Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

--- ordbok:block [2022/10/17 10:48]
ludvig
+++ ordbok:block [2023/08/30 18:26] (current)
ludvig
@@ Line 16: / Line 16: @@
 ===== Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 =====
-En mekanisk inrättning, bestående af en eller flera trissor, som äro rörliga omkring en axel, hvars ändar hvila i tvenne sidostycken. Två sådana block utgöra i förening med sin löpare (//a//, tåg) en hissinrättning (s. k.
+En mekanisk inrättning, bestående af en eller flera trissor, som äro rörliga omkring en axel, hvars ändar hvila i tvenne sidostycken. Två sådana block utgöra i förening med sin löpare (//a//, tåg) en hissinrättning (s. k. talja, gina ), genom hvilken kraften att lyfta eller flytta tyngder o. d. mångfaldigas, alltefter antalet af de skifvor (trissor), på hvilka tåget löper. Ett block består af flera olika delar. Blockhuset , den yttre, omgifvande delen, är vanligtvis af trä (ask eller alm), men kan äfven vara af järn eller annan metall. Det är af oval eller rund form och har för skifvan en urskärning, kallad skifgattsöppning . Rundt omkring blocket går blockstroppen , som är enkel (//b//) eller dubbel (//c//) och kan vara af tågvirke, järn-eller järntross. På det stroppen ej skall krängas af, finnas i blockhuset, vid kanterna, urskölpningar,. kallade kipar , i hvilka den har sin plats; omkring båda stropp-parterna lägges därjämte en s. k. bändsel (//d//), l stroppens ena ända sitter en hake (//e//), stjärt (//f//) e. d., tjänande att fästa blocket där det skall begagnas. På järnblock är denna hake vanligtvis rörlig och kan vridas rundt omkring, hvarför ett sådant block kallas lekar-block . I andra ändan af stroppen sitter vanligtvis en liten stropp, kallad hundsvott (//g//), hvaruti den fasta parten af löparen (//a//) fästes. I skifgattsöppningen emellan blockhusets sidostycken insättas blockskifvorna (af pockenholts, järn eller annan metall), hvilka, då de äro flera, icke sitta omedelbart intill hvarandra, utan skiljas genom mellanväggar. I skifvorna och blockhusets sidostycken finnas hålr genom hvilka <sp>nageln<sp> (//h//, af pockenholts, hagtorn eller järn) går. Då skifvorna äro af trä, förses hålen vanligtvis med bussningar af järn, metall eller läder. Blocken kunna vara: enkla (//i//), dubbla, (//k//), treskifveblock (//l//), kastblock eller kipblock (//m//), fiolblock (//n//), syskonblock eller gårdingsblock (//o//) m. fl. Jfr Blocktyg, Bussning, Gina och Talja .\\
-talja, gina ), genom hvilken kraften att lyfta eller flytta tyngder o. d. mångfaldigas, alltefter antalet af de
-skifvor (trissor), på hvilka tåget löper. Ett block består af flera olika delar.
-Blockhuset , den yttre, omgifvande delen, är vanligtvis af trä (ask eller alm), men kan äfven vara af järn eller annan metall. Det är af oval eller rund form och har för skifvan en urskärning, kallad
-skifgattsöppning . Rundt omkring blocket går
-blockstroppen , som är enkel (//b//) eller dubbel (//c//) och kan vara af tågvirke, järn-eller järntross. På det stroppen ej skall krängas af, finnas i blockhuset, vid kanterna, urskölpningar,. kallade
-kipar , i hvilka den har sin plats; omkring båda stropp-parterna lägges därjämte en s. k.
-bändsel (//d//), l stroppens ena ända sitter en hake (//e//),
-stjärt (//f//) e. d., tjänande att fästa blocket där det skall begagnas. På järnblock är denna hake vanligtvis rörlig och kan vridas rundt omkring, hvarför ett sådant block kallas
-lekar-block . I andra ändan af stroppen sitter vanligtvis en liten stropp, kallad
-hundsvott (//g//), hvaruti den fasta parten af löparen (//a//) fästes. I skifgattsöppningen emellan blockhusets sidostycken insättas
-blockskifvorna (af pockenholts, järn eller annan metall), hvilka, då de äro flera, icke sitta omedelbart intill hvarandra, utan skiljas genom mellanväggar. I skifvorna och blockhusets sidostycken finnas hålr genom hvilka <sp>nageln<sp> (//h//, af pockenholts, hagtorn eller järn) går. Då skifvorna äro af trä, förses hålen vanligtvis med
-bussningar af järn, metall eller läder. Blocken kunna vara: enkla (//i//), dubbla, (//k//), treskifveblock (//l//), kastblock eller kipblock (//m//), fiolblock (//n//), syskonblock eller gårdingsblock (//o//) m. fl. Jfr
-Blocktyg, Bussning, Gina och
-Talja .\\
 \\
-Block om block äfvensom
+Block om block äfvensom tvåblock säges om en talja, då man halat så mycket, att blocken hafva kommit intill hvarandra och taljan måste "förfaras" (ena blocket flyttas). – Skägg i block säges inträffa, då något annat tåg e. d. kommit i beknip inuti blocket, så att man ej kan hala.
-tvåblock säges om en talja, då man halat så mycket, att blocken hafva kommit intill hvarandra och taljan måste "förfaras" (ena blocket flyttas). –
-Skägg i block säges inträffa, då något annat tåg e. d. kommit i beknip inuti blocket, så att man ej kan hala.
 {{:ordbok:block-nf.png?nolink&350x377}}
+===== The Sailor's Word-Book - 1867 =====
+**BLOCK**. (In mechanics termed a pulley.) Blocks are flattish oval pieces of wood, with sheaves in them, for all the running ropes to run in. They are used for various purposes in a ship, either to increase the mechanical power of the ropes, or to arrange the ends of them in certain places on the deck, that they may be readily found when wanted; they are consequently of various sizes and powers, and obtain various names, according to their form or situation, thus:—A single block contains only one sheave or wheel. A double block has two sheaves. A treble or threefold block, three, and so on. A long-tackle or fiddle-block has two sheaves—one below the other, like a fiddle. Cistern or sister block for top-sail lifts and reef tackles. Every block is composed of three, and generally four, parts:—(1.) The shell, or outside wooden part. (2.) The sheave, or wheel, on which the rope runs. (3.) The pin, or axle, on which the sheave turns. (4.) The strop, or part by which the block is made fast to any particular station, and is usually made either of rope or of iron. Blocks are named and distinguished by the ropes which they carry, and the uses they serve for, as bowlines, braces, clue-lines, halliards, &c. &c. They are either made or morticed (which see).

Historik

User Tools

Site Tools

Differences

Page Tools