| Both sides previous revision
Previous revision
Next revision
|
Previous revision
|
ordbok:fyr [2023/04/04 09:21]
ludvig |
ordbok:fyr [2026/02/23 18:49] (current)
ludvig [Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926] |
| **Fyr** eller fyrbåk (Light, beacon) [Leuchtfeuer, Feuer] är en till den sjöfarandes vägledning, om dagen genom tornet och om natten genom ljuset, sedan gammalt använd och prisad anordning. Den äldsta fyren var den på ön Pharos utanför Alexandria, som af Alexan der den store genom en storartad, nära en km. lång, dammbyggnad sammanbands med fastlandet. Det var dock först Ptolemaeus Philadelphus, mellan 285 — 247 före Kristus, hvilken lät uppföra själfva fyren, som räknades till ett af världens underverk och lånat sitt namn till åtminstone de romaniska folkens beteckning för fyr. På franska heter det nämligen Phare, på italienska Faro o. s. v. Det hos oss och andra germaniska folk använda namnet fyr, feuer o. s. v. betyder ju blott eld och torde ej äga något gemensamt med Pharos. | **Fyr** eller fyrbåk (Light, beacon) [Leuchtfeuer, Feuer] är en till den sjöfarandes vägledning, om dagen genom tornet och om natten genom ljuset, sedan gammalt använd och prisad anordning. Den äldsta fyren var den på ön Pharos utanför Alexandria, som af Alexan der den store genom en storartad, nära en km. lång, dammbyggnad sammanbands med fastlandet. Det var dock först Ptolemaeus Philadelphus, mellan 285 — 247 före Kristus, hvilken lät uppföra själfva fyren, som räknades till ett af världens underverk och lånat sitt namn till åtminstone de romaniska folkens beteckning för fyr. På franska heter det nämligen Phare, på italienska Faro o. s. v. Det hos oss och andra germaniska folk använda namnet fyr, feuer o. s. v. betyder ju blott eld och torde ej äga något gemensamt med Pharos. |
| |
| Fyrväsendet stod länge stilla, och det är egentligen under det sistlidna seklet, som vetenskapen räckt det sin hand. Men utvecklingen försiggick sedan mycket hastigt och svenskarne hafva därvid nedlagt stor förtjänst. Den första roterande fyrapparat uppfanns af en urmakare i Marstrand. De första med persienner försedda klippfyrar uppfunnos af amiral C. O. v. Otter. Fyringenjör Lindberg har skänkt sitt namn åt en fyrtyp, som vunnit stor spridning och användes under, många år i inomskärslederna; ingenjör G. W. Lyth konstruerade lampor med »konstant nivå», och slutligen har ingenjör Gustaf Dalén erhållit Nobelpriset för sin världsberömda Aga-fyr, som numera är spridd öfver alla jordens stränder och genom sin fenomenala förmåga att utan vård och tillsyn brinna nästan hur länge som helst, men vanligen ett år, har åstadkommit en revolution inom fyrtekniken och inbesparat en dyrbar vaktpersonal. Det är blott några år sedan Agafyrens första uppträdande i leden från Sandhamn till Stockholm, men nästan med ljusets hastighet har den sedan spridt sig öfver jorden. Se vidstående figg. och lysboj. | Fyrväsendet stod länge stilla, och det är egentligen under det sistlidna seklet, som vetenskapen räckt det sin hand. Men utvecklingen försiggick sedan mycket hastigt och svenskarne hafva därvid nedlagt stor förtjänst. Den första roterande fyrapparat uppfanns af en urmakare i Marstrand. De första med persienner försedda klippfyrar uppfunnos af amiral C. O. v. Otter. Fyringenjör Lindberg har skänkt sitt namn åt en fyrtyp, som vunnit stor spridning och användes under, många år i inomskärslederna; ingenjör G. W. Lyth konstruerade lampor med »konstant nivå», och slutligen har ingenjör Gustaf Dalén erhållit Nobelpriset för sin världsberömda Aga-fyr, som numera är spridd öfver alla jordens stränder och genom sin fenomenala förmåga att utan vård och tillsyn brinna nästan hur länge som helst, men vanligen ett år, har åstadkommit en revolution inom fyrtekniken och inbesparat en dyrbar vaktpersonal. Det är blott några år sedan Agafyrens första uppträdande i leden från Sandhamn till Stockholm, men nästan med ljusets hastighet har den sedan spridt sig öfver jorden. Se vidstående figg. och lysboj.{{ :ordbok:fyr-no-1.png?300x419}} |
| |
| {{:ordbok:fyr-no-1.png?300x419}}\\ | |
| Det s. k. Aga-systemet, i hvilken bränslet utgöres af löst acetylen (dissousgas) har under det senaste decenniet funnit en vidsträckt användning. Det karaktäriseras därigenom att: 1) det ej erfordrar någon vaktare utan funktionerar automatiskt och fullkomligt tillförlitligt så länge gasförrådet varar. I allmänhet väljes en lystermin af 6 månader till ett år, under hvilken tid således ingen som helst tillsyn erfordras. Storleken af gasförråden kan därefter lätt på förhand bestämmas; 2) den automatiska klippapparaten ömsom afstänger och påsläpper gasen, hvarigenom ett karaktäristiskt blinkljus åstadkommes, och dessutom en stor besparing i gas erhålles. Denna besparing blir ännu större genom användning af den s. k. AGA-solventilen, hvilken är så konstruerad, att den automatiskt, endast på grund af dagsljusets inverkan, släcker fyren vid dagens inbrott och ånyo tänder den, när mörkret inträder.\\ | Det s. k. Aga-systemet, i hvilken bränslet utgöres af löst acetylen (dissousgas) har under det senaste decenniet funnit en vidsträckt användning. Det karaktäriseras därigenom att: 1) det ej erfordrar någon vaktare utan funktionerar automatiskt och fullkomligt tillförlitligt så länge gasförrådet varar. I allmänhet väljes en lystermin af 6 månader till ett år, under hvilken tid således ingen som helst tillsyn erfordras. Storleken af gasförråden kan därefter lätt på förhand bestämmas; 2) den automatiska klippapparaten ömsom afstänger och påsläpper gasen, hvarigenom ett karaktäristiskt blinkljus åstadkommes, och dessutom en stor besparing i gas erhålles. Denna besparing blir ännu större genom användning af den s. k. AGA-solventilen, hvilken är så konstruerad, att den automatiskt, endast på grund af dagsljusets inverkan, släcker fyren vid dagens inbrott och ånyo tänder den, när mörkret inträder.\\ |
| \\ | \\ |
| Men det faller af sig själft att en sådan mängd fyrar skulle kunna åstadkomma förvillelse om de alla visade lika sken. Därför har man varit nödsakad att skapa olika fyrkaraktärer eller fyrtyper (Types) [Typen}. Dessa äro enligt den af lotsstyrelsen utgifna »Lista öfver svenska fyrar» följande: fast fyr, i sjökortet betecknad med F (fixed light) [Festfeuer], som visar hvitt eller färgadt, stadigt oförändradt sken; blänkfyr, B (revolving light) [Blinkfeuef], som visar regelbundet återkommande blänkar med till- och aftagande ljusstyrka, åtskilda af längre mörker än blänkar. Blänkfyren visar antingen enkla blänkar eller grupper af 2 till 4 blänkar med relativt långt mörker mellan grupperna; intermittent fyr, Int (occulting light) [unterbrochenes Feuer], som visar stadigt sken, hvilket plötsligt förmörkas under kortare tid än skenet varar. Liksom blänkarne vid blänkfyrar kunna intermittenserna vara antingen enkla eller grupper med relativt långt fast sken dem emellan: växelfyr, V (alternating light) [Wechselfeuer], som visar hvitt och färgadt sken omväxlande. En sådan fyr benämnes »skiftande», när färgväxlingar ske oregel bundet -,fast fyr med blänk, F. m. V>(fixed and flashing light) [Festfeuer mit Blinken}, som visar stadigt sken regelbundet afbrutet af en eller flera blänkar föregångna och efterföljda af korta förmörkelser; blixtfyr (flashing light) [Blitzefeuer], som är en blänkfyr, där blänken varar mindre än 2 sekunder; klippfyr K (flashing or occulting light) [Blitztfeuer], som visar stadigt sken periodvis förmörkadt under lika lång eller längre tid än skenet. Klippen, som i allmänhet varar 1 sek., kallas: »regulier klipp» då sken och mörker äro lika, »enklipp» då klippen föregås och efterföljes af 4 sek. mörker, »två, tre och fyraklipp» då gruppen af 2—4 tätt följande klippar föregås och följas af 4—6 sek. mörker. | Men det faller af sig själft att en sådan mängd fyrar skulle kunna åstadkomma förvillelse om de alla visade lika sken. Därför har man varit nödsakad att skapa olika fyrkaraktärer eller fyrtyper (Types) [Typen}. Dessa äro enligt den af lotsstyrelsen utgifna »Lista öfver svenska fyrar» följande: fast fyr, i sjökortet betecknad med F (fixed light) [Festfeuer], som visar hvitt eller färgadt, stadigt oförändradt sken; blänkfyr, B (revolving light) [Blinkfeuef], som visar regelbundet återkommande blänkar med till- och aftagande ljusstyrka, åtskilda af längre mörker än blänkar. Blänkfyren visar antingen enkla blänkar eller grupper af 2 till 4 blänkar med relativt långt mörker mellan grupperna; intermittent fyr, Int (occulting light) [unterbrochenes Feuer], som visar stadigt sken, hvilket plötsligt förmörkas under kortare tid än skenet varar. Liksom blänkarne vid blänkfyrar kunna intermittenserna vara antingen enkla eller grupper med relativt långt fast sken dem emellan: växelfyr, V (alternating light) [Wechselfeuer], som visar hvitt och färgadt sken omväxlande. En sådan fyr benämnes »skiftande», när färgväxlingar ske oregel bundet -,fast fyr med blänk, F. m. V>(fixed and flashing light) [Festfeuer mit Blinken}, som visar stadigt sken regelbundet afbrutet af en eller flera blänkar föregångna och efterföljda af korta förmörkelser; blixtfyr (flashing light) [Blitzefeuer], som är en blänkfyr, där blänken varar mindre än 2 sekunder; klippfyr K (flashing or occulting light) [Blitztfeuer], som visar stadigt sken periodvis förmörkadt under lika lång eller längre tid än skenet. Klippen, som i allmänhet varar 1 sek., kallas: »regulier klipp» då sken och mörker äro lika, »enklipp» då klippen föregås och efterföljes af 4 sek. mörker, »två, tre och fyraklipp» då gruppen af 2—4 tätt följande klippar föregås och följas af 4—6 sek. mörker. |
| |
| {{:ordbok:fyr-no-2.png?300x534}}\\ | {{:ordbok:fyr-no-2.png?300x534 }} |
| Fyrarnas lysvidd (Range, sighting distancé) [Sehweite, Sichtweite] eller det afstånd, hvarpå fyrarna under normala synförhållanden böra synas, finnes markerad i sjökorten på så sätt, att den cirkelbåge, som angifver fyrkaraktären, är uppdragen med fyren till medelpunkt och med radien lika lång som lysvidden. Studera fyrlistan, som, utgifven af lotsstyrelsen, innehåller alla svenska fyrar, deras karaktär och andra egenskaper. | Fyrarnas lysvidd (Range, sighting distancé) [Sehweite, Sichtweite] eller det afstånd, hvarpå fyrarna under normala synförhållanden böra synas, finnes markerad i sjökorten på så sätt, att den cirkelbåge, som angifver fyrkaraktären, är uppdragen med fyren till medelpunkt och med radien lika lång som lysvidden. Studera fyrlistan, som, utgifven af lotsstyrelsen, innehåller alla svenska fyrar, deras karaktär och andra egenskaper. |
| |
