Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

--- ordbok:brass [2022/10/18 13:06]
ludvig created
+++ ordbok:brass [2026/02/24 23:26] (current)
ludvig
@@ Line 1: / Line 1: @@
 ====== Brass ======
+===== Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 =====
+**Braßar** äro på alla råsegel och löpa ifrån nåckarne akterut, men de braßar som löpa förut kallas kryße-braßar eller Contra-braßar.
+  * Braßa an är at hala braßen så at nåcken kommer acterut, och seglet närmare winden.
+  * Braßa af är at braßa seglet så at winden fyller när det förut warit uppbraßat.
+  * Braßa bi är at braßa seglet så det kommer nära intil winden.
+  * Braßa back gör at winden kommer för om seglet.
+  * Braßa fult är braßa längre från winden så at seglet står fullt.
+  * Braßa fyrkant bringar råerne twärskepps.
+  * Braßa up är at braßa det ena seglet bi och det andra back, då ligger skeppet och drifwer utan fart.
 ===== Nutisk Ordbok - 1914 =====
@@ Line 7: / Line 16: @@
 **Brass**, tåg, ett på var sida, som leder från nocken (yttersta ändan) av en rå genom block till en annan mast och ned till däcket, stundom även direkt och har till ändamål att horisontalt ställa rån i större eller mindre vinkel mot fartygets medellinje, beroende på vindens riktning. Brassarna benämnas med avseende på vinden: lovarts brassar och lä brassar. Med avseende på deras huvudplacering benämnas de: förbrassar, storbrassar och kryssbrassar, samt då ett fartyg har fyra master med rår härtill jiggerbrassar och då det har fem, kommer härtill mellanbrassar, alltefter den mast de betjäna. För övrigt taga de namn efter den rå, de tillhöra, alltså: på fören: fockbrass, undre märsbrass, övre märsbrass, brambrass, röjelbrass, på storen (stormasten) storbrass (mera sällan storebrass), undre märsbrass m. m., på kryssen (kryssmasten) beginebrass, undre märsbrass o. s. v. Kontrabrass var en brass, som ledde föröver på rå, som även hade brass akteröver.
+**Brassa**, sjöv., medelst brassarnas halning förändra rårnas och seglens ställning. — Brassa bidevind, brassa rårna så, att fartyget kan segla så nära vinden som möjligt. Därvid brassas de understa rårna så hårdt, som stag och lä-vant medgifva; de öfre däremot brassas mindre hårdt. — Brassa fyrkant, brassa rårna så, att de blifva alldeles vinkelräta mot fartyget. Därvid tillses, att de äfven hänga fullkomligt horisontalt. — Brassa förkerdt. Se Förkerd. — Brassa om, vid vändning eller vindväxling förändra rårnas ställning så, att de motsatta "nockarna" (ändarna) visa "för-öfver" (framåt). — Brassa back, för att minska farten, brassa ett (eller flera) segel så, att vinden verkar på dess främre yta; då seglet åter skall fyllas, d. v. s. bringas till sin förra ställning, säges man brassa fullt. Ett gaffel- eller stagsegel backar man genom att hala an dess skot i lofvart. — Brassa in, hala in brassarna, då vinden "skralnar" (blir mindre gynnsam) eller då man vill styra "högre", brassa "skarpare", så att rårna komma att stå mera långs med fartyget. Då vinden blir gynnsammare eller man vill hålla "lättare" och rårna således brassas mera fyrkant, säges man brassa upp l. hala upp i brassarna - Brassa lefvande, brassa rårna så, att vinden kommer att blåsa ungefär långs med dem, på det vinden må gå ur seglet. - Brassa och toppa, kommandoord, som användes till ankars och angifver, att samtliga rår skola läggas noga vinkelrätt mot fartygets långskeppsplan. - Brassa på stång.
 ===== Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 =====
-**Brass,** //sjöv.//, tåg, som är fastsatt på en rås yttersta ända (eller löper genom ett därstädes eller i en brass-skinkel fastsittande block) samt därifrån går (genom block på någon af de andra masterna) ned i däck. Detta tåg tjänar att förändra råns ställning i vågrät riktning, så att den liksom vrides omkring den stång eller rå, hvarpå den sitter. Detta kallas att "brassa rån". Efter den rå den tillhör kallas brassen
+**Brass**, sjöv., tåg, som är fastsatt på en rås yttersta ända (eller löper genom ett därstädes eller i en brass-skinkel fastsittande block) samt därifrån går (genom block på någon af de andra masterna) ned i däck. Detta tåg tjänar att förändra råns ställning i vågrät riktning, så att den liksom vrides omkring den stång eller rå, hvarpå den sitter. Detta kallas att "brassa rån". Efter den rå den tillhör kallas brassen förbrambrass, storebrass, beginebrass o. s. v. — Borgbrass, tåg, som under storm begagnas till förstärkning af märs- och underrå-brassar. Det ledes från rånocken (ändan) vanligtvis direkte ned till relingen. — För att underlätta brassningen af de rår, hvilkas brassar gå akter-öfver, förses de stundom därjämte med brassar, som ledas för-öfver och hvilka kallas kontrabrassar. Numera begagnas sådana brassar nästan endast på storrån och kallas "stora kontrabrassar". — Brass-matta, tågmatta, som fästes på lämpligt ställe å en rå för att hindra dess "skamfilning" emot vant, barduner o. d. — Brassmärke, ett segelgarnsmärke (tagling) på en brass, utmärkande brassens rätta läge, då rån är brassad noga "fyrkant" eller "bidevind". Jfr Brassa, sjöv.
-förbrambrass ,
-storebrass ,
+**Brassa**, sjöv., medelst brassarnas halning förändra rårnas och seglens ställning. — Brassa bidevind, brassa rårna så, att fartyget kan segla så nära vinden som möjligt. Därvid brassas de understa rårna så hårdt, som stag och lä-vant medgifva; de öfre däremot brassas mindre hårdt. — Brassa fyrkant, brassa rårna så, att de blifva alldeles vinkelräta mot fartyget. Därvid tillses, att de äfven hänga fullkomligt horisontalt. — Brassa förkerdt. Se Förkerd. — Brassa om, vid vändning eller vindväxling förändra rårnas ställning så, att de motsatta "nockarna" (ändarna) visa "för-öfver" (framåt). — Brassa back, för att minska farten, brassa ett (eller flera) segel så, att vinden verkar på dess främre yta; då seglet åter skall fyllas, d. v. s. bringas till sin förra ställning, säges man brassa fullt. Ett gaffel- eller stagsegel backar man genom att hala an dess skot i lofvart. — Brassa in, hala in brassarna, då vinden "skralnar" (blir mindre gynnsam) eller då man vill styra "högre", brassa "skarpare", så att rårna komma att stå mera långs med fartyget. Då vinden blir gynnsammare eller man vill hålla "lättare" och rårna således brassas mera fyrkant, säges man brassa upp l. hala upp i brassarna - Brassa lefvande, brassa rårna så, att vinden kommer att blåsa ungefär långs med dem, på det vinden må gå ur seglet. - Brassa och toppa, kommandoord, som användes till ankars och angifver, att samtliga rår skola läggas noga vinkelrätt mot fartygets långskeppsplan. - Brassa på stång. Se Bi. Jfr Brass.
-beginebrass o. s. v. —
+===== Handbok i Sjömanskap - 1948 ====
-Borgbrass , tåg, som under storm begagnas till förstärkning af märs- och underrå-brassar. Det ledes från rånocken (ändan) vanligtvis direkte ned till relingen. — För att underlätta brassningen af de rår, hvilkas brassar gå akter-öfver, förses de stundom därjämte med brassar, som ledas för-öfver och hvilka kallas
+**Brassar.** Brassarna utgöras av brasskänklingar, i regel av stållina, samt av enklare blocktyg. Skänklingarna äro med ena ändan fästade i rånocken, den andra är försedd med ett enkelt block. Löparna till en underbrass skäras genom detta block och block i skänklingar vid däck och bilda sålunda enkla taljor, vilkas halande parter genom ledblock på relingen visas åt önskat håll. Märsbrassarna bestå av förhalare och klapplöpare. Förhalaren, vars ena ända är fast i riggen, går genom blocket på brasskänklingen och slutar här med ett klapplöparblock, genom vilket klapplöparen, vars ena tamp är fast i däck, skäres. Brambrassarna äro i regel anordnade på samma sätt. Den halande parten går genom ledblock längs närmast akter om varandra mast till däck. Röjelbrassarna äro vanligen enkla och gå genom ledblock i riggen till däck.
-kontrabrassar . Numera begagnas sådana brassar nästan endast på storrån och kallas "stora kontrabrassar". —
+===== The Sailor's Word-Book - 1867 =====
-Brass-matta , tågmatta, som fästes på lämpligt ställe å en rå för att hindra dess "skamfilning" emot vant, barduner o. d. —
-Brassmärke , ett segelgarnsmärke (tagling) på en brass, utmärkande brassens rätta läge, då rån är brassad noga "fyrkant" eller "bidevind".
+**BRACE**. The braces are ropes belonging to all the yards of a ship; two to each yard, rove through blocks that are stropped to the yards, or fastened to pendants, seized to the yard-arms. Their use is either to square or traverse the yards horizontally; hence, to brace the yard, is to bring it to either side by means of the braces. In ship-building, braces are plates of iron, copper, or mixed metal, which are used to bind efficiently a weakness in a vessel; as also to receive the pintles by which the rudder is hung.

Historik

User Tools

Site Tools

Differences

Page Tools