Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

--- ordbok:ankare [2026/02/23 18:12]
ludvig [Handbok i Sjömanskap - 1948]
+++ ordbok:ankare [2026/02/25 22:18] (current)
ludvig old revision restored (2026/02/25 22:16)
@@ Line 1: / Line 1: @@
 ====== Ankare ======
+===== Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 =====
+**Ankare** äro 6. Pliktankare det swårasta, så daglige och reserve samt töjankaret och 2:ne warpankare. Dertil höra:
+  * **Boijen** är en tom tunna eller et stycke träd som medelst bojerepet sitter wid flyet, och som den flytter wisar den ankarets plats.
+  * **Flyet** är den breda delen af kroken som hakar fast i bottnen och är medelst armen fast wid.
+  * **Läggen** som är fyrkantigt jemntjockt jern wid hwars ända, sitter.
+  * **Röringen** hwilken tåget är genomträdt och sedan förbändt.
+  * **Stocken** sitter nerom Röringen och förordsakar at ankaret wänder sig så at flyet griper bottnen.
+  * **Tågen** äro 6 eller 7 stycken; 5 eller 6 plägar splißas ihopa, och fördelas emellan Toij och dagligas ankaret, och et til plikt ankaret. Der Ebb och flod går är et enkelt tåg wid töijankaret.
+**Ankarbotten** är all lös och stenfri botten, men den som tillika är seger kallas steckbotten och är den bästa.
+**Boj, ankar Boj, wakare** är et träd eller ihålig tunna som flyter mitt öfwer det stället ankaret ligger på.
+**Bojrepet** eller tåget hwarmed Bojen är fast om flyet förkortas så at det icke mycket öfwerstiger djupet som ankaret ligger på.
+**Dragg** är litet ankare utan ståck, med sex klor, brukas på smärre fartyg.
+**Kastdragg** är en liten dragg med et smalt tåg wid, som brukas at kasta på bojen, för at få fast på den samma och hala den up i skeppet när ankaret lyftas.
+**Lägg** Ankarlägg är jernstången mellan stocken och armarne.
 ===== Nutisk Ordbok - 1914 =====
@@ Line 55: / Line 74: @@
 ) Flyna ligga i samma plan som armarna i stället för i rät vinkel mot dem.\\
 ) Konstruktionen gör, att båda flyna samtidigt gripa fast.\\
+) På kronan finnes en utskjutande stjälpningskant, som, då det kommer kraft på kättingen, hugger tag i bottnen och på så sätt tvingar armarna att gripa fast.\\
-) På kronan finnes en utskjutande stjälpningskant, som, då det kommer
+) De kunna, då sådant förekommer, fiskas och kattas på en gång med en talja som hugges i en balansring på stocken. De stocklösa ankarena hivas dock direkt in i ankarklyset, där de stuvas.\\
-kraft på kättingen, hugger tag i bottnen och på så sätt tvingar armarna att
-gripa fast.
-) De kunna, då sådant förekommer, fiskas och kattas på en gång med en talja som hugges i en balansring på stocken. De stocklösa ankarena hivas dock direkt in i ankarklyset, där de stuvas.
 På //Martins// ankare, fig. 152, utgöres kronan av två sammanbultade hälfter, från vilka armarna med sina flyn utgå. Kronan har två stjälpningsutsprång, ett på var sida om armarnas plan, av vilka det undre vid dragning i kättingen tvingar flyna ned i bottnen. Armarnas rörelse begränsas därigenom att utsprånget på kronan pressas mot läggen, då vridningen uppgår till 30°. Läggen är jämförelsevis kort med rektangulär genomskärning och vid balansmärket försedd med en klam att användas vid ankarets uppläggande. Stocken, som är tillverkad av grovt plattjärn, är antingen sammansmidd med läggen eller hålles på sin plats mot en avsats på denna av en grov sprint genom stock och lägg.{{ :ordbok:his-ankare-fig152.png?200|}}

Historik

User Tools

Site Tools

Differences

Page Tools