Kabel (af Lat. capulus, af capere, gripa, fatta). sjöv., groft, kabelslaget (se d. o.) tåg, sammanspunnet af tre parter, kardeler, som hvar för sig utgöra en tross med sina tre eller fyra dukter. En kabel är 75 à 130 famnar lång, med en omkrets från 4 1/2 till 20 dec.tum. När dylikt tågvirke öfverstiger 12 dec.tum i omkrets, är det oftast afsedt för reserv-ankaret och kallas då ankartåg, plikttåg eller blott tåg; gammalt sådant nyttjas till större örlogsfartygs fasta förtöjningar på värf etc. och får då namn af fastmakar e. Kablar äro nästan uteslutande afsedda till fartygs förhalning, förtöjning, bogsering o. d., emedan det kabelslagna tågvirket är hårdare och derföre tager mindre väta till sig än det tross-slagna.

Kabel (Hawser, cable) [Kabel, Kabeltrosse] en grof, kabel­slagen tross, tillförne och innan ankarkettingar i början af 1800-talet infördes, använd till ankartåg. Numera användes kabeln till vinterför­töjningar och bogsering. Ett slags mycket svår kabel, hvarmed forna tiders linjeskepp förtöjdes kallades fastmakare (hawser, shore fast) [Festmacher, Landfeste]. Kabeln slås sålunda: garnen motsols, häraf dukterna medsols, dukterna slås därpå tillsamman motsols till kabelkardeler, som slutligen sammanslås medsols till kabel. Ett sålunda slaget tåg kallas kabelslaget (cable laid rope) [Kabelschlag]. Att slå en kabel (to twist a cable) (ein Kabel drehen}. Kflbelgarn, se garn. Kabelgatt (cable tier) (Kabelgat} är ett »hål» = rum vanligen nere i förskeppet, där kablar och annat tågvirke förvaras. Ordet användes stundom än i dag för att beteckna det rum, där ankarkettingen nedstufvas, eller kettingslåren, se d. o., som det numera kallas. Se tross.

Kabelslaget tågvirke tillverkas på samma sätt som det trosslagna, men är hårdare slaget. Dukterna sammanslås till trossar, som nu kallas kardeler; tre eller fyra sådana kardeler sammanslås medsols till en kabel (75—130 famnar lång). Kabelslaget tågvirke användes till ankartåg, fastmakare, kablar, pärtlinor, jaglinor och djuplodlinor. Logglinan är vanligen flätad.

Det kabelslagna tågvirket tager i följd av den hårdare slagningen ej så lätt till sig vatten och är därigenom varaktigare, men är ej så starkt som det trosslagna.

Kabel, grovt tåg, slaget av tre kardeler, var och en bestående av tre kardeler även kallade dukter. Kablar användas vid förtöjning och bogsering av fartyg. Klassade fartyg äro skyldiga medföra en bogserkabel, som skall vara godkänd av någon klassificeringsexpert. ~ -garn, grovt garn av hampa, manilla, gräs, e. d. varav kardelerna tvinnas, som bilda tåget. Kabelgarn användes dessutom, då tåget blivit kasserat, till platting, faxis, sjömansgarn m. m. ~ -garnsknop, innan man spinner sjömansgärn, knopar man tillsammans kabelgarn och rullar upp dem i nystan. Knopen lägges på så sätt, att man delar ändarna av två garn mitt itu och sticker den ena grenen i den andra, tager den ena tampcn ena vägen samt den andra tampen andra vägen och knopar en revknop, som omsluter de återstående parterna. ~ -gatt, rum där tågvirke, block, fendrar och dylikt förvaras. ~ -larium, en för ankarkättingens hemvindande på fartyg avsedd anordning, som bestod av ett grovt tåg eller kätting med ändarna förenade, så att de bildade en stropp. Då ankaret skulle hivas upp, anbringades kabellarium tillspelet och samtidigt fastgjordes det till ankartåget medelst sejsingar eller knipare. Kabellarium användes även på ångbåtar åtminstone på äldre upplagor att driva ankarspelet. Det för ett fasligt väsen. I samband med stamordet har man kabellarhjul, kabellarskiva, kabellarkätting. ~ -längd, egentligen 1/10 nautisk mil, räknas i Sverige 185,5 meter, i Frankrike 200 met., i Holland 225 o. s. v. ~ -sko, förbindningsanordning mellan två elektriska kablar, eller mellan kabeloch kontakt, består av en fastlödd metallhylsa. ~ -slaget kallar man allt tågvirke, som är slaget medsols som en kabel. S. d. Hit höra kablar, pertlinor, jaglinor och lodlinor. ~ -splits, sammanfogning av två kablar eller reparation av en sprungen kabel göres sålunda: man slår upp kardelerna 11/2 à 2 meter på båda ändarna och sticker grenarna i varandra som till en långsplits. Var kardel öppnas därefter var för sig och den motsvarande lägges in i den öppnade tiren, tills man fått lika långa tampar på ömse sidor om mittelpartiet. Dukterna behandlas sedan var för sig som en långsplits, men man måste draga ut var och en och med hjälp av märlspik eller träpryl bana väg för instickaren. ~ -stek, förening av två kablar medelst ett par pålstek eller på annat sätt.

Kabelslaget tågvirke karakteriseras av, att fibrerna äro tvinnade 4 gånger, d. v. s. trossarna, som nu kallas kardeler, tvinnas en gång till och läggas ihop till kablar. Undantagsvis kunna grova gräskablar vara tillverkade så, att fibrerna genomgått 5 tvinningar. Kabelslaget tågvirke blir hårdare och står därför bättre mot slitning, samt tager ej så lätt till sig vatten som trosslaget. Förr brukades alltid tjärade hampkablar till förhalnings och varpningsgods samt för mycket länge sedan till ankartåg. Det kabelslagna tågvirket är emellertid både dyrare och svagare än motsvarande trosslagna och torde numera endast finnas i djuplodlinan, vilken enligt lag skall finnas ombord i alla handelsfartyg.

Kabel. Grovt tåg, tillverkat av 3 el. 4 trossar, k a r d e 1 e r, som sammanslås medsols till en k. av 200 m i längd; efter kardelernas antal kallas k. tre- el. fyraslagen. Kablar användas till fartygs förtöjning, förhalning, bogsering o. dyl.

Cable. Nautical unit of distance, having a standard value of 1/10th of a nautical mile (608 ft).. For practical purposes a value of 200 yards is commonly used. 2. Rope of more than 10 inches in circumference and made of three right-handed ropes laid up left handed. These were used for attachment to anchor before chain cable was manufactured, and were up to 36 inches, or more, in circumference. 3. Wrought iron chain used for attachment of ship to her anchor. Made in lengths of 12 fathoms (R.N).or 15 fathoms in Merchant Navy: these lengths are called 'shackles'. 4. Wire carrying an electric current. 5. Telegraphic message from overseas.

Cable Laid. Said of ropes made by laying up three ropes so that they make one large rope.