https://wiki.euren.se/ 2026-04-14T10:14:30+00:00 https://wiki.euren.se/ https://wiki.euren.se/lib/tpl/dokuwiki/images/favicon.ico text/html 2023-03-24T10:13:03+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/bogserkabelstek?rev=1679649183&do=diff Bogserkabelstek Fullständig Framställning av Sjömansknopen - 1939 Bogserkabelstek. Detta slås som fig. 8 men med en rundtörn i halv­slaget. Fig. 12. Handbok i Sjömansarbete - 1941 Bogserkabelstek, fig. 46, lägges bäst på förtöjningstrossar och annat grövre gods. Det är lätt att göra och håller bra. Bänseln lägges av ett stycke flagglina, kastlina eller kardel av lämplig grovlek. text/html 2022-11-09T17:45:09+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/dubbel-palstek?rev=1668012309&do=diff Dubbel pålstek Fullständig Framställning av Sjömansknopen - 1939 Ett dubbelt pålstek. Lägg linan dubbel och slå en enkel knop med bukten, fig. 29, och låt bukten C av kno­pen sticka väl ut, bukten A kränges så över knopen, då pålsteket fås genom åtsamsning i bukten C. Fig. 30. text/html 2022-10-28T15:11:58+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/dubbel-skotstek?rev=1666962718&do=diff Dubbel skotstek Handbok i Sjömansarbete - 1941 På klent och mellangrovt gods upp till kastlinor och dylikt göres ett dubbelt skotstek även lättast över vänstra handen. Man tager båda linorna i vänstra handen med ändarna parallella och pekande utanför tummen, fig. 83. Den ena av linorna, likgiltigt vilken, om de äro lika grova, lägges i två törnar över handen, den andra törnen utanför den första. Därpå böjas de båda ändarna tillbaka, över den andra törnen och under den första, fig. 84, varefter… text/html 2023-03-25T10:25:58+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/dubbelt-halvslag?rev=1679736358&do=diff Dubbelt halvslag Fullständig Framställning av Sjömansknopen - 1939 Dubbelt eller 2 halvslag. Slå först ett enkelt halvslag, med ändan A slås ett halvslag till om fasta par­ten B. Fig. 9 och 10. En rundtörn kan tagas om pollaren eller i ringen. Fig. 11. text/html 2022-11-09T17:30:15+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/gardingstek?rev=1668011415&do=diff Gårdingstek Fullständig Framställning av Sjömansknopen - 1939 Gårdingstek. Detta är endast ett enkelt halvslag med än­dan av tåget fast­najad till bukten av sin egen part. Fig. 14. text/html 2022-10-28T14:39:27+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/kastlineknop?rev=1666960767&do=diff Kastlineknop Handbok i Sjömansarbete - 1941 Kastlineknopen kan anses som en avart av överhandsknopen. Den göres enklast som fig 40 visar. Kastlinan lägges dubbel, och tampen klädes över båda parterna, varefter ändan stickes genom bukten, som därpå halas igenom. Denna knop blir emellertid tämligen smäcker och får bättre drift, om den göres lång och böjes i en ring, varvid kastlinan stickes samma väg som tampen genom bukten, innan denna halas igenom, fig. 41. Knopen kan även läggas över fyra par… text/html 2023-03-31T20:25:16+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/knop?rev=1680287116&do=diff Knop Nutisk Ordbok - 1914 Knop (Knot) [Knoten, Knop] benämnes på sjöspråket hvarje slags knut på ett tåg, antingen den är gjord med detta i sin helhet eller med dess förut åtskilda kardeler. Garnknop (ropeyarn knot) [Kabelgarnknoten, Kabelgarnstich} är en knop, hvarigenom två garn sammanknopas så att man kan »sy» med dem. Se fig. De olika knoparna återfinnas eljest under sina resp. namn. Knop är äfven det på sjön vanliga måttet på fart, sedan den tid då man brukade mäta denna efter det antal k… text/html 2023-03-31T21:18:30+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/kortsplits?rev=1680290310&do=diff Kortsplits Nutisk Ordbok - 1914 Kortsplits (Short splicé) [Kurzsplissung] begagnas såsom var­aktig förening emellan två trossar, som icke behöfva löpa genom block eller dylikt. Sladdarne, uppslagna i sina kardeler till lagom längd, sättas midt emot hvarandra så att de, såsom fig. 1 visar, komma i motsvarande mellanrum, och tryckas hårdt tillsammans såsom på fig. 2. Hvarje kardel stickes nu framåt öfver den mötande och under den nästa samt åtdrages hårdt (»samsas»). Då detta är gjordt en gång å… text/html 2023-03-31T21:21:15+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/langsplits?rev=1680290475&do=diff Långsplits Nutisk Ordbok - 1914 Långsplits (Long splice) [Langsplissung] användes för att hopskarfva en tross, som skall skära genom block och dylikt. Sladdarne af trossen sättas emot hvarandra liksom vid kortsplits är beskrifvet, men så långt uppslagna att kardelernas längd motsvarar minst sju gånger trossens omkrets. En kardel åt hvardera hållet uttages härefter, och i stället inlägges den mötande, tills endast ett tiotal centimeter är kvar af den. Då detta är gjordt, finnas således på tross… text/html 2022-11-09T17:47:18+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/marlspiksknop?rev=1668012438&do=diff Märlspiksknop Fullständig Framställning av Sjömansknopen - 1939 Märlspiksknop. Lägg en rundtörn i linan och böj denna över uppåt f sta parten, instick märlspiken under fasta parten i rundtörnen. Denna knop begagnas för att åtbända slaget av en bändsel. Fig. 31. text/html 2023-03-31T21:13:48+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/ogonsplits?rev=1680290028&do=diff Ögonsplits Nutisk Ordbok - 1914 Ögonsplits (Eye splice) [Augsplissung] det vigaste sättet att göra ett varaktigt öga för att t. ex. kränga öfver en topp såsom ett stag eller för aft sätta ett block eller annat dylikt i sladden af en tross. Denna uppslås i sina kardelar till erforderlig längd, hopböjes såsom figuren visar och splitsen göres liksom ena ändan af en kortsplits. Oftast kläder man sedan ögat och splitsen på det sätt att trossen hårdt och tätt omviras med garn, hvars sladd till sist … text/html 2023-03-31T19:51:00+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/overhandsknop?rev=1680285060&do=diff Överhandsknop Nutisk Ordbok - 1914 Öfverhandsknop (Over hand knot) [Bauernknoten, gewöhnlicher Knoten, Achtknoten] i formen 8 såsom fig- 2 här bredvid, brukas af sjöfolk som ett hål, såsom på skoten i en segelbåt e. d. Den vanliga enkla »bondknopen«, fig. 1, kallas visserligen ofta öfverhandsknop, men begagnas sällan af sjöfolk, ty dels stoppar den ej så väl som den här afbildade åttan, dels är den mycket svårare att öppna när den blifvit hårdt åtstramad. text/html 2023-03-24T10:18:32+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/palstek?rev=1679649512&do=diff Pålstek Nutisk Ordbok - 1914 Pålstek (Bowline hitch or -knot) [Pfahlstich] göres såsom figuren visar på sladden af en tross, då man vill tillfälligtvis å bilda en ögla, som ej bekniper sig, såsom t ex. om lifvet på en karl, när han riskerar att gå öfver bord, eller på en ända som man vill kasta öfver en pållare och kunna lätt kränga af igen. Dubbelt p. (B. upon the bight, B. on the bite) [doppelter P.]. text/html 2026-02-25T21:02:15+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/rabandsknop?rev=1772049735&do=diff Råbandsknop Nutisk Ordbok - 1914 Råbandsknop begagnas i båt företrädesvis vid hopknopandet af refsejsingarna omkring den inrefvade delen af seglet, samt för öfrigt vid många tillfällen, då man vill med hvarandra förena två sladdar. På refsejsingar bruka många göra råbandsknop med öglor på sladdarne, och detta medför visserligen den fördelen att knopen lättare lossas genom att draga i sladdarne, men det är ej pålitligt och behöfves för öfrigt ej, helst om refsejsingarna äro — såsom vanligt på b… text/html 2023-03-24T10:22:44+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/skotstek?rev=1679649764&do=diff Skotstek Nutisk Ordbok - 1914 Skotstek (sheet-bend or -knot) [Sehotenstich], se fig., användes för påstickning af skot, flaggor m. m. men hälst dubbelt såsom fig. till höger. Fullständig Framställning av Sjömansknopen - 1939 Skotstek. Detta är ett vanligt och säkert sätt att sammanfästa två ändar. Lägg en bukt i den ena tågändan A, den andra ändan B genomstickes bukten, slå med den ett halvslag runt båda parterna av bukten. Fig. 36. Om en rundtörn tages i halvslaget, blir knopen, efter sta… text/html 2023-03-31T20:32:43+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/splits?rev=1680287563&do=diff Splits Nutisk Ordbok - 1914 Splitsa (Splice) [Splissen, spleissen] är att förmedelst en splits (splice) [Spleiss, Spleissung, Splissung] sammanfläta med hvarandra tåg eller delar däraf. Se kort- och långsplits. Splits med aftagande antal garn eller smidlagd splits (tapered splice) [Splissung mit verjüngten Duchten]. Är splitsen däremot jämntjock kallas den (splice with whole strands) [Splissung mit vollen Duchten]. Se smidlagdt. En del olika namn på splitsar finnas, men de ofvannämnda äro de v… text/html 2026-02-25T13:26:31+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/stek?rev=1772022391&do=diff Stek Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 Stek är knytningar eller omläggningar af tåg. * Dubbelt halfstek kring duc d'alber. * Halfstek kring rundhult. * Timmerstek kring stockar. * Fiskarestek på lödror. * Smackstek at hala krok uti. text/html 2022-11-09T17:26:50+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/timmerstek?rev=1668011210&do=diff Timmerstek Fullständig Framställning av Sjömansknopen - 1939 Timmerstek. Ändan A tages runt fasta parten B och omstickes bukten av sin egen part 2 eller 3 gånger, då den vid åthalning fastklämmes mot bom­ men eller föremålet. Fig. 13. text/html 2023-03-24T10:30:09+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/trumpetstek?rev=1679650209&do=diff Trumpetstek Nutisk Ordbok - 1914 Trumpet eller t. stek (Sheep shank) [Trompetenstitch] såsom på figuren brukar man bryta på en tross, då den skall tillfälligt förkortas. Fullständig Framställning av Sjömansknopen - 1939 En trumpet. Begagnas för att korta in på ett tåg vars båda ändar äro fasta. Lägg en dubbel bukt i tåget, fig. 27, så lång som behöves, och slå med de fasta parterna ett halvslag över var ända av buk­ten, fig. 28. Ögonen C och C1 kunna ock najas till fasta parterna.… text/html 2026-01-25T13:42:46+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/vantstek?rev=1769344966&do=diff Vantstek Båtseglareordbok - 1899 Vantstek, som synes på figuren här bredvid, användes med mycken fördel till fastgöring af en tross som skall kunna ögonblickligen lossas. Det har den fördelen att lossna af sig sjeft när trossen slabbnar, men således äfven olägenheten att endast kunna användas på en tross som uppbär frestning, såsom ett lovarts vant under segling, hvartill det också begagnas i de s. k. vrakekorna i södra Sverige. Göres vantsteket rätt, är det fullt pålitligt så länge sladden li… text/html 2026-01-25T13:41:34+00:00 Anonymous (anonymous@undisclosed.example.com) https://wiki.euren.se/ordbok/knopar/vevlingstek?rev=1769344894&do=diff Vevlingstek Fullständig Framställning av Sjömansknopen - 1939 Vevlingstek. Två halvslag slås med vevlingslinan runt vantet och parallellt där­med 2 halvslag om närmaste vant o. s. v. Fig. 17. Vid alla slag bör ihågkommas att bukterna i halvslagen läg­gas medsols.