This shows you the differences between two versions of the page.
| Both sides previous revision Previous revision | |||
|
ordbok:knopar:kortsplits [2023/03/31 20:03] ludvig |
ordbok:knopar:kortsplits [2023/03/31 21:18] (current) ludvig |
||
|---|---|---|---|
| Line 10: | Line 10: | ||
| **Kortsplits**, | **Kortsplits**, | ||
| + | ===== Handbok i Sjömansarbete - 1941 ===== | ||
| + | |||
| + | Kortsplits. Två à tre törnar slås upp, och de båda ändarna läggas ihop mot varandra, så att varje kardel från ena sidan ligger mellan två kardeler från den andra, fig. 171. | ||
| + | |||
| + | {{: | ||
| + | |||
| + | Sedan splitsas var sida likt en ögonsplits över en och under en mot slagningen. Tre till fyra instick göras med var kardel på var sida. Garn tagas ur, och splitsen spetsas, innan den avslutas. Kortsplitsen är den lättaste av alla splitsar på tågvirke, och enda svårigheten ligger i att behålla slagningen i de båda trossarna, så att splitsen blir hård och fast. Vid all splitsning av stroppar slås ett par törnar ur trossen, innan ändarna läggas ihop. I annat fall bildas törnar i stroppen, beroende på att trossens slagning skjutes tillbaka i splitsen. Vid splitsning av laststroppar tagas aldrig garn ur, utan splitsen göres färdig med hela kardeler, och vid bortkapningen av garnen lämnas alltid en tum långa ändar kvar utanför splitsen. | ||
| + | |||
| + | En kortsplits kan även påbörjas så, att kardelerna först knopas ihop två och två. Varje knop lägges med kabelgarnens slagning uti kardelerna, fig. 172, och splitsen avslutas på vanligt sätt. Denna metod har emellertid ingen fördel framför den först beskrivna. | ||
| + | |||
| + | {{: | ||
| + | Vilken metod som är äldst kan författaren ej avgöra. En kortsplits tillverkad omkring 1640 befanns, då den granskades, vara lagd på det först beskrivna sättet utan knopar i kardelerna. | ||
| + | |||
| + | En kortsplits kan även läggas så, att varje kardel splitsas runt en och samma kardel i trossen. Denna metod användes, då trossar av olika grovlek skola splitsas tillhopa, t. ex. olika grova segellik, och kallas då liksplits. Därvid spetsas kardelerna, så att splitsen utan ansvällning jämnt övergår från den grövre trossen till den smalare. Det fordras stor övning att lägga denna splits väl, och den har endast betydelse för segelmakare. | ||