| Both sides previous revision
Previous revision
Next revision
|
Previous revision
|
ordbok:fyr [2026/02/23 18:47]
ludvig [Nutisk Ordbok - 1914] |
ordbok:fyr [2026/04/25 17:59] (current)
|
| ====== Fyr ====== | ====== Fyr ====== |
| |
| ===== Nutisk Ordbok - 1914 ===== | ===== Nautisk Ordbok - 1914 ===== |
| |
| **Fyr** eller fyrbåk (Light, beacon) [Leuchtfeuer, Feuer] är en till den sjöfarandes vägledning, om dagen genom tornet och om natten genom ljuset, sedan gammalt använd och prisad anordning. Den äldsta fyren var den på ön Pharos utanför Alexandria, som af Alexan der den store genom en storartad, nära en km. lång, dammbyggnad sammanbands med fastlandet. Det var dock först Ptolemaeus Philadelphus, mellan 285 — 247 före Kristus, hvilken lät uppföra själfva fyren, som räknades till ett af världens underverk och lånat sitt namn till åtminstone de romaniska folkens beteckning för fyr. På franska heter det nämligen Phare, på italienska Faro o. s. v. Det hos oss och andra germaniska folk använda namnet fyr, feuer o. s. v. betyder ju blott eld och torde ej äga något gemensamt med Pharos. | **Fyr** eller fyrbåk (Light, beacon) [Leuchtfeuer, Feuer] är en till den sjöfarandes vägledning, om dagen genom tornet och om natten genom ljuset, sedan gammalt använd och prisad anordning. Den äldsta fyren var den på ön Pharos utanför Alexandria, som af Alexan der den store genom en storartad, nära en km. lång, dammbyggnad sammanbands med fastlandet. Det var dock först Ptolemaeus Philadelphus, mellan 285 — 247 före Kristus, hvilken lät uppföra själfva fyren, som räknades till ett af världens underverk och lånat sitt namn till åtminstone de romaniska folkens beteckning för fyr. På franska heter det nämligen Phare, på italienska Faro o. s. v. Det hos oss och andra germaniska folk använda namnet fyr, feuer o. s. v. betyder ju blott eld och torde ej äga något gemensamt med Pharos. |
| Men det faller af sig själft att en sådan mängd fyrar skulle kunna åstadkomma förvillelse om de alla visade lika sken. Därför har man varit nödsakad att skapa olika fyrkaraktärer eller fyrtyper (Types) [Typen}. Dessa äro enligt den af lotsstyrelsen utgifna »Lista öfver svenska fyrar» följande: fast fyr, i sjökortet betecknad med F (fixed light) [Festfeuer], som visar hvitt eller färgadt, stadigt oförändradt sken; blänkfyr, B (revolving light) [Blinkfeuef], som visar regelbundet återkommande blänkar med till- och aftagande ljusstyrka, åtskilda af längre mörker än blänkar. Blänkfyren visar antingen enkla blänkar eller grupper af 2 till 4 blänkar med relativt långt mörker mellan grupperna; intermittent fyr, Int (occulting light) [unterbrochenes Feuer], som visar stadigt sken, hvilket plötsligt förmörkas under kortare tid än skenet varar. Liksom blänkarne vid blänkfyrar kunna intermittenserna vara antingen enkla eller grupper med relativt långt fast sken dem emellan: växelfyr, V (alternating light) [Wechselfeuer], som visar hvitt och färgadt sken omväxlande. En sådan fyr benämnes »skiftande», när färgväxlingar ske oregel bundet -,fast fyr med blänk, F. m. V>(fixed and flashing light) [Festfeuer mit Blinken}, som visar stadigt sken regelbundet afbrutet af en eller flera blänkar föregångna och efterföljda af korta förmörkelser; blixtfyr (flashing light) [Blitzefeuer], som är en blänkfyr, där blänken varar mindre än 2 sekunder; klippfyr K (flashing or occulting light) [Blitztfeuer], som visar stadigt sken periodvis förmörkadt under lika lång eller längre tid än skenet. Klippen, som i allmänhet varar 1 sek., kallas: »regulier klipp» då sken och mörker äro lika, »enklipp» då klippen föregås och efterföljes af 4 sek. mörker, »två, tre och fyraklipp» då gruppen af 2—4 tätt följande klippar föregås och följas af 4—6 sek. mörker. | Men det faller af sig själft att en sådan mängd fyrar skulle kunna åstadkomma förvillelse om de alla visade lika sken. Därför har man varit nödsakad att skapa olika fyrkaraktärer eller fyrtyper (Types) [Typen}. Dessa äro enligt den af lotsstyrelsen utgifna »Lista öfver svenska fyrar» följande: fast fyr, i sjökortet betecknad med F (fixed light) [Festfeuer], som visar hvitt eller färgadt, stadigt oförändradt sken; blänkfyr, B (revolving light) [Blinkfeuef], som visar regelbundet återkommande blänkar med till- och aftagande ljusstyrka, åtskilda af längre mörker än blänkar. Blänkfyren visar antingen enkla blänkar eller grupper af 2 till 4 blänkar med relativt långt mörker mellan grupperna; intermittent fyr, Int (occulting light) [unterbrochenes Feuer], som visar stadigt sken, hvilket plötsligt förmörkas under kortare tid än skenet varar. Liksom blänkarne vid blänkfyrar kunna intermittenserna vara antingen enkla eller grupper med relativt långt fast sken dem emellan: växelfyr, V (alternating light) [Wechselfeuer], som visar hvitt och färgadt sken omväxlande. En sådan fyr benämnes »skiftande», när färgväxlingar ske oregel bundet -,fast fyr med blänk, F. m. V>(fixed and flashing light) [Festfeuer mit Blinken}, som visar stadigt sken regelbundet afbrutet af en eller flera blänkar föregångna och efterföljda af korta förmörkelser; blixtfyr (flashing light) [Blitzefeuer], som är en blänkfyr, där blänken varar mindre än 2 sekunder; klippfyr K (flashing or occulting light) [Blitztfeuer], som visar stadigt sken periodvis förmörkadt under lika lång eller längre tid än skenet. Klippen, som i allmänhet varar 1 sek., kallas: »regulier klipp» då sken och mörker äro lika, »enklipp» då klippen föregås och efterföljes af 4 sek. mörker, »två, tre och fyraklipp» då gruppen af 2—4 tätt följande klippar föregås och följas af 4—6 sek. mörker. |
| |
| {{:ordbok:fyr-no-2.png?300x534}}\\ | {{:ordbok:fyr-no-2.png?300x534 }} |
| Fyrarnas lysvidd (Range, sighting distancé) [Sehweite, Sichtweite] eller det afstånd, hvarpå fyrarna under normala synförhållanden böra synas, finnes markerad i sjökorten på så sätt, att den cirkelbåge, som angifver fyrkaraktären, är uppdragen med fyren till medelpunkt och med radien lika lång som lysvidden. Studera fyrlistan, som, utgifven af lotsstyrelsen, innehåller alla svenska fyrar, deras karaktär och andra egenskaper. | Fyrarnas lysvidd (Range, sighting distancé) [Sehweite, Sichtweite] eller det afstånd, hvarpå fyrarna under normala synförhållanden böra synas, finnes markerad i sjökorten på så sätt, att den cirkelbåge, som angifver fyrkaraktären, är uppdragen med fyren till medelpunkt och med radien lika lång som lysvidden. Studera fyrlistan, som, utgifven af lotsstyrelsen, innehåller alla svenska fyrar, deras karaktär och andra egenskaper. |
| |
