User Tools

Site Tools


marta:neuron

Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

Link to this comparison view

Both sides previous revision Previous revision
Next revision
Previous revision
marta:neuron [2021/10/28 11:40]
marta
marta:neuron [2021/10/31 13:35] (current)
marta
Line 2: Line 2:
  
 Neuron består av en cellkropp (//soma//) och utfrån den strålar //dendriter //och ett //axon //som sedan förgrenas. Neuron består av en cellkropp (//soma//) och utfrån den strålar //dendriter //och ett //axon //som sedan förgrenas.
-===== Hur fungerar neuron? (resting potentials och action potentials) =====+===== Hur fungerar neuron? (action potentials, synapser) =====
  
 En aktionspotential är en kort men väldigt stor skillnad i den relativa laddningen mellan den intracellulära vätskan och den extracellulära vätskan. En aktionspotential är en kort men väldigt stor skillnad i den relativa laddningen mellan den intracellulära vätskan och den extracellulära vätskan.
  
-Ansatsen till axonet kallas //axon hilloc//. Axonet förgrenas och i ändarna finns terminal buttons, vidningar som skapar en större yta vid **synapsen**. Inne i axonänden finns **vesiklar**, små blåsor fyllda med **[[:marta:signalsubstanser|]]** . Dessa färdas till axonets cellmenbran vid **synapsklyftan **och smälter samman med cellmembranet (det **presynaptiska membranet**) när aktionspotentialen når dem. Detta gör att signalsubstanserna frisläpps i synapsklyftan och ämnet binder sedan till matchande **receptorer** i det **postsynaptiska membranet**. I det postsynaptiska membranet finna **exciterande** och/eller **inhiberande** receptorer. Beroende på om det är övervägande del exciterande eller inhiberande signaler kommer cellen anting **hypolariseras** (få större relativ laddning) från en aktionspotential eller **depolariseras** (få mindre relativ laddning) mot en aktionspotential.+Ansatsen till axonet kallas //axon hilloc//. Axonet förgrenas och i ändarna finns terminal buttons, vidningar som skapar en större yta vid **synapsen**. Inne i axonänden finns **vesiklar**, små blåsor fyllda med **[[:marta:signalsubstanser|]]** . Dessa färdas till axonets cellmenbran vid **synapsklyftan **och smälter samman med cellmembranet (det **presynaptiska membranet**) när aktionspotentialen når dem. Detta gör att signalsubstanserna frisläpps i synapsklyftan och ämnet binder sedan till matchande **receptorer** i det **postsynaptiska membranet**. I det postsynaptiska membranet finns **exciterande** och/eller **inhiberande** receptorer. Beroende på om det är övervägande del exciterande eller inhiberande signaler kommer cellen anting **hypolariseras** (få större relativ laddning) från en aktionspotential (detta kallas för en **IPSP-Inhibitory PostSynaptic Potential**) eller **depolariseras** (få mindre relativ laddning) mot en aktionspotential (detta kallas för en **EPSP-Excitatory PostSynaptic Potential**).
  
 När neuron är i sitt normaltillstånd så finns en negativ laddning i förhållandet mellan den** intracellulära **och **extracellulära vätskan**. Det är **joner ** (och ett protein) som skapar denna skillnad i laddning. Receptorerna i det postsynaptiska membranet är öppningar som kan öppnas eller stängas för att föra in eller ut joner. De små skillnader i den relativa laddningen som uppstår kallas för **graded potentials**. När neuron är i sitt normaltillstånd så finns en negativ laddning i förhållandet mellan den** intracellulära **och **extracellulära vätskan**. Det är **joner ** (och ett protein) som skapar denna skillnad i laddning. Receptorerna i det postsynaptiska membranet är öppningar som kan öppnas eller stängas för att föra in eller ut joner. De små skillnader i den relativa laddningen som uppstår kallas för **graded potentials**.
Line 25: Line 25:
  
 Axon kan vara **myeliniserade** av [[:marta:gliaceller|]]. Myelinet bildar små kuddar på axonet och blir som ett pärlband. Mellan myelinpärlorna finns ett exponerat segment av axonen som kallas för **nodes of Ranvier**. Myelinet i sig hindrar området från aktionspotential men de exponerade noderna ligger tillräckligt nära för att kunna aktiveras om tidigare nod nått aktionspotential. Detta leder till att aktionspotentialen "hoppar" mellan noderna, vilket gör att signalen färdas snabbare i ett myeliniserat axon. Axon kan vara **myeliniserade** av [[:marta:gliaceller|]]. Myelinet bildar små kuddar på axonet och blir som ett pärlband. Mellan myelinpärlorna finns ett exponerat segment av axonen som kallas för **nodes of Ranvier**. Myelinet i sig hindrar området från aktionspotential men de exponerade noderna ligger tillräckligt nära för att kunna aktiveras om tidigare nod nått aktionspotential. Detta leder till att aktionspotentialen "hoppar" mellan noderna, vilket gör att signalen färdas snabbare i ett myeliniserat axon.
 +==== Olika typer av synapser ====
  
 +**Chemical synapse** använer [[:marta:signalsubstanser|]] för att kommunicera mellan neuronen, som beskrivet ovan.
 +
 +**Ionic synapse** är en synaps där det presynaptiska och det postynaptiska membranet ligger mycket nära varandra. Två närligaande jonkanaler kan göra en direkt överföring av joner mellan cellerna. Detta gör den joniska synapsen mycket snababre än den komiska men den blir också mycket mindre precis och nyanserad. Denna typ av synaps är vanligt för synkroniserade rytmer.
 +
 +**Mixed synapse **använder sig av både SS och närliggande jonkanaler.
 ===== Olika typer av neuron ===== ===== Olika typer av neuron =====
  
marta/neuron.1635414057.txt.gz · Last modified: 2021/10/28 11:40 by marta