ordbok:fyr
Differences
This shows you the differences between two versions of the page.
| Both sides previous revision Previous revision | |||
|
ordbok:fyr [2023/04/03 13:23] ludvig |
ordbok:fyr [2023/04/04 09:21] (current) ludvig |
||
|---|---|---|---|
| Line 21: | Line 21: | ||
| Med ledfyr (leading light) [Leitfeuer] menas egentligen den fyr, som leder sjöfarten in från öppna hafvet till inomskärslederna eller hamn, men äfven sådana vanligen smärre automatiska fyrar, som upplysa lederna. Dessa fyrar funnos ej förr i tiden utan hafva tillkommit efter midten af 1800-talet. Numera hafva de betydligt utvecklats och fungera efter ett särskildt system grundande sig därpå, att man under gång mot fyren har grundfritt i en med hvitt sken upplyst sektor men rödt sken öfver grunden om babord och grönt sken öfver grunden om styrbord. Detta dock endast ifall fyren är skärmad med färgade glasrutor. Är farleden mycket buktig, lämpar detta sig ej. Fyrapparaterna bestå vanligen af en lampa med 1 till 4 vekar, som sitta koncentriskt i brännaren och i fokus af en linstrumma af kristallglas eller af försilfrade paraboliska eller cylindriska speglar. Med afseende å linsapparaternas diameter indelas fyrarna enligt Fresnelska systemet i 6 ordningar. Den största linstrumman eller I ordningen har ungefär 1,850 m/m diameter och den minsta, eller VI ordningen, | Med ledfyr (leading light) [Leitfeuer] menas egentligen den fyr, som leder sjöfarten in från öppna hafvet till inomskärslederna eller hamn, men äfven sådana vanligen smärre automatiska fyrar, som upplysa lederna. Dessa fyrar funnos ej förr i tiden utan hafva tillkommit efter midten af 1800-talet. Numera hafva de betydligt utvecklats och fungera efter ett särskildt system grundande sig därpå, att man under gång mot fyren har grundfritt i en med hvitt sken upplyst sektor men rödt sken öfver grunden om babord och grönt sken öfver grunden om styrbord. Detta dock endast ifall fyren är skärmad med färgade glasrutor. Är farleden mycket buktig, lämpar detta sig ej. Fyrapparaterna bestå vanligen af en lampa med 1 till 4 vekar, som sitta koncentriskt i brännaren och i fokus af en linstrumma af kristallglas eller af försilfrade paraboliska eller cylindriska speglar. Med afseende å linsapparaternas diameter indelas fyrarna enligt Fresnelska systemet i 6 ordningar. Den största linstrumman eller I ordningen har ungefär 1,850 m/m diameter och den minsta, eller VI ordningen, | ||
| + | ===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 ===== | ||
| + | |||
| + | **Fyr**, en anordning för sjöfarandes ledning. Angives i sjökort medelst ett klöverblad med en punkt samt med en liten röd och en något större gul fläck. En fyr består vanligtvis av ett mer eller mindre högt torn, vari finnes anbragt ett ljus, som reflekteras medelst paraboliska speglar. Den första fyr, historien vet att omtala, var den, som byggdes av Sostrates av Cnidus under Ptolemeus Sosters regering år 285 f. Kr. på en liten klippa nordost om ön Pharos utanför Alexandria i Egypten. Den var byggd av marmor, och från dess torn brunno facklor och stockeldar för att vägleda seglaren mellan de farliga bankar, som än i dag belamra kusten. Om dagen vägleddes man av röken från stockeldarna. Nu för tiden ser man inte ens röken av våra fyrar, när de som bäst behövas. Men kanske även den dagen kan komma för ofödda och lyckligare släkten. Enligt Geographica Nubensis var Pharos 100 cubites hög (manslängder) och dess sken var synbart 300 stadier (c:a 55 kilometer). Nutidens fyrar äro åtskilligt annorlunda beskaffade, och ljuskällan erhålles genom gas eller elektricitet. Till sin karaktär är en fyr: fast, fast fyr med blänk, blänkfyr, växelfyr, skiftande fyr, blixtfyr, klippfyr. Fyrar, som utvisa en segelled, kallas ledfyrar. De äro stundom ”utan bevakning”, | ||
| ===== Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, | ===== Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, | ||
ordbok/fyr.1680521034.txt.gz · Last modified: 2023/04/03 13:23 by ludvig
