Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

--- ordbok:bilander [2026/02/23 21:20]
ludvig [Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899]
+++ ordbok:bilander [2026/02/23 21:21] (current)
ludvig old revision restored (2023/04/01 10:02)
@@ Line 3: / Line 3: @@
 ===== Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 =====
-**Bilander** l. Billender (Fr. belandre, Holl. bylander), sjöv., ett tvåmastadt fartyg, som förr begagnades till fraktfart på Nordsjö-kusterna.{{:ordbok:bilander-nf-foersta-1.png?350x277 }}
+**Bilander** l. Billender (Fr. belandre, Holl. bylander), sjöv., ett tvåmastadt fartyg, som förr begagnades till fraktfart på Nordsjö-kusterna.
-Dess tackling liknade en briggs, men i st. f. vanligt storsegel och briggsegel förde det ett trapezformigt segel, som upptill var fäst till ett groft spri, hvilket medelst en räck (ring), på ungefär en tredjedel af spriets längd nedifrån, löpte på masten. När detta segel, som kallades storsegel, var upphissadt, hade spriet ungefär 45 graders lutning mot masten i fartygets längdriktning. Fartygets drägtighet var i allmänhet omkring 80 tons. – På de holländska floderna och kanalerna förekom, redan på 1600-talet, ett annat slags fartyg, som likaledes kallades bylander eller måhända rättare binnenlander. Detta fartyg var mycket flatbottnadt och hade på sidorna s. k. "svärd" eller "afdriftsvingar", hvilka vid bidevindsegling nedsläpptes för att hindra afdriften. Midt emellan fartygets långsidor var ifrån aktern till fören en öfverbyggnad eller ett slags däck, som låg 0,15 m. (0,5 f.) högre än skarndäcket; emellan denna öfverbyggnad {{ :ordbok:bilander-nf-foersta-2.png?262x288}}och fartygssidan fans en gång (s. k. gångbord), 0,45 m. (1,5 f.) bred. För öfrigt liknade han till tackling och segel en hoj, hade vanligtvis 3 mans besättning och en drägtighet af omkring 24 tons. – På franska kusten funnos "belandres", som voro slup-tacklade. Jfr Brigg och Hoj.
+Dess tackling liknade en briggs, men i st. f. vanligt storsegel och briggsegel förde det ett trapezformigt segel, som upptill var fäst till ett groft spri, hvilket medelst en räck (ring), på ungefär en tredjedel af spriets längd nedifrån, löpte på masten. När detta segel, som kallades storsegel, var upphissadt, hade spriet ungefär
+{{:ordbok:bilander-nf-foersta-1.png?350x277}}\\
+graders lutning mot masten i fartygets längdriktning. Fartygets drägtighet var i allmänhet omkring 80 tons. – På de holländska floderna och kanalerna förekom, redan på 1600-talet, ett
+{{:ordbok:bilander-nf-foersta-2.png?262x288}}
+annat slags fartyg, som likaledes kallades bylander eller måhända rättare binnenlander. Detta fartyg var mycket flatbottnadt och hade på sidorna s. k. "svärd" eller "afdriftsvingar", hvilka vid bidevindsegling nedsläpptes för att hindra afdriften. Midt emellan fartygets långsidor var ifrån aktern till fören en öfverbyggnad eller ett slags däck, som låg 0,15 m. (0,5 f.) högre än skarndäcket; emellan denna öfverbyggnad och fartygssidan fans en gång (s. k. gångbord), 0,45 m. (1,5 f.) bred. För öfrigt liknade han till tackling och segel en hoj, hade vanligtvis 3 mans besättning och en drägtighet af omkring 24 tons. – På franska kusten funnos "belandres", som voro slup-tacklade. Jfr Brigg och Hoj.
 ===== Nutisk Ordbok - 1914 =====

Historik

User Tools

Site Tools

Differences

Page Tools