18:34:46+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Märlprim https://wiki.euren.se/ordbok/maerlprim?rev=1680280486&do=diff Märlprim Nutisk Ordbok - 1914 Prim eller märlprim (Bodkin, pricker) [Pfriem, Marlpfriem] är den af segelsömmaren använda märlspiken eller prylen. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Märlprim, pryl för instickning av kardelerna vid dubbling av knopar, m. m. text/html 2023-04-01T08:59:38+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Märlspik https://wiki.euren.se/ordbok/maerlspik?rev=1680332378&do=diff Märlspik Nutisk Ordbok - 1914 Splitsknop (Martine Spike) [Marlpfriem] är hvarken en splits eller en knop utan på örlogsfartyg kallas en märlspik (se d. o.) så. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Märlspik, en fotslång järn- eller stålhult, spetsig i ena ändan och i den andra försedd med ett hål, vari instickes en bändsel. Märlspiken användes för att öppna tirarna på tåg vid splitsning, för påläggning av bändslar o. s. v. text/html 2023-03-29T12:41:15+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Manilla https://wiki.euren.se/ordbok/manilla?rev=1680086475&do=diff Manilla Nutisk Ordbok - 1914 Manillatåg (Manilla rope) [Manilatau], af manillahampa slaget tågvirke, som är lättare och mera elastiskt än vanligt tågvirke, men ej så hållbart, användes mycket till bogsertrossar, förhalning m. m. M. var en tid mycket modernt till löpande gods, men har på senare åren kommit ur bruk, sannolikt till stor del därför, att manillahampan nu för tiden så mycket förfalskas med den billigare, men också be­tydligt sämre sisalhampan. Till utseendet likna de båda ämnena myc… text/html 2026-02-25T12:42:51+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Mast https://wiki.euren.se/ordbok/mast?rev=1772019771&do=diff Mast Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Master äro i et Orlogsskepp 3:ne utom bogsprötet; nemligen, fockemasten står nära intil förstäfwen, stormasten står midskepps, och mesans masten står mellan stormasten och akterstäfwen. Master hopsättas af flere trän hwilka dammas ihop och julas. text/html 2022-10-19T12:57:49+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Masttopp https://wiki.euren.se/ordbok/masttopp?rev=1666177069&do=diff Masttopp Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Masttopp, den del af en mast, som är belägen ofvanom vantståndet, såvida ej mast och stång äro tillverkade i ett stycke, då delen från mastvantståndet upp till stångvantståndet får namn af text/html 2023-05-07T21:55:40+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Mellanstagsegel https://wiki.euren.se/ordbok/mellanstagsegel?rev=1683489340&do=diff Mellanstagsegel Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 Mellanstängstagsegel, Mellanstäng l. Mellanstagsegel, ett trekantigt eller trapetsformadt segel, som löper på ett stag l. en lejdare mellan för- och stor-stångtopparna. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 text/html 2026-02-25T12:44:24+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Mesan https://wiki.euren.se/ordbok/mesan?rev=1772019864&do=diff Mesan Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Mesan eller Besan kallas både aktersta masten och aktersta seglet. Mesans-seglet hänger under akterdelen af Mesans sprie, och skotas an wid båda sidorne af hackebrädet, men gigas och brokas när det skall bärgas, så at det beslås under spriet och wid masten. text/html 2023-04-05T11:05:37+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Metaller https://wiki.euren.se/ordbok/metaller?rev=1680685537&do=diff Metaller * Aluminium * Brons * Galvanisering * Järn * Koppar * Mässing * Stål * Tenn * Zink text/html 2023-04-17T17:38:32+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Moring https://wiki.euren.se/ordbok/moring?rev=1681745912&do=diff Moring Nutisk Ordbok - 1914 Moring (Mooring ring, blind anchor) [Hafenanker, Vertäuring] kallas i allmänhet hvarje landfast eller å boj, flotte o. d. anbringad grof järnring för förtöjning. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Moring, järnring fastsatt i förankrad flotte, i berg eller kaj för förtöjning av fartyg. text/html 2023-04-17T17:46:00+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Musa https://wiki.euren.se/ordbok/musa?rev=1681746360&do=diff Musa Musa (Mouse) [Mausen, einmausen] en hake är att binda ett garn om dess nacke och pynt så att den ej kan hugga ur sig. En syskonhake musas naturligtvis endast omkring den dubbla nacken. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Musa, en hake, genom hålet i yttersta spetsen av en hake sticka en bändsel eller ett garn och surra det om hakhalsen för att hindra haken att ”hugga ur”. Om hål saknas, lägger man ”musningen” omkring hakens yttre ända och halsen, tager ett par krysstörnar runt alla partern… text/html 2023-04-18T13:50:14+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Nagelbänk https://wiki.euren.se/ordbok/nagelbaenk?rev=1681818614&do=diff Nagelbänk Nutisk Ordbok - 1914 Nagel (Nail, rivet, pin) [Nagel]. N. bänk, rak, med koffernaglar för beläggning (pin rail, p. rack) [TV. bank}, sitter vanligen i relingen under vanten. N. bänk kring masten (fife rail, spidex- or spider hoop) [Beleg- od. Kafielnagelband um den Mast]. text/html 2026-02-25T12:47:37+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Nakterhus https://wiki.euren.se/ordbok/nakterhus?rev=1772020057&do=diff Nakterhus Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Nakterhus är et skåp med rum uti för compaßer och ljus til at se coursen om nattetid. Et sådant är wid drillen och et wid halfmån för Officerarne. Nutisk Ordbok - 1914 Se Kompass Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 text/html 2026-02-25T12:49:31+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Nåt - dreva https://wiki.euren.se/ordbok/nat_dreva?rev=1772020171&do=diff Nåt - dreva Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Nåt är skilnaden eller springan mellan twänne bordläggnings plankor hwarutinnan dref injagas och derpå halfbeckas til at hålla fast drefwet och göra tätt. Nåtlineer äro lineer dragne på skeppsritningen som wisa huru nåten komma at fara; brukas sällan at upritas emedan de äro swåra at få riktige på ritningen; men böra wara ortogonaler på spantritningen. text/html 2023-04-18T13:53:39+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Natta https://wiki.euren.se/ordbok/natta?rev=1681818819&do=diff Natta Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Natta, sjöv., lätt öfvergjuta däcket med vatten, för att i heta klimat afkyla det samt förhindra plankorna att spricka och becket i nåten att smälta. Nutisk Ordbok - 1914 Natta = fukta däcket (Moisten) [Benässenj gör man vid stark solhetta allt emellanåt med våta svablar o. d. för att förhindra att träet spricker. text/html 2023-04-18T14:00:05+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Nedhalare https://wiki.euren.se/ordbok/nedhalare?rev=1681819205&do=diff Nedhalare Nutisk Ordbok - 1914 Nedhalare (Down haul) [Niederholer]. TV. för en rå kan äfven kallas (fancy line) [TV.] samt för öfverbramrår, bramrår m. m. (smiting line, tripping line) [Rucker]. Dessa senare beteckna egentligen stjärtar, hvari nedhalaren fästes, men kunna dessutom äga annan betydelse. text/html 2026-02-25T12:46:20+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Nock https://wiki.euren.se/ordbok/nock?rev=1772019980&do=diff Nock Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Nåckar på råerne äro de ändarne som äro utanför seglen. * Nåckbäntslar hålla seglet fast wid nåckarne. * Nåcktaljor äro tackel som hänga wid nåckarne och tjena at lyfta Slupar, Canoner och andra tyngder. text/html 2023-10-23T12:15:14+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Oktant https://wiki.euren.se/ordbok/oktant?rev=1698056114&do=diff Oktant Nutisk Ordbok - 1914 Oktant (Octant, reflecting octant) [Oktant, Spiegeloktant] är ett reflexionsinstrument för mätning af vinklar, vanligen himmelskroppars höjdvinklar öfver horisonten och distansvinklar mellan två himmelskroppar, men i öfrigt hvilka vinklar som helst, både vertikala och horisontala. text/html 2022-10-13T20:00:02+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Överordnad https://wiki.euren.se/ordbok/overordnad?rev=1665684002&do=diff Överordnad Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Överornad skall åtlydas i tjänsten, även om han ej förtjänar det. text/html 2022-10-24T20:48:51+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Palma https://wiki.euren.se/ordbok/palma?rev=1666637331&do=diff Palma Nutisk Ordbok - 1914 Palma (Haul hand over hand) [Palmen, einpalmen] kallas det på sjöspråket när man halar i ett tåg genom att flytta en hand i sänder framför den andra. Man kan på det sättet hala fortare, men ej med så mycken kraft som vid en vanlig halning med båda hän­derna på en gång. Palmning användes därför exempelvis när man halar in det lösa (se d. o.) af en taljelöpare, en förtöjningstross m. m. d. Att palma sig upp (climb up hand over hand) [sich aufpalmen] är att äntra upp fö… text/html 2022-10-24T20:50:45+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Papegoja https://wiki.euren.se/ordbok/papegoja?rev=1666637445&do=diff Papegoja Nutisk Ordbok - 1914 Papegoja (Dandy, jigger) [Papagei] kallas stundom ett litet aktersegel, såsom t. ex. mesanen på en yawl, ett fyrskepp m. m.; det sitter på papegoj- eller jäckmasten (jiggermast) [Papageienmast] längst akterut. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 text/html 2022-10-24T21:04:24+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Pejla https://wiki.euren.se/ordbok/pejla?rev=1666638264&do=diff Pejla Nutisk Ordbok - 1914 Pejla djupet (Sound) [Peilen] med lod, se d. o. P. land (set the land) [das Land p.]. P. en fyr, en udde m. m. (take a bearing) [p.]. Pejlat Landsort i nord (Landsort bears TV.) (Landsort peilt TV.]. Hur p. vi Utklippans fyr? (How does the U. light bear?) [In welcher Peilung liegt U. ?]. Pejla i dessa senare betydelser är att med särskildt därför inrättad kompass eller annat instrument, pejlskifva (se bilden å föreg. sida), uttaga bäringen, riktningen, till något för… text/html 2026-02-25T12:51:52+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Pert https://wiki.euren.se/ordbok/pert?rev=1772020312&do=diff Pert Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Pert, Råpertar äro tåg under råerne, på hwilka manskapet står med fötterna, lutandes sig med bröstet mot rån, när seglet skal refwas, beslås eller göras löst. Nåckperterne sitta ytterst wid nåckarne. text/html 2023-03-22T11:33:47+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Pik https://wiki.euren.se/ordbok/pik?rev=1679481227&do=diff Pik Nutisk Ordbok - 1914 Pik (Peak) [Piek] kallas aktre öfre hörnet af ett gaffel-, loggert­ eller latinsegel äfvensom rundhultet härvid och någon gång såsom förkortning det fall (pikefall), som uppbär detta. Pik kallas äfven det trånga rummet längst ned i för- eller akterskarpet, »förpik» eller »akterpik». Se akterskarp och bottenskarp. Att pika är att hala pikefall (to peak) [pieken}. Pikade rår (cock billed yards, yards apeak) [getoppte Rahen], se äfven gaffel och kaja.… text/html 2023-05-06T15:18:05+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Pollare https://wiki.euren.se/ordbok/pollare?rev=1683379085&do=diff Pollare Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Pållare, sjöv., se art. Pollare, vid hvilken må tilläggas, att pållare, d. v. s. korta, upprättstående pålar eller pelare af trä, jern eller sten anbringas äfven å kajer, bryggor o. s. v. till trossars och kettingars fastsättande vid fartygs förhalning, förtöjning m. m. text/html 2023-04-04T09:46:28+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Prick https://wiki.euren.se/ordbok/prick?rev=1680594388&do=diff Prick Nutisk Ordbok - 1914 Prick (Perch buoy, beacon, perch, staff, stake) [Bake, Pricke, Spiere, Stange] kallas på vanligt sjöspråk och äfven i lotsförordningarne ett flytande sjömärke, som i regeln består af en i stående ställ­ning förankrad stång. Sådana äro af hufvudsakligen tre olika slag: slätprickar (plain stakes beacons) [weiss schwarz Spiere, Spiere ohne Toppzeichen] svarta och hvita; kvast- eller ruskprickar (read broom beacons) [Besenstangen], röda med kvast på toppen, och krysspric… text/html 2023-03-22T11:37:43+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Prickert https://wiki.euren.se/ordbok/prickert?rev=1679481463&do=diff Prickert Nutisk Ordbok - 1914 Pryl (Pricker) [Pricker] = en mindre märlspik. Handbok i Sjömansarbete - 1941 Prickert eller pryl, fig. 18 b, är en mindre märlspik, ofta försedd med träskaft. Den användes vid mindre arbeten, vevling, läggandet av bänslar och dylikt. text/html 2026-02-25T20:49:40+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Rå https://wiki.euren.se/ordbok/raa?rev=1772048980&do=diff Rå Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Rår under hwilka seglen sitta anslagne med Råband, förfärdigas af Spiror, blifwa spetsigare åt ändarne, och ibland åttkantige midt på. Yttersta ändarne utom seglet äro nåckarne. * Under-Rår äro, stor-Rån och focke-Rån, strykas i stormwäder när man ligger för ankare, fångas med kjettingar om toppen uti actioner, sättes borgen på när något swårt skal hißas med nåcktaljorne. text/html 2026-02-25T13:00:19+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Råsegel https://wiki.euren.se/ordbok/raasegel?rev=1772020819&do=diff Råsegel Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Råsegel äro fyrkantige segel under en rå som far för om masten, de hafwa Skot at hala ut dem. * Gigtåg och gårdingar at giga up och gårda dem. * Bolinor at hålla dem styfwa emot winden. * Ref text/html 2026-02-25T13:01:37+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Rack https://wiki.euren.se/ordbok/rack?rev=1772020897&do=diff Rack Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Rack består af runda klot och slädar, igenom hwilka är trädt et tåg hwars ändar äro faste om rån, men sjelwa racken går omkring masten eller stången, så at han håller rån intil masten när hon hissas eller strykes. text/html 2022-10-13T20:00:02+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Rännsten https://wiki.euren.se/ordbok/raennsten?rev=1665684002&do=diff Rännsten Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Rännsten, den cementerade delen av slaget i ett järnfartyg utan för marginal­plåten, dit i lastrummet eventuellt in ­kommande vatten ledes och utpumpas. Man brukar även denna benämning på den cementerade delen av ett järn däck närmast spygatten. text/html 2026-02-25T13:05:40+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Reling https://wiki.euren.se/ordbok/reling?rev=1772021140&do=diff Reling Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Reling är öfwersta delen af Skeppets sida. * Relingsstöttor äro jernklykor ofwanpå relingen hwarwid finkenäten fästas. * Relingskläden äro kläden som hänga wid relingsstöttorne at betäcka finkenäten. Du [sic] rullas up om nätterne, och släppas ner om dagarne. text/html 2026-02-25T13:03:58+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Rev https://wiki.euren.se/ordbok/rev?rev=1772021038&do=diff Rev Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Refwa, taga in ref Sker således, at rån strykes och braßas fyrkant, då manskapet äntrar up och ut på rån, halandes up seglet at taga refseisingarne kring rån och knopa, när manskapet är af rån hißas seglet och braßas. text/html 2025-10-08T15:51:03+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Revbrok https://wiki.euren.se/ordbok/revbrok?rev=1759931463&do=diff Revbrok Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Revbrok, en grov trosstump, som är trädd genom revknapen på en bom och fasthållen i denna med en knop. Vid revning skäres broken genom revlöddern,och en mindre talja slås på tampen, varefter revet sträckes. Stickbulten lägges på, sedan man virat smärting om den del av seglet, där den skall ligga. ~ -hål, sydda hål i segel, vari revsejsingarna trädas och fästas. text/html 2023-04-04T10:06:49+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Rigg https://wiki.euren.se/ordbok/rigg?rev=1680595609&do=diff Rigg Nutisk Ordbok - 1914 Rigg (Rigging, rig) [Takelage, Takelung, Zeug, Tilg] är den gemensamma benämningen på alla master, stänger och andra rundhult, takling, segel, löpande gods m. m. på ett fartyg, så att man talar om riggen såsom bestämmande för fartygets art; skonert-, kutter-, yal-rigg, o. s. v. Rigga pvg) [aufzeügen, auftakeln]. R. af (unrig) [abtakeln]. Lågriggad (low rigged) [niedrig getakelt]. Öfverriggad (over rigged) [zu dick getakelt] säger man när fartyget har allt för hög rig.… text/html 2022-10-18T11:25:41+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Rodd https://wiki.euren.se/ordbok/rodd?rev=1666085141&do=diff Rodd Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Ro, att framdriva en farkost medelst åror. Vanligtvis sitter man och vänder ryggen mot båtens för. Sedan man böjt kroppen för över, sänkes årans blad något snett i vattnet, varefter man tager ett ej för djupt tag och rätar upp kroppen, låter årbladet komma upp och skevrar årån (bladets yta nästan parallell med vattenytan). Takten till rodden, flermansrodd, angives av akteråran eller text/html 2026-02-25T13:08:03+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Roder https://wiki.euren.se/ordbok/roder?rev=1772021283&do=diff Roder Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Roder eller Styre på skepp är tunnare och bredare nertil, men smalare och tjockare uppåt. * Roderhakar sitta wid rodret. * Roderhufwud är öfwersta ändan af rodret hwarigenom är hål för pinnen. * text/html 2022-10-13T20:00:02+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Rubber https://wiki.euren.se/ordbok/rubber?rev=1665684002&do=diff Rubber Patterson's Illustrated Nautical Dictionary - 1891 Rubber. An instrument used by sailmakers to flatten the seams of a sail. text/html 2026-02-25T13:08:57+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Rundhult https://wiki.euren.se/ordbok/rundhult?rev=1772021337&do=diff Rundhult Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Rundhult äro master, sprie, stänger, rår och bogspröte. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Rundhult, mas­ter, stänger, rår, bommar, gafflar och spiror på ett fartyg. Nutisk Ordbok - 1914 Rundhult (spars) [R. hölzer], stänger, rår, spiror, bommar o. d. text/html 2022-10-16T20:40:57+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Rundsöm https://wiki.euren.se/ordbok/rundsom?rev=1665945657&do=diff Rundsöm Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Rundsöm, hopsyning av kanterna av tvenne segeldukar. Dessa fästas i segelkroken till höger om segel-sömmaren, och sömmen börjar från vänster samt går åt höger. Nålen stickes inifrån med pressning mot plåten på segelhandsken och mottages av tummen, pekfingret och långfingret, då den trängt igenom båda dukarna. Stygnen göras så nätta, som möjligt och läggas på lika avstånd från varandra. De rubbas eller tillslätas med ett stycke hårt trä.… text/html 2026-02-25T13:09:43+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Salning https://wiki.euren.se/ordbok/salning?rev=1772021383&do=diff Salning Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Salningar äro fyrkantige slåar som ligga på kinnbackarne och bära märsarne, men på stänger och bramstänger är en halfmåne hwarwid puttingarne sitta. Långsalningarne sitta långskepps och bära twärsalningarne som sitta twärskepps. text/html 2022-10-19T16:28:31+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Schackel https://wiki.euren.se/ordbok/schackel?rev=1666189711&do=diff Schackel Nutisk Ordbok - 1914 Klam (Shackle) [Schäkel] kallas den här bredvid afbildade järnpjesen. Gjord såsom på fig. 1 begagnas den i stället för hake för att fästa ett block, sladden af ett tåg eller något dylikt, och har då öra på skrufven om den måste kunna lätt lossas. En klam, som skall begagnas för att förena två kettingslänkar med hvarandra, göres däremot så slät som möjligt utvändigt och med en bult som icke skrufvas utan fästes med nitning eller sprint. På många ställen i riggen an… text/html 2026-02-25T13:13:15+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Segel https://wiki.euren.se/ordbok/segel?rev=1772021595&do=diff Segel Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Segel äro af segelduk hopsydd med bredsömmar och likade i kanterne med tåg. * Råsegel sitta under rår, och äro fyrkantige. Braßas för om masten, hafwa ref, skot, bolinor, gigtåg och gårdingar. * text/html 2022-10-13T20:00:02+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Segelnål https://wiki.euren.se/ordbok/segelnal?rev=1665684002&do=diff Segelnål Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Segelnål, en trekantig, i spetsen mycket skarp nål, som användes vid segelsömnad. text/html 2023-05-22T12:09:10+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Sejnfall https://wiki.euren.se/ordbok/sejnfall?rev=1684750150&do=diff Sejnfall Nutisk Ordbok - 1914 Sejnfall (Ensign- or signal-halliard) [Flaggenleine, Signal­ fall, Seinfall], vanlig sjömansbenämning på flagglina, standertfall och hvarje fall, som användes för flaggor, signaler o. d. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 text/html 2026-02-25T13:13:56+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Sejsing https://wiki.euren.se/ordbok/sejsing?rev=1772021636&do=diff Sejsing Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Seisa heter sammanbinda twänne tåg som ligga bredewid hwarandra, så at det ena intet kan halas om det andra ej går med. Således seisas Cabellarium wid ankartåget, och parterne i en gina seisas, när hon skall behålla det man wunnit. text/html 2023-03-29T13:02:48+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Sisal https://wiki.euren.se/ordbok/sisal?rev=1680087768&do=diff Sisal Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Sisal, henequen, bladfibrerna av Agave- och Fourcroyaarter, varav man gör ett tågvirke, som liknar manilla. Handbok i Sjömansarbete - 1941 Sisalhampa eller agavehampa utgöres av fibrerna i de köttiga bladen hos olika aloe- och agavearter, i synnerhet Agave rigida var. sisalana, fig. 2. Denna är inhemsk på Centralamerikas torra, steniga högplatåer och skeppades först från den lilla hamnstaden Sisal på Yucatanhalvöns nordkust, från vilken den fått sitt nam… text/html 2023-05-22T20:19:49+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Sjömanskap https://wiki.euren.se/ordbok/sjomanskap?rev=1684779589&do=diff Sjömanskap Nutisk Ordbok - 1914 Sjömanskap (sailorship) [Seemannsschaft] = de egenskaper, som böra pryda en sjöman eller fullständig kännedom om det, som rör fartygs rigg och skötsel. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Sjömanskap, praktisk och teoretisk kunskap om ett fartygs manövrerande och vad till dess tackling och utrustning hör. text/html 2023-05-08T11:52:40+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Sjömil https://wiki.euren.se/ordbok/sjomil?rev=1683539560&do=diff Sjömil Nutisk Ordbok - 1914 Mil (Mile) [Meile] är enl. allmänt sjömansbruk numera en nautisk mil (nautical m.) [Seem.] d. v. s. latitudsminut = 1,852 meter. Man får dock stundom af fiskare och en del kustbor höra denna våglängd kallas kvart­ mil, emedan man tillförne, ja för ej många år sedan, räknade för sjömilen den tyska eller geogra­fiska milen, ungefär = 4 naut. mil. Men det finnes äfven andra mil. Sålunda är den engelska statute mile — 1,609 m. (5,280 eng. fot); den eng. admiralty knot d… text/html 2023-03-31T09:59:56+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Skalka https://wiki.euren.se/ordbok/skalka?rev=1680249596&do=diff Skalka Nutisk Ordbok - 1914 Skalka luckorna (Batten down the hatches) [Die Luken verschalken] på däck brukas såsom försiktighetsmått emot hårdt väder till sjös och innebär att luckorna försäkras och tätas, vanligen genom att fästa presenningar öfver dem. text/html 2023-04-17T17:00:44+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Skänkel https://wiki.euren.se/ordbok/skankel?rev=1681743644&do=diff Skänkel Nutisk Ordbok - 1914 Skänkling (Pendant) [Schenkel], ett i ena ändan fastsatt tåg eller ketting med block och löpare i den fria ändan, brukas ofta på brassar, stagsegelsskot, gaffelgärder m. m. för att minska längden af löparen. text/html 2026-02-25T13:15:27+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Skepp https://wiki.euren.se/ordbok/skepp?rev=1772021727&do=diff Skepp Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Skepp kallas alla stora Fartyg som hafwa 3 master och drifwas med segel, men Orlogs- eller Linie skepp kallas inga som föra mindre än 50 Canoner. Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Skepp. Ett större fartyg med tre eller flere master, af hvilka åtminstone två föra rår. Till denna klass räknas oftast bark- och fregattskepp. I dagligt tal användes ofta ordet skepp i betydelsen fartyg. text/html 2023-04-25T10:07:21+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Skeppare https://wiki.euren.se/ordbok/skeppare?rev=1682410041&do=diff Skeppare Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Skeppare, sjöv., en förr i lag använd benämning på befälhafvaren å alla slags handelsfartyg. Numera förstås med skeppare en oexaminerad befälhafvare å mindre kustfartyg på hemlands farvatten, hvaremot den examinerade kallas sjökapten. Stundom användes benämningen kofferdiskeppare, för att skilja honom från skeppare vid k. flottan, hvilken är af underofficers grad och har den speciella tillsynen och vården af fartygets tackling, segel, tåg… text/html 2026-02-25T13:11:15+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Skonare https://wiki.euren.se/ordbok/skonare?rev=1772021475&do=diff Skonare Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Scooner är et Fartyg med twänne Jaktsegel och toppstag mellan masterne. Nutisk Ordbok - 1914 Skonert eller skonare (Schooner) Schuner, Schoner], ett tvåmastadt fartyg med gaffelsegel på båda masterna och vanligen råsegel på den kortare fockmasten. Med en­dast snedsegel (fore and aft sails) [Schratsegel] på båda masterna kal­las den slättoppad eller slätskonert (fore and aft schoo­ner) [For and Hinter S., mitSchratsegeln getakelter S., Gaffels]. Men ut… text/html 2026-02-25T17:01:56+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Skot https://wiki.euren.se/ordbok/skot?rev=1772035316&do=diff Skot Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Skot äro tåg wid undra hörnen af Seglet hwarigenom undra liket sträckes. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Skot, tåg, kätting eller talja, som fästes i skothornet på ett segel för att sträcka det sidovägen och giva det lämplig ställning i förhållande till vinden vid segling. ~ -a, skota an, skota hem, hala ett skot, tills seglet är sträckt i sidoriktningen. ~ -block, block, varigenom ett skot skäres (ledes). ~ -gatt, se skivgatt. ~ -horn, det hörn av ett s… text/html 2026-02-25T13:16:18+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Skott https://wiki.euren.se/ordbok/skott?rev=1772021778&do=diff Skott Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Skott kallas afdelningarne innom bords som göras af bräder. Nutisk Ordbok - 1914 Skott (Bulkhead) [Schott] är i allmänhet hvarje vägg i ett fartygs inredning. Det finnes således många slags skott t. ex. kollisionsskott (collision b.) [Kollisionss.]. längst förut; tillfälligt skott (temporary é.) \fliegendes S.], långskeppsskott för spann målslast (shifting b.) \Gebe~ Ung, Qeveling, Qetreides.] m. fl. S. lanterna (b. lamp) \Wandlampe] är en på ett skott … text/html 2022-10-18T23:20:36+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Slätsöm https://wiki.euren.se/ordbok/slaetsom?rev=1666128036&do=diff Slätsöm Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Slätsöm, den vanliga segelsömmen, då man lägger den ena dukens sida ovanpå den andras och sticker nålen igenom den undra duken först' och sedan genom den övra från höger till vänster. Spetssöm text/html 2023-05-11T10:26:55+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Slag https://wiki.euren.se/ordbok/slag?rev=1683793615&do=diff Slag Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Slag Sjöv. a. Den sträcka, som ett kryssande fartyg tillryggalägger mellan tvänne vändningar. Är vinden ej »stick i stäf», utan fartyget på den ena bogen kan styra något närmare riktningen till målet än på den andra, säges den gynsammare linien vara en god »slagbog» (stundom »sträckbog»). – b. Den afrundade delen af fartygsskrofvet, hvilken utgör sjelfva öfvergången mellan bottnen och sidan. text/html 2023-05-22T20:11:32+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Sliphake https://wiki.euren.se/ordbok/sliphake?rev=1684779092&do=diff Sliphake Nutisk Ordbok - 1914 Slipphake (Slip hook) [Schlipphaken] är en hake, som kan fällas ut så att den på ett ögonblick kan frigöras från tryck. Sådana hakar finnas af flera slag och användas vid bogsering, på båtfirningsblockens hakar, stundom på ankare m. m. (se fig.) Slippstoppare (slip stopper) [Schlippstopper] användes rätt ofta såsom förhands- eller akterhands stoppare på ankarkätting. text/html 2026-02-25T13:18:38+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Slup https://wiki.euren.se/ordbok/slup?rev=1772021918&do=diff Slup Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Slup är et roddarfartyg om 4 a 16 åror med twå master och ämbarsegel, bänkar til rodden och akter at sitta på, samt häck akterst för den som styr. Nutisk Ordbok - 1914 Slup, rodd- och segelbåt på örlogsfartyg, (Barge, pinnace) [Pinasse]. Slup (second long boat) [Schaluppe], en större, skeppsbåt på handelsfartyg. Slup (sloop, barge) [Schlup, grosse Schaluppe], ett enmastadt lastfartyg med stång för toppsegel och fast bogspröt, ofta med klyfvarbom. Slupklä… text/html 2023-04-17T17:13:26+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Sluthult https://wiki.euren.se/ordbok/sluthult?rev=1681744406&do=diff Sluthult Nutisk Ordbok - 1914 Sluthult (Fid) [Schlossholz], ett tvärstycke genom S. sgattet (fid hole) [S. gat], ett hål igenom stångfoten o. d., för att hindra stån­gen att gå ned. Sluthultet hvilar mot långsalningarna eller i en yachtklyfvarbom mot en pollare eller klots o. d. På skepp användes i stället för s. i klyfvarbommen en stoppkätting och surrning. text/html 2023-05-10T22:43:45+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Snedsegel https://wiki.euren.se/ordbok/snedsegel?rev=1683751425&do=diff Snedsegel Nutisk Ordbok - 1914 Snedsegel (fore- and aft sails) [Schrat-, Schräg-, Vor- und hinter-segel], segel, som stå i fartygets medelplan. Snedseglare (fore and öfter) [Gaffel -schuner, -schiff, Vor und Achter u. s. iv.]. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 text/html 2023-03-31T18:32:49+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Splitshorn https://wiki.euren.se/ordbok/splitshorn?rev=1680280369&do=diff Splitshorn Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Splitshorn, yttre delen av ett oxhorn med träskaft. Användes vid splitsning i stället för märlspik. Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 Splitshorn, sjöv., en stor pryl, ibland oriktigt kallad text/html 2026-02-25T16:31:41+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Spri https://wiki.euren.se/ordbok/spri?rev=1772033501&do=diff Spri Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Sprie äro snedt stående rundhult för at hålla seglen. * Galeer sprien hafwa trekantige eller Latinsegel underslagne. * Mesans sprie har et trapezoidiskt segel under den delen som är akter om masten, men under främsta delen är intet segel om icke på gammalmodige fartyg med helskuren mesan. text/html 2026-02-25T13:22:18+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Spygatt https://wiki.euren.se/ordbok/spygatt?rev=1772022138&do=diff Spygatt Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Spygatt äro hål på sidan wid däcket för wattnets aflopp som kommer på däck, de äro inuti fordrade med bly, få at watnet ej kommer mellan timren, och utan til försedde med mammeringar eller segelduks strumpor, at sjön ej må slå in genom spygatten. text/html 2026-02-25T13:23:41+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Stag https://wiki.euren.se/ordbok/stag?rev=1772022221&do=diff Stag Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Stag äro tjocka tåg som går från toppen af en mast eller stång i stupning ner, för at hålla mast eller stång emot stampning. * Stagögat ligger om toppen och är ändan fast wid staget kring en cunta eller stor knut om hwilken stagmusen sitter. text/html 2026-02-22T17:18:43+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Stagsegel https://wiki.euren.se/ordbok/stagsegel?rev=1771777123&do=diff Stagsegel Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Stagsegel, sjöv., trekantiga segel, som löpa på stag eller ock på s. k. lejdare, hvilka gå till bogsprötet och klyfvarebommen eller emellan masterna (den senare sorten har stundom fyrkantig form). text/html 2023-03-31T18:02:53+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Stagvis https://wiki.euren.se/ordbok/stagvis?rev=1680278573&do=diff Stagvis Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Kortstagsvis visar ankarkättingen, när den är parallell med fockstaget. Långstagsvis, pekar ankarkättingen, då den visar i en riktning, som är parallell med storstaget Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 text/html 2025-10-08T16:20:18+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Stickbult https://wiki.euren.se/ordbok/stickbult?rev=1759933218&do=diff Stickbult Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Se Rev text/html 2023-04-17T17:11:44+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Stjärt https://wiki.euren.se/ordbok/stjart?rev=1681744304&do=diff Stjärt Nutisk Ordbok - 1914 Stjärt (Tail of a rope) [Steert], kallar man en ungefär meterlång sladd af tågvirke, i synnerhet om den är afspetsad eller smidlagd; är en sådan fast vid ett block (såsom på figuren vid uttrycket slå på), kallas detta ett stjärtblock (tail block) [Steert-block], och är detta med taljelöpare förenadt med ett annat block, kallas det hela en stjärttalja (jail-, tacklejigger) [Steert-, Schwanz-talje}. text/html 2026-02-25T13:27:55+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Styrbord https://wiki.euren.se/ordbok/styrbord?rev=1772022475&do=diff Styrbord Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Styrbord är högra sidan i Skeppet när man wänder sig förut. Officerare och Ståndspersoner af rang lägga til om styrbord. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Styrbord, fartygets högra sida, då m an vänder sig föröver. text/html 2022-10-17T22:15:54+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Svanhals https://wiki.euren.se/ordbok/svanhals?rev=1666037754&do=diff Svanhals Nutisk Ordbok - 1914 Svanhals (Goose neck) [Schwanenhals] benämnes ibland hela det beslag, hvarmed en storbom, waterbom o. d. ledbart förenas till masten eller sidan, men egentligen är det endast den vid dylika be­slag oftast förekommande järnpjäsen i bommens förlängning, som borde kallas så. text/html 2022-10-16T12:38:56+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Syhandske https://wiki.euren.se/ordbok/syhandske?rev=1665916736&do=diff Syhandske Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Segelhandske, en läderhandske utan fingrar, men med en järnplåt mitt för flata handen, mot vilken nålen tryckes, då man syr segel. Likhandske, en stark segelhandske som användes vid likning. Handbok i Sjömansarbete - 1941 text/html 2023-03-25T13:22:43+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Syskonhakar https://wiki.euren.se/ordbok/syskonhakar?rev=1679746963&do=diff Syskonhakar Nutisk Ordbok - 1914 Dubbelhakar = syskonhakar (Clipbooks, sisterhooks) [Dop­pelhaken] är en i 8 formad klufven hake, som kan öppnas och hop­läggas. Syskonhakar (Sister-, clasp-, clip- hooks) [Doppel-, Düvelshaken] två symmetriskt lika, mot hvarandra vända hakar; användas där fara finnes att en enkel hake skulle hugga ur sig. text/html 2026-02-25T20:17:34+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Tågvirke https://wiki.euren.se/ordbok/taagvirke?rev=1772047054&do=diff Tågvirke Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Tåg kallas i allmänhet det samma som tågwerke eller alt som är hopslagit af garn; Men egenteligen kallas ankartågen för tåg. Nutisk Ordbok - 1914 Tågvirke (Cordage) [Tauwerk] förfärdigas vanligast af hampa, men äfven af lin, bomull, jute, manillahampa, gräs eller kokosfiber, bast, järn m. m. T. förekommer både tjäradt och otjäradt (tarred and white rope) [geteertes und ungeteertes Tau]. Se kabel, lina, tross m. m. text/html 2026-02-25T13:40:47+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Tackel https://wiki.euren.se/ordbok/tackel?rev=1772023247&do=diff Tackel Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Takelage dertil hörer segel samt stående och löpande tågwerke med blåck utom ankartågen. Tackel at hißa ut och in i Skeppet äro, förtacklen, stagtacklen, stortackel och mesans tackel samt nåcketaljor. text/html 2026-02-25T13:42:05+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Talja https://wiki.euren.se/ordbok/tajla?rev=1772023325&do=diff Talja Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Talja består af twänne blåck och taljelöpare. Nutisk Ordbok - 1914 Talja (Purchase, tackle, luff m. m.) [Takel, Talje, Flaschen­zug] är i korthet två block förenade med en tross, som kallas löpare (fall) [Läufer] Se f. ö. d. o. Många olika slag däraf användas ombord. De vanligaste äro dubbelt, (luff t., burton) [T., aus einem ein-und zwei-scheibigem Block, dreischelblge T.] af ett dubbelt och ett enkelt block; enkeltalja (whip t., double whip) [Jollenta… text/html 2023-04-01T10:30:42+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Tamp https://wiki.euren.se/ordbok/tamp?rev=1680337842&do=diff Tamp Nutisk Ordbok - 1914 Tamp (Rope's end) [Tamp], yttersta ändan af ett tåg eller en ketting. När man ligger till ankars i hård blåst eller sjö, brukar man för att hålla sig kvar och ej drifva, sticka ut så mycket ketting som möjligt eller som det heter sticka ketting på tamp (veer cable to the bitter end) [die Kette bis das Ende ausstechen]. text/html 2026-02-22T14:49:37+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Tjalk https://wiki.euren.se/ordbok/tjalk?rev=1771768177&do=diff Tjalk Handbok i Sjömanskap - 1948 Tjalk. Tjalken, fig. 13, är riggad som en jakt. Den har en säregen skrovform och är utrustad med svärd på sidorna till avdriftens förminskande. Seglen äro storsegel och fock samt en eller två klyvare. Typen är av holländskt-tyskt ursprung. Den holländska tjalken skiljer sig från den tyska däri, att den har böjd gaffel. text/html 2022-10-16T20:47:01+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Toft https://wiki.euren.se/ordbok/toft?rev=1665946021&do=diff Toft Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Toft, bräda att sitta på i båt. ~ -vä-gare, trälist, en på vardera sidan i en båt, varpå tofterna vila. Nutisk Ordbok - 1914 Toft (Thwart) [Ducht], en tvärskepps fästad eller löst lagd bräda att sitta på i en båt. Den kan vara fästad bordvarts med toftknä (t. damp) [£>. knie] och stöttad med en toftstötta (t. stanchion) [D. enstätze] eller blott lagd på den långsgående toftvägaren (t. stringer) [D. enwäger]. Se f. ö. under båt där masttoft m. m. återfinne… text/html 2026-02-25T20:18:00+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Träcka https://wiki.euren.se/ordbok/tracka?rev=1772047080&do=diff Träcka Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Träcka, draga ett fartyg med tåg längs en strand eller genom en kanal. Båt, som användes till dylik ”träckning”, kallas träckbåt och bogserlinan träcklina. Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 text/html 2022-10-27T17:39:48+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Trädslag https://wiki.euren.se/ordbok/traedslag?rev=1666885188&do=diff Trädslag * Al * Alm * Ask * Asp * Björk * Bok * Ceder * Douglasgran * Ebenholts * Ek * En * Hickory * Iroko * Kauri * Lärk * Mahogny * Panga panga * Pitchpine * Pockenholts * Tall * Teak * Valnöt text/html 2026-02-25T16:50:00+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Tränsa https://wiki.euren.se/ordbok/transa?rev=1772034600&do=diff Tränsa Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Tränsa, sjöv., sammanbinda garnen i en garnstropp, tafsningen af parterna i en splits, stjelken af en pynt, smärtingen rundt ett tåg, som skall klädas, o. s. v. genom att med ett garn taga rundslag om godset och halfslag af egen part, med några tums afstånd mellan hvarje rundslag. På likartadt sätt fästas klädda lik till seglen, hvilket dock vanligare kallas märla. Fordom användes ordet tränsa i samma betydelse som »tira» (se Tir 1).… text/html 2026-02-25T20:20:30+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Toppläntor https://wiki.euren.se/ordbok/tropplantor?rev=1772047230&do=diff Toppläntor Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Toppläntor går ifrån toppen til et blåck wid rånåckarne, tilbakars öfwer et blåck wid toppen och så ner, med dem toppas råerne så at de hänga rätt eller snedt. Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 text/html 2026-02-25T13:44:44+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Tross https://wiki.euren.se/ordbok/tross?rev=1772023484&do=diff Tross Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Tråß kallas et stycke tåg slagit af tre parter som ännu är obrukat. Nutisk Ordbok - 1914 Tross (Rope, hawser) [Trosse, Tau]. T. slaget tågvirke (h. laid rope) [trossweise geschlagenes 7.] är vänsterslaget. Höger- och vänsterslagen t. (right- and lefthanded r.). [Rechts- und Links-geschla-genes T.], kallas äfven kabel- och trosslaget (se kabel). T. botten (orlop -or lower deck) [Orlopdeck} kallas nedersta däcket på ett örlogsfartyg. Se f. ö. tågvirke.… text/html 2026-02-25T13:47:24+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Vända https://wiki.euren.se/ordbok/vanda?rev=1772023644&do=diff Vända Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Wända Et Skepp wänder antingen föredewind då man faller af från winden eller öfwer stag då man lofwar up emot winden; men en Escadre af flere skepp wänder antingen på stället, då hwart skepp wänder för sig sjelf där det är när signalen göres; eller ock wända Skeppen efter hwarandra i hwars andras kölwatten, då hwart Skepp icke wänder förn det kommit dit där det första skeppet war när det wände. text/html 2026-02-25T13:46:42+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Vant https://wiki.euren.se/ordbok/vant?rev=1772023602&do=diff Vant Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Want äro flere på hwardera sidan om master och stänger som hålla dem sidowarts och akterut, hwilka ansättas medelst taljerepen som gå igenom dodkopparne på ändan af wanten och puttingsjungfrurne wid rustet eller märßeranden. Stormasten och fockemasten har underwant, stangewant och bramwant, men mesans masten har underwant och stängewant. text/html 2026-02-22T16:55:35+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Vantskruv https://wiki.euren.se/ordbok/vantskruv?rev=1771775735&do=diff Vantskruv Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 Vantskruf, en mekanisk skrufinrättning, hvarmed de båda vant- eller bardunparterna klämmas tillsamman, då bänslarna skola påläggas. Detta namn nyttjas stundom om de moderna “ansättningsskrufvar text/html 2026-01-25T18:38:28+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Vaterstag https://wiki.euren.se/ordbok/vaterstag?rev=1769362708&do=diff Vaterstag Nutisk Ordbok - 1966 Vaterstagen, som stöttade bogsprötet nedåt, fastgjordes i skägget och ansattes under bogsprötet med taljerep I jungfrur. De var på större fartyg av järntross och dubbla. Stampstaget gick till yttre ändan av bogsprötet och var av kätting el. järntross. I handelsfartyg klammades det till en bult el. bögel i skägget ei. bogen och till jungfrun under bogsprötet el. ansattes med ansättningsskruvar. I järn- och stålfartygen ersattes vaterstagen vanl. av en svår järnstå… text/html 2022-10-16T20:49:05+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Ventilator https://wiki.euren.se/ordbok/ventilator?rev=1665946145&do=diff Ventilator Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Ventilator, rör eller appa­rat för åstadkommande av luftväxling under däck eller i hytt. Nutisk Ordbok - 1914 Ventilator {Ventilator) [Ventilator] är i sin vanligaste form den fasta, cylindriska maskinrumsventilatorn (engine room v.) [Maschinraumv.] af plåt med en rörlig huf (v. cowl) [K. kappe, V. köpf} of van däck med öppning (v. mouth) [V. Öffnung}, som brassas åt lä om man vill aflägsna den varma luften {trimming the v's back to the wind) [V. en… text/html 2022-10-17T21:19:33+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Vevling https://wiki.euren.se/ordbok/vevling?rev=1666034373&do=diff Vevling Nutisk Ordbok - 1914 Vefling (Ratline, ratling) [Webeleine] är hvarje mellan vanten horisontelt sträckt lina motsvarande stegen i en lejdare eller repstege. V. arne sättas med ett mellanrum af 30—35 cm. från jungfrurna vid rösten eller märsen, men användas i allmänhet ej i bramvanten utan ersättas där med en jakobsstege (se d. o.) på bramstångens akterkant. De najas med garn till första och sista vantet, men fästas genom två halfslag (clove hitch) [Webeleinstich] till de öfriga.… text/html 2026-02-25T20:26:27+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Vricka https://wiki.euren.se/ordbok/vricka?rev=1772047587&do=diff Vricka Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Wricka är at med en åra akter ifrån drifwa fram fartyget lika som en fisk wrickar med stjerten. Nutisk Ordbok - 1914 Vricka (Scull) [Wriggen, wricken] kallas det, när man framdrifver en båt genom häftiga vridnings- och sidorörelser med en öfver akterspegeln lagd åra. Inom alla nationers handelsflottor är vrickning mycket vanligare än rodd, när det icke gäller allt för långa distanser, och de mongoliska folken använda sina åror nästan uteslutande till v… text/html 2026-02-25T16:55:07+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) Yawl https://wiki.euren.se/ordbok/yawl?rev=1772034907&do=diff Yawl Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 Yawl, mindre segelfartyg av engelsk typ med kutterriggad stormast och en kortare mast med mesan akterut. Handbok i Sjömanskap - 1948 Yawlen är ett tvåmastat fartyg av kuttertyp, fig. 14. Den större masten.är kutterriggad. På den mindre masten, benämnd gäckmast och placerad längst akter ut, föres ett gaffel- eller råsegel, kallat gäck eller mesan. Förseglen äro stagfock, klyvare och jagare.