Differences
This shows you the differences between two versions of the page.
| Both sides previous revision
Previous revision
Next revision
|
Previous revision
|
marta:emotioner [2021/10/29 15:11]
marta |
marta:emotioner [2021/10/29 15:23] (current)
marta |
| Vi vet mest om [[:marta:amygdala|amygdalas]] koppling till rädlsa men den kan även vara viktig vid andra emotioner. Amygdala fungerar som hjärnans yttre alarmsystem och är tätt förknippat med negativa känslor som ångest och rädsla. På grund av detta har amygdala en kritisk betydelse vid inlärning av rädsloresponer (klassis betingning). Skador på amygdala förhindrar djuret från att känna rädsla samt orsakar ett förändrat socialt och sexuellt beteende. Djur med skador på amygdala får även problem med att känna igen rädsla hos andra. | Vi vet mest om [[:marta:amygdala|amygdalas]] koppling till rädlsa men den kan även vara viktig vid andra emotioner. Amygdala fungerar som hjärnans yttre alarmsystem och är tätt förknippat med negativa känslor som ångest och rädsla. På grund av detta har amygdala en kritisk betydelse vid inlärning av rädsloresponer (klassis betingning). Skador på amygdala förhindrar djuret från att känna rädsla samt orsakar ett förändrat socialt och sexuellt beteende. Djur med skador på amygdala får även problem med att känna igen rädsla hos andra. |
| |
| Vid vissa stimuli, typ ormar, går ssynintrycket från [[:marta:thalamus|]]// ////direkt// till amygdala utan att behöva passera genom [[:marta:neocortex|cortex.]] Från amygdala går signaler till [[:marta:brainstem|hjärnstammen]] som triggar en fysiologisk respons. | Vid vissa stimuli, typ ormar, går ssynintrycket från [[:marta:thalamus|]]//direkt// till amygdala utan att behöva passera genom [[:marta:neocortex|cortex.]] Från amygdala går signaler till [[:marta:brainstem|hjärnstammen]] som triggar en fysiologisk respons. |
| |
| ==== PFC ==== | ==== PFC ==== |
| ==== Dopaminerga banor ==== | ==== Dopaminerga banor ==== |
| |
| Det finns fyra dopaminerga banor varav den viktigaste är den **mesolimbiska banan**. Den kopplar samman **VTA (Ventral Tegmental Area)**,** [[:marta:basala_ganglierna|nucleus accumbens]] **och[[:marta:basala_ganglierna|]]**[[:marta:amygdala|]]. **Den mesolimbiska banan är det system där dopaminfrisättning ger en känsla av att vilja ha någonting och är därför mycket involverat i motivation. Känslan av "liking" har nog snarare att göra med frisättning av endogena opioider. | Det finns fyra dopaminerga banor varav den viktigaste är den **mesolimbiska banan**. Den kopplar samman **VTA (Ventral Tegmental Area)**,** [[:marta:basala_ganglierna|nucleus accumbens]] **och **[[:marta:amygdala|]]. **Den mesolimbiska banan är det system där dopaminfrisättning ger en känsla av att vilja ha någonting och är därför mycket involverat i motivation. Känslan av "liking" har nog snarare att göra med frisättning av endogena opioider. |
| | |
| | ==== Hippocampus ==== |
| | |
| | [[:marta:hippocampus|Hippocampus]] krävs för att vi ska kunna skapa några rädslominnen. |
| |
| |
