| Both sides previous revision
Previous revision
Next revision
|
Previous revision
|
ordbok:bogsprot [2026/02/23 18:10]
ludvig [Nutisk Ordbok - 1914] |
ordbok:bogsprot [2026/04/25 17:59] (current)
|
| {{:ordbok:bogsproet-nf.png?nolink&450x302}} | {{:ordbok:bogsproet-nf.png?nolink&450x302}} |
| |
| ===== Nutisk Ordbok - 1914 ===== | ===== Nautisk Ordbok - 1914 ===== |
| |
| **Bogspröt** med rigg (Bowsprit and rigging) [Bugspriet mit Takelage]. Bogspröt är den mastliknande, från fören starkt utfallande spira eller stock, ofta byggd af flera, som är afsedd att emottaga fockmastens stag och härigenom stötta ej allenast denna mast, utan delvis äfven stor- och mesanmasterna. På segelskeppens bogspröt finnas vanligen lika många »bommar» som masternas stänger. Sålunda motsvaras märsstången af klyfvarbommen (g) och bramstången af jagarbommen (h). En betydlig del af bogsprötet befinner sig inombords (housing) [Hausung]. Den del, som faller utombords kallas (hounding) [Bugsprietteil ausserhalb des Stevens]. Bogsprötet hvilar i bogsprötsbädden (bowsprit bed) [Bugsprietbettung] och dess fot, som har en tapp (tenon) [Zapfen], uppehälles af bogsprötsdynan (pillow of the bowsprit) [Kissen des Bugspriets]. Det fästes till stäfven genom bogsprötsurrningen(å) (bowsprit gammoning) [Bugsprietsurring oder Wuhling] vanligen en ketting manad flera hvarf kring bogsprötet och genom ett hål i skägget (cut water) [Gallionssehegg]. Bogsprötsband (e) (Bowsprit hoop) [Bugsprietsband] sammanhåller ett byggdt bogspröt. Sådant stort bogspröt kallas fast (standing bowsprit) [festes Bugspriet] till skillnad mot sådana på yachter och mindre fartyg, som äro gjorda att halas in (to run in) [einholen]. Somliga bogspröt hafva klyfvarbom i samma stycke (spike bowsprit) [Bugspriet und Klüverbaum aus einem Stück]. Bogsprötet stöttas nedåt af vaterstag (p) (bobstay) [Wasserstag] och stampstag (martingale) [Stampfstag] samt sidovägen af bogstäg (m) (bowsprit shroud) [Bugstag]. I yttre ändan har bogsprötet ett esselhufvud (f) (bowsprit cap) [Bugspriet-Eselshaupt] afsedt för klyfvarbommen (g) (jib boom) [Kluverbaum], som stöttas nedåt af klyfvarbomsstampstag (jib martingale) [Kluverbaum- stampfstag] och sidovägen af klyfvarbomsgajar (jib guys) [Kluvergeie]. Utanför klyfvarbommen kommer jagarbommen (h) (head boom, flyingboom) [Jtigerstock, Aussenkluverbaum], som stöttas såsom om klyfvarbommen nämnts. Under bogsprötet, strax innanför dess esselhufvud sitter stampdäfverten (b) (dolphin striker) [Stampfstock], som lämnar stöd underifrån åt klyfvar- och jagarboms stampstag (se ofvan). Själf stöttas stampdäfverten sidovägen af gajar eller kirskånklingar (dolphin backropes) [Stamp/stock-Achterholern], {{:ordbok:bogsproet-no.png?450x281 }}som utgå från nocken. Liksom klyfvar- och jagarbommens stöttning underifrån förmedlas genom stampdäfverten, så finnas, för att sprida dessas gajar utåt sidorna, å bogsprötet något innanför esselhufvudet gajdäfvertar eller viskertar (k) (sprit sail gajfs) [Gaffeln], en å hvardera sidan. Dessa, som likna stampdäfverten, hafva liksom denna sin särskilda stöttning. Pa mindre fartyg och handelsskepp i allmänhet användas vanligtvis ej viskertar, utan spridas där klyfvar- och jagarbomsgajarna genom en järnarm å kranbalkarna (spidef) [Arm] eller genom en spira, lagd öfver 'backen. Bogspröt hör man ofta klyfvarbommen på en segelbåt kallas,men detta är oriktigt, ty enligt den häfdvunna sjömansterminologien betecknas med benämningen bogspröt endast ett för godt fastsatt rundhult, på hvilket fockstaget är fästadt och som själft merändels har en klyfvarbom utanför. | **Bogspröt** med rigg (Bowsprit and rigging) [Bugspriet mit Takelage]. Bogspröt är den mastliknande, från fören starkt utfallande spira eller stock, ofta byggd af flera, som är afsedd att emottaga fockmastens stag och härigenom stötta ej allenast denna mast, utan delvis äfven stor- och mesanmasterna. På segelskeppens bogspröt finnas vanligen lika många »bommar» som masternas stänger. Sålunda motsvaras märsstången af klyfvarbommen (g) och bramstången af jagarbommen (h). En betydlig del af bogsprötet befinner sig inombords (housing) [Hausung]. Den del, som faller utombords kallas (hounding) [Bugsprietteil ausserhalb des Stevens]. Bogsprötet hvilar i bogsprötsbädden (bowsprit bed) [Bugsprietbettung] och dess fot, som har en tapp (tenon) [Zapfen], uppehälles af bogsprötsdynan (pillow of the bowsprit) [Kissen des Bugspriets]. Det fästes till stäfven genom bogsprötsurrningen(å) (bowsprit gammoning) [Bugsprietsurring oder Wuhling] vanligen en ketting manad flera hvarf kring bogsprötet och genom ett hål i skägget (cut water) [Gallionssehegg]. Bogsprötsband (e) (Bowsprit hoop) [Bugsprietsband] sammanhåller ett byggdt bogspröt. Sådant stort bogspröt kallas fast (standing bowsprit) [festes Bugspriet] till skillnad mot sådana på yachter och mindre fartyg, som äro gjorda att halas in (to run in) [einholen]. Somliga bogspröt hafva klyfvarbom i samma stycke (spike bowsprit) [Bugspriet und Klüverbaum aus einem Stück]. Bogsprötet stöttas nedåt af vaterstag (p) (bobstay) [Wasserstag] och stampstag (martingale) [Stampfstag] samt sidovägen af bogstäg (m) (bowsprit shroud) [Bugstag]. I yttre ändan har bogsprötet ett esselhufvud (f) (bowsprit cap) [Bugspriet-Eselshaupt] afsedt för klyfvarbommen (g) (jib boom) [Kluverbaum], som stöttas nedåt af klyfvarbomsstampstag (jib martingale) [Kluverbaum- stampfstag] och sidovägen af klyfvarbomsgajar (jib guys) [Kluvergeie]. Utanför klyfvarbommen kommer jagarbommen (h) (head boom, flyingboom) [Jtigerstock, Aussenkluverbaum], som stöttas såsom om klyfvarbommen nämnts. Under bogsprötet, strax innanför dess esselhufvud sitter stampdäfverten (b) (dolphin striker) [Stampfstock], som lämnar stöd underifrån åt klyfvar- och jagarboms stampstag (se ofvan). Själf stöttas stampdäfverten sidovägen af gajar eller kirskånklingar (dolphin backropes) [Stamp/stock-Achterholern], {{ :ordbok:bogsproet-no.png?450x281}}som utgå från nocken. Liksom klyfvar- och jagarbommens stöttning underifrån förmedlas genom stampdäfverten, så finnas, för att sprida dessas gajar utåt sidorna, å bogsprötet något innanför esselhufvudet gajdäfvertar eller viskertar (k) (sprit sail gajfs) [Gaffeln], en å hvardera sidan. Dessa, som likna stampdäfverten, hafva liksom denna sin särskilda stöttning. Pa mindre fartyg och handelsskepp i allmänhet användas vanligtvis ej viskertar, utan spridas där klyfvar- och jagarbomsgajarna genom en järnarm å kranbalkarna (spidef) [Arm] eller genom en spira, lagd öfver 'backen. Bogspröt hör man ofta klyfvarbommen på en segelbåt kallas,men detta är oriktigt, ty enligt den häfdvunna sjömansterminologien betecknas med benämningen bogspröt endast ett för godt fastsatt rundhult, på hvilket fockstaget är fästadt och som själft merändels har en klyfvarbom utanför. |
| |
| |
| **Bogspröt** och klyvarbom. Där bogspröt finnes, vilar det på förstäven och stöttas sidovägen i träfartyg av kindbackarna. På dess yttersta ända finnes ett esselhuvud för klyvarbommens fasthållande. Denna, fig. 32, är vanligen byggd i två eller tre avsatser med humrar för klyvar- och jagartacklingen. Den inre avsatsen benämnes då klyvarbom och den yttre jagarbom. Numera är det vanligt att bogspröt och klyvarbom äro byggda i ett stycke, som då är betydligt kortare än den förut brukliga anordningen med fast bogspröt och löstagbar klyvarbom. Ännu vanligare är att i de jämförelsevis små nutida segelfartygen med hjälpmaskin bogspröt helt och hållet saknas, de äro sålunda riggade med enbart klyvarbom. Stampdäverten, som hänger under bommen i en ögonbult i esselhuvudet, är till för att sprida bomtacklingen. | **Bogspröt** och klyvarbom. Där bogspröt finnes, vilar det på förstäven och stöttas sidovägen i träfartyg av kindbackarna. På dess yttersta ända finnes ett esselhuvud för klyvarbommens fasthållande. Denna, fig. 32, är vanligen byggd i två eller tre avsatser med humrar för klyvar- och jagartacklingen. Den inre avsatsen benämnes då klyvarbom och den yttre jagarbom. Numera är det vanligt att bogspröt och klyvarbom äro byggda i ett stycke, som då är betydligt kortare än den förut brukliga anordningen med fast bogspröt och löstagbar klyvarbom. Ännu vanligare är att i de jämförelsevis små nutida segelfartygen med hjälpmaskin bogspröt helt och hållet saknas, de äro sålunda riggade med enbart klyvarbom. Stampdäverten, som hänger under bommen i en ögonbult i esselhuvudet, är till för att sprida bomtacklingen. |
| {{:ordbok:his-bogsproet-klyvarbom.png?300|}} | {{:ordbok:his-bogsproet-klyvarbom.png?300|}} |
| ===== Nutisk Ordbok - 1966 ===== | ===== Nautisk Ordbok - 1966 ===== |
| **Bogsprötet** (bowsprit) byggdes enl princip som undermasterna. Det var enl. Sam skeppets förstäv och vilade i bogsprötsbMt som bildades av två stående ektimmer s k e'un' dasöron el. manshuvuden (knighthead): Dess. jfo.; var försedd med en tapp, som vilade bogsprötsdynan och stöttades i bogsprötsfisken I yttre nocken fanns en nedskuren fyrkantig tapp för bogsprötseselhuvudet, i vars övre del fanns ett runt urtag för klyvarbommens genomträngande och stöttning samt ett spår för tappen på jagarbommens inre nock. Under bogsprötet, tätt innanför eselhuvudet, fanns stampdäverten (dolphin striker, även och ofta martingale boom), som lämnade stöd åt klyvar- och jagarbommarnas stampstag. För att stötta dessa bommar i sidled fanns ett stycke innanför stampdäverten, s. k. viskertar (whiskers) el. gajdävertar (spritsail gaff). Såväl stampdävert som viskertar var försedda med klor, som omfattade bogsprötet, till vilket de fastgjordes med rackar. 1 mindre örlogsfartyg och handelsskepp användes i st. f. viskertar järnarmar på kranbalken el. en grov spira lagd tvärs över backen. lnriggbart bog-spröt (running bowsprit) förekom i båtar och även i mindre fartyg. | **Bogsprötet** (bowsprit) byggdes enl princip som undermasterna. Det var enl. Sam skeppets förstäv och vilade i bogsprötsbMt som bildades av två stående ektimmer s k e'un' dasöron el. manshuvuden (knighthead): Dess. jfo.; var försedd med en tapp, som vilade bogsprötsdynan och stöttades i bogsprötsfisken I yttre nocken fanns en nedskuren fyrkantig tapp för bogsprötseselhuvudet, i vars övre del fanns ett runt urtag för klyvarbommens genomträngande och stöttning samt ett spår för tappen på jagarbommens inre nock. Under bogsprötet, tätt innanför eselhuvudet, fanns stampdäverten (dolphin striker, även och ofta martingale boom), som lämnade stöd åt klyvar- och jagarbommarnas stampstag. För att stötta dessa bommar i sidled fanns ett stycke innanför stampdäverten, s. k. viskertar (whiskers) el. gajdävertar (spritsail gaff). Såväl stampdävert som viskertar var försedda med klor, som omfattade bogsprötet, till vilket de fastgjordes med rackar. 1 mindre örlogsfartyg och handelsskepp användes i st. f. viskertar järnarmar på kranbalken el. en grov spira lagd tvärs över backen. lnriggbart bog-spröt (running bowsprit) förekom i båtar och även i mindre fartyg. |
| |
