Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

--- ordbok:brass [2023/05/22 20:25]
ludvig
+++ ordbok:brass [2026/02/24 23:26] (current)
ludvig
@@ Line 1: / Line 1: @@
 ====== Brass ======
+===== Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 =====
+**Braßar** äro på alla råsegel och löpa ifrån nåckarne akterut, men de braßar som löpa förut kallas kryße-braßar eller Contra-braßar.
+  * Braßa an är at hala braßen så at nåcken kommer acterut, och seglet närmare winden.
+  * Braßa af är at braßa seglet så at winden fyller när det förut warit uppbraßat.
+  * Braßa bi är at braßa seglet så det kommer nära intil winden.
+  * Braßa back gör at winden kommer för om seglet.
+  * Braßa fult är braßa längre från winden så at seglet står fullt.
+  * Braßa fyrkant bringar råerne twärskepps.
+  * Braßa up är at braßa det ena seglet bi och det andra back, då ligger skeppet och drifwer utan fart.
 ===== Nutisk Ordbok - 1914 =====
@@ Line 14: / Line 23: @@
 **Brassa**, sjöv., medelst brassarnas halning förändra rårnas och seglens ställning. — Brassa bidevind, brassa rårna så, att fartyget kan segla så nära vinden som möjligt. Därvid brassas de understa rårna så hårdt, som stag och lä-vant medgifva; de öfre däremot brassas mindre hårdt. — Brassa fyrkant, brassa rårna så, att de blifva alldeles vinkelräta mot fartyget. Därvid tillses, att de äfven hänga fullkomligt horisontalt. — Brassa förkerdt. Se Förkerd. — Brassa om, vid vändning eller vindväxling förändra rårnas ställning så, att de motsatta "nockarna" (ändarna) visa "för-öfver" (framåt). — Brassa back, för att minska farten, brassa ett (eller flera) segel så, att vinden verkar på dess främre yta; då seglet åter skall fyllas, d. v. s. bringas till sin förra ställning, säges man brassa fullt. Ett gaffel- eller stagsegel backar man genom att hala an dess skot i lofvart. — Brassa in, hala in brassarna, då vinden "skralnar" (blir mindre gynnsam) eller då man vill styra "högre", brassa "skarpare", så att rårna komma att stå mera långs med fartyget. Då vinden blir gynnsammare eller man vill hålla "lättare" och rårna således brassas mera fyrkant, säges man brassa upp l. hala upp i brassarna - Brassa lefvande, brassa rårna så, att vinden kommer att blåsa ungefär långs med dem, på det vinden må gå ur seglet. - Brassa och toppa, kommandoord, som användes till ankars och angifver, att samtliga rår skola läggas noga vinkelrätt mot fartygets långskeppsplan. - Brassa på stång. Se Bi. Jfr Brass.
+===== Handbok i Sjömanskap - 1948 ====
+**Brassar.** Brassarna utgöras av brasskänklingar, i regel av stållina, samt av enklare blocktyg. Skänklingarna äro med ena ändan fästade i rånocken, den andra är försedd med ett enkelt block. Löparna till en underbrass skäras genom detta block och block i skänklingar vid däck och bilda sålunda enkla taljor, vilkas halande parter genom ledblock på relingen visas åt önskat håll. Märsbrassarna bestå av förhalare och klapplöpare. Förhalaren, vars ena ända är fast i riggen, går genom blocket på brasskänklingen och slutar här med ett klapplöparblock, genom vilket klapplöparen, vars ena tamp är fast i däck, skäres. Brambrassarna äro i regel anordnade på samma sätt. Den halande parten går genom ledblock längs närmast akter om varandra mast till däck. Röjelbrassarna äro vanligen enkla och gå genom ledblock i riggen till däck.
+===== The Sailor's Word-Book - 1867 =====
+**BRACE**. The braces are ropes belonging to all the yards of a ship; two to each yard, rove through blocks that are stropped to the yards, or fastened to pendants, seized to the yard-arms. Their use is either to square or traverse the yards horizontally; hence, to brace the yard, is to bring it to either side by means of the braces. In ship-building, braces are plates of iron, copper, or mixed metal, which are used to bind efficiently a weakness in a vessel; as also to receive the pintles by which the rudder is hung.

Historik

User Tools

Site Tools

Differences

Page Tools