Historik

This page is read only. You can view the source, but not change it. Ask your administrator if you think this is wrong.
====== Skotstek ======

===== Nutisk Ordbok - 1914 =====

**Skotstek** (sheet-bend or -knot) [Sehotenstich], se fig., användes för påstickning af skot, flaggor m. m. men hälst dubbelt såsom fig. till höger.

{{:ordbok:knopar:skotstek-no.png?250x77}}

===== Fullständig Framställning av Sjömansknopen - 1939 =====

**Skotstek**. Detta är ett vanligt och säkert sätt att sammanfästa två ändar. Lägg en bukt i den ena tågändan A, den andra ändan B genomstickes bukten, slå med den ett halvslag runt båda parterna av bukten. Fig. 36. Om en rundtörn tages i halvslaget, blir knopen, efter stark sträckning, ej så hård att lösa upp igen. Fig. 37.

{{:ordbok:knopar:skotstek-fig36-ffs.png?nolink&200x257}}{{:ordbok:knopar:skotstek-fig37-ffs.png?nolink&150x240}}

===== Handbok i Sjömansarbete - 1941 =====

**Skotsteket** är lämpligt på grövre tågvirke men passar även utmärkt på klenare. Det måste göras en viss väg för att hålla, nämligen med båda tamparna på samma sida, fig. 76. Ett skotstek löses genom att bockas, varefter bukten skjutes nedåt på halvslagets part. Det kan även göras på olika grovt tågvirke, bukten göres då på det grövre och halvslaget på det klenare. Skillnaden får dock icke vara allt för stor. Steket kan även dubblas på olika sätt, fig. 77—79, och läggas med ters, fig. 80, eller med lycka, fig. 81. Av de tre dubblade är 78 överlägset 77, särskilt på grövre gods. Det är lättare att lägga, blir ej fullt så klumpigt, kan aldrig beknipa sig och är alltid lätt att lösa upp. Nummer 77 är emellertid förmånligare, om skillnaden i grovlek är mycket stor; man kan då även ta flera, 3-5, rundtörnar med den smäckra linan runt den grövre bukten. Nummer 79 är från början ett vanligt skotstek, vilket dubblats som figuren visar. Det är ett utmärkt stek, det bästa för bogsering, släpning över land eller rörelse i allmänhet. Bukten på steket vändes därvid framåt i rörelsens riktning, så att ändarna få släpa efter.

{{:ordbok:knopar:skotstek-his-fig77-81.png?nolink&500x200}}

Steken fig. 8o och 81 ha ej stor betydelse men kunna någon gång vara bra att använda, då man behöver hiva med winch på en tross. Som regel verkar en ters så, att knopen, vari den insättes, har lättare att slira och därför måste säkras med ett ytterligare halvslag eller en enkel bänsel på någon tamp, men den gör knopen lättare att lösa och hindrar i viss mån, att trossen springer i knopen, genom att göra dess böjningar mindre tvära.

På garn och snören lägges skotsteket över vänstra tummen och kallas då vävknut, fig. 82. De båda garnen läggas i kryss med garnet från höger underst och fasthållas med vänstra handens tumme och pekfinger.

Det högra garnet tages runt över och utanför tummen, under sin egen ända och över vänstra garnets ända. Därpå böjes vänstra garnets ända över högra garnet mot tummen och stickes, då denna drages undan, in i öglan som högra garnet bildat, varefter steket drages ihop.

{{:ordbok:knopar:skotstek-his-fig82.png?nolink&300x138}}
Historik

User Tools

Site Tools

Page Tools
