| På järnfartyg utgöres bordläggningen af alla de plåtar, som ligga utanpå spanten och som fastnitas till dessa samt till köl och stäfvar. Hela bordläggningsytan är afdelad i plåtrader, kallade stråk, hvilka löpa utefter fartyget i hela dess längd. Förr, då bordläggning på järnfartyg skedde på samma sätt som på klinkbyggda träfartyg, var det nödvändigt, att arbetet började underifrån och fortgick uppåt stråk för stråk; numera lägges vanligen hvartannat stråk inpå spanten och hvartannat utanpå de redan pålagda innerstråkens kanter, hvarigenom arbetet samtidigt kan försiggå på flera ställen af fartyget. I de långskepps löpande fogarna mellan närliggande stråk, i de s. k. växlarna, sammannitas plåtstråken med antingen enkel eller dubbel nagelrad, i hvilket sistnämnda fall naglarna sitta i sicksack. Hvarje plåtstråk består af flera plåtar, hvilka stöta emot hvarandra kant i kant samt förenas genom nitning till en på insidan lagd skarfribba. Det stråk, som ligger närmast kölen, kallas kölstråk (fig. 2, h), det, som ligger midt för fartygets öfre däck, bärghultsstråk (fig. 2, c) och är alltid ett ytterstråk. Jfr Bärghult och Brädgång. | På järnfartyg utgöres bordläggningen af alla de plåtar, som ligga utanpå spanten och som fastnitas till dessa samt till köl och stäfvar. Hela bordläggningsytan är afdelad i plåtrader, kallade stråk, hvilka löpa utefter fartyget i hela dess längd. Förr, då bordläggning på järnfartyg skedde på samma sätt som på klinkbyggda träfartyg, var det nödvändigt, att arbetet började underifrån och fortgick uppåt stråk för stråk; numera lägges vanligen hvartannat stråk inpå spanten och hvartannat utanpå de redan pålagda innerstråkens kanter, hvarigenom arbetet samtidigt kan försiggå på flera ställen af fartyget. I de långskepps löpande fogarna mellan närliggande stråk, i de s. k. växlarna, sammannitas plåtstråken med antingen enkel eller dubbel nagelrad, i hvilket sistnämnda fall naglarna sitta i sicksack. Hvarje plåtstråk består af flera plåtar, hvilka stöta emot hvarandra kant i kant samt förenas genom nitning till en på insidan lagd skarfribba. Det stråk, som ligger närmast kölen, kallas kölstråk (fig. 2, h), det, som ligger midt för fartygets öfre däck, bärghultsstråk (fig. 2, c) och är alltid ett ytterstråk. Jfr Bärghult och Brädgång. |