ordbok:galeas
Differences
This shows you the differences between two versions of the page.
| Both sides previous revision Previous revision | |||
|
ordbok:galeas [2023/04/01 09:44] ludvig |
ordbok:galeas [2023/04/01 09:46] (current) ludvig |
||
|---|---|---|---|
| Line 4: | Line 4: | ||
| Galeas (Ital. galeazza), skeppsb., var ursprungligen en stor galér, men utvecklade sig under 15:de och 16:de årh. till en tämligen sjelfständig fartygsklass, | Galeas (Ital. galeazza), skeppsb., var ursprungligen en stor galér, men utvecklade sig under 15:de och 16:de årh. till en tämligen sjelfständig fartygsklass, | ||
| + | |||
| + | {{: | ||
| en hög back och ännu högre skans (det oformligt höga akterskeppet reducerades likväl med tiden) samt var inredd med hytter och kajuta. Dimensionerna på en galeas från 17:de årh. voro omkr. 60 m. i längd, 9 m. i bredd och 6 m. i höjd från kölen till relingen. Under 17:de årh. upphörde man att bygga galeaser. – Med galeas förstås numera ett mindre fartyg med två | en hög back och ännu högre skans (det oformligt höga akterskeppet reducerades likväl med tiden) samt var inredd med hytter och kajuta. Dimensionerna på en galeas från 17:de årh. voro omkr. 60 m. i längd, 9 m. i bredd och 6 m. i höjd från kölen till relingen. Under 17:de årh. upphörde man att bygga galeaser. – Med galeas förstås numera ett mindre fartyg med två | ||
| + | |||
| + | {{: | ||
| master, af hvilka den främsta, som är försedd med salning och ofta 2 à 3 rår, är högst, och den aktre, som kallas mesanmast, är lägst. Äfven förekomma galeaser, stundom kallade slättoppade skonertar, som hafva den aktre masten, stormasten, lika hög med eller något högre än den främre, hvilken då kallas fockmast och oftast saknar rår. Fartyg af dessa slag förekomma mest på Sveriges insjöar och kuster, i Östersjön och på holländska kusten. Jfr Hukert, Skonert. | master, af hvilka den främsta, som är försedd med salning och ofta 2 à 3 rår, är högst, och den aktre, som kallas mesanmast, är lägst. Äfven förekomma galeaser, stundom kallade slättoppade skonertar, som hafva den aktre masten, stormasten, lika hög med eller något högre än den främre, hvilken då kallas fockmast och oftast saknar rår. Fartyg af dessa slag förekomma mest på Sveriges insjöar och kuster, i Östersjön och på holländska kusten. Jfr Hukert, Skonert. | ||
ordbok/galeas.1680335049.txt.gz · Last modified: 2023/04/01 09:44 by ludvig
