Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

--- ordbok:ankare [2026/02/23 18:12]
ludvig [Handbok i Sjömanskap - 1948]
+++ ordbok:ankare [2026/04/25 17:59] (current)
@@ Line 1: / Line 1: @@
 ====== Ankare ======
+===== Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 =====
+**Ankare** äro 6. Pliktankare det swårasta, så daglige och reserve samt töjankaret och 2:ne warpankare. Dertil höra:
+  * **Boijen** är en tom tunna eller et stycke träd som medelst bojerepet sitter wid flyet, och som den flytter wisar den ankarets plats.
+  * **Flyet** är den breda delen af kroken som hakar fast i bottnen och är medelst armen fast wid.
+  * **Läggen** som är fyrkantigt jemntjockt jern wid hwars ända, sitter.
+  * **Röringen** hwilken tåget är genomträdt och sedan förbändt.
+  * **Stocken** sitter nerom Röringen och förordsakar at ankaret wänder sig så at flyet griper bottnen.
+  * **Tågen** äro 6 eller 7 stycken; 5 eller 6 plägar splißas ihopa, och fördelas emellan Toij och dagligas ankaret, och et til plikt ankaret. Der Ebb och flod går är et enkelt tåg wid töijankaret.
-===== Nutisk Ordbok - 1914 =====
+**Ankarbotten** är all lös och stenfri botten, men den som tillika är seger kallas steckbotten och är den bästa.
+**Boj, ankar Boj, wakare** är et träd eller ihålig tunna som flyter mitt öfwer det stället ankaret ligger på.
+**Bojrepet** eller tåget hwarmed Bojen är fast om flyet förkortas så at det icke mycket öfwerstiger djupet som ankaret ligger på.
+**Dragg** är litet ankare utan ståck, med sex klor, brukas på smärre fartyg.
+**Kastdragg** är en liten dragg med et smalt tåg wid, som brukas at kasta på bojen, för at få fast på den samma och hala den up i skeppet när ankaret lyftas.
+**Lägg** Ankarlägg är jernstången mellan stocken och armarne.
+===== Nautisk Ordbok - 1914 =====
 **Ankare** (Anchof) [Anker] är ett förtöjningsredskap, hvarmed fartyg förtöjas vid sjöbotten och således kvarhållas på en bestämd plats, i öppna sjön såsom fyrskeppen, eller å redd och i hamn så{{  :ordbok:ankare-stendragg-no.png?100x129}}{{  :ordbok:ankare-sten-no.png?100x115}}som i allmänhet är fallet med andra fartyg. Ankare hafva brukats så länge människan idkat segelfart. De äldsta ankarne voro sannolikt blott stenar ombundna med en vidja, hvari det af våra förfäder använda basttåget knopades såsom ankartross. Sådana stenar brukas än i dag öfver hela kusten för förankring af smärre, af lotsarna utsatta prickar. Se fig. En fullkomligare typ tillkom sedan, sannolikt inhemsk äfven den. Den torde hafva ut gjort föregångaren till draggen, som den liknar. Vidstående fig., som är en ungefärlig kopia af en stendragg, hvilken ännu användes af fiskare vid Landsort, gifver en framställning af dess utseende. En något så när koniskt formad sten utväljes och inneslutes af två grofva träklykor, som med ändarna fästas i tvenne böjda brädstumpar af segt trä. Dessa ändar utgöra de fyra draggflyna eller de spetsar, som gripa in i den mjuka botten. Den duger naturligtvis ej på stenbotten, men däri liknar den vida modernare redskap. Den tunga stenen bidrager emellertid till draggens tillförlitlighet å vanlig hållbotten. Ankare förekomma nu för tiden af flera slag, mer eller mindre hopfällbara för lättare stufning ombord, men hvad förmåga att hålla fast på hvad slags botten som helst och i synnerhet hvad styrka beträffar, är ingen af de nymodiga modellerna öfverlägsen det gammal modiga ankaret af samma vikt, och i flera örlogsmariner t. ex. den franska och tyska har man åtminstone tidtals återgått till detta efter försök med flera olika nya modeller. Vill man emellertid ovillkorligen hafva ett hopfällbart ankare, så är det skäl att taga ett så fullständigt som möjligt hopfällbart.
@@ Line 55: / Line 74: @@
 ) Flyna ligga i samma plan som armarna i stället för i rät vinkel mot dem.\\
 ) Konstruktionen gör, att båda flyna samtidigt gripa fast.\\
+) På kronan finnes en utskjutande stjälpningskant, som, då det kommer kraft på kättingen, hugger tag i bottnen och på så sätt tvingar armarna att gripa fast.\\
-) På kronan finnes en utskjutande stjälpningskant, som, då det kommer
+) De kunna, då sådant förekommer, fiskas och kattas på en gång med en talja som hugges i en balansring på stocken. De stocklösa ankarena hivas dock direkt in i ankarklyset, där de stuvas.\\
-kraft på kättingen, hugger tag i bottnen och på så sätt tvingar armarna att
-gripa fast.
-) De kunna, då sådant förekommer, fiskas och kattas på en gång med en talja som hugges i en balansring på stocken. De stocklösa ankarena hivas dock direkt in i ankarklyset, där de stuvas.
 På //Martins// ankare, fig. 152, utgöres kronan av två sammanbultade hälfter, från vilka armarna med sina flyn utgå. Kronan har två stjälpningsutsprång, ett på var sida om armarnas plan, av vilka det undre vid dragning i kättingen tvingar flyna ned i bottnen. Armarnas rörelse begränsas därigenom att utsprånget på kronan pressas mot läggen, då vridningen uppgår till 30°. Läggen är jämförelsevis kort med rektangulär genomskärning och vid balansmärket försedd med en klam att användas vid ankarets uppläggande. Stocken, som är tillverkad av grovt plattjärn, är antingen sammansmidd med läggen eller hålles på sin plats mot en avsats på denna av en grov sprint genom stock och lägg.{{ :ordbok:his-ankare-fig152.png?200|}}

Historik

User Tools

Site Tools

Differences

Page Tools