| Both sides previous revision
Previous revision
|
|
ordbok:kompass [2022/10/20 22:14]
ludvig [Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926] |
ordbok:kompass [2022/10/20 22:26] (current)
ludvig [Nutisk Ordbok - 1914] |
| | ====== Kompass ====== |
| | |
| ====== Kompass ====== | ====== Kompass ====== |
| |
| Kompassen i sin helhet består af kompass-skifvan eller rosen (rhumb card, flower of the winds) [Kompass-rose, Strich-rose, Windrose], som inrymmes i K. dosan eller K. skålen (c. bowl, c. box, kettle of the c.) [K., dose, K- mörser, K. gehåuse]. K. skifvan, som är cirkelformig med indelning i 32 streck och 360 grader (points and degrees) [Striche und Grade], se fig., har på undre sidan en eller flera k. nålar (c. needles) [K. nadeln] {{:ordbok:kompass-1-no.png?nolink&300x262 }}samt i centrum en hylsa (socket) [Hütchen] innehållande en agatsten hvilande mot en i k. dosans botten insatt pivot (c. pivot) [K. pinne]. Dosan, som kan vara en halfsfer eller en cylinder, täckes af ett glaslock, är vanligen hvitmålad inuti, och har, utom den nämnda pivoten i bottens centrum, 4 vertikala streck, af hvilka de, som befinna sig i för och akterkant, böra noga sammanfalla med fartygets medellinje eller en linje parellell där med, och de båda öfriga angifva en linje vinkelrätt däremot såsom däcksbalkarne. Det streck, som befinner sig i k. dosans förkant, kallas styrstreck (lubbers point) [Steuerstrich] emedan den kurs, som styres, angifves däraf. | Kompassen i sin helhet består af kompass-skifvan eller rosen (rhumb card, flower of the winds) [Kompass-rose, Strich-rose, Windrose], som inrymmes i K. dosan eller K. skålen (c. bowl, c. box, kettle of the c.) [K., dose, K- mörser, K. gehåuse]. K. skifvan, som är cirkelformig med indelning i 32 streck och 360 grader (points and degrees) [Striche und Grade], se fig., har på undre sidan en eller flera k. nålar (c. needles) [K. nadeln] {{:ordbok:kompass-1-no.png?nolink&300x262 }}samt i centrum en hylsa (socket) [Hütchen] innehållande en agatsten hvilande mot en i k. dosans botten insatt pivot (c. pivot) [K. pinne]. Dosan, som kan vara en halfsfer eller en cylinder, täckes af ett glaslock, är vanligen hvitmålad inuti, och har, utom den nämnda pivoten i bottens centrum, 4 vertikala streck, af hvilka de, som befinna sig i för och akterkant, böra noga sammanfalla med fartygets medellinje eller en linje parellell där med, och de båda öfriga angifva en linje vinkelrätt däremot såsom däcksbalkarne. Det streck, som befinner sig i k. dosans förkant, kallas styrstreck (lubbers point) [Steuerstrich] emedan den kurs, som styres, angifves däraf. |
| |
| K. dosan, som är upphängd enligt Cardans system med två axlar i en eller två ringar (gimbals) [Bügel, Ringe], se kardansk upphängning, {{ :ordbok:kompass-2-no.png?nolink&250x219}}befinner sig i allmänhet i ett nakterhus (binnacle) [Nachthaus] fastskru fvadt i däck, men kan äfven vara upphängd högt öfver däck på en ståndare eller påle (binnacle stand, b. pole) [K. säule, K. pfahl, K. stander] eller i kajuttaket o. s. v. och kallas då hängk. (hanging c.) [Hänge k]. I nakterhuset finnas vanligen två k. lanternor (binnacle lamps) [K. lichter], som upplysa k. nattetid. En Lyths spritkompass i kardansk fjäderupphängning. K:r finnas af flera slag, men antingen äro de luft-, eller sprit-kx. D. v. s. k. dosan är antingen fylld med en vätska, vanligen sprit, eller ock tom. | K. dosan, som är upphängd enligt Cardans system med två axlar i en eller två ringar (gimbals) [Bügel, Ringe], se kardansk upphängning, {{ :ordbok:kompass-2-no.png?nolink&250x219}}befinner sig i allmänhet i ett nakterhus (binnacle) [Nachthaus] fastskrufvadt i däck, men kan äfven vara upphängd högt öfver däck på en ståndare eller påle (binnacle stand, b. pole) [K. säule, K. pfahl, K. stander] eller i kajuttaket o. s. v. och kallas då hängk. (hanging c.) [Hänge k]. I nakterhuset finnas vanligen två k. lanternor (binnacle lamps) [K. lichter], som upplysa k. nattetid. En Lyths spritkompass i kardansk fjäderupphängning. K:r finnas af flera slag, men antingen äro de luft-, eller sprit-kx. D. v. s. k. dosan är antingen fylld med en vätska, vanligen sprit, eller ock tom. |
| |
| En k. bör vara känslig utan att den slänger eller vandrar (c. runs-, gets-, is wild, spins, wabbles) [der K. fliegt, giert hin und her], Spritk:r äro vanligen lugnare än luftk:r, isynnerhet äro de att föredraga i {{:ordbok:kompass-3-no.png?nolink&120x153 }}smärre farkoster, där de dessutom borde vara försedda med skifva ungefär så som på vidstående figur, d. v. s. norra halfvan svart med fina hvita streck och södra halfvan hvit med svarta streck, ty sällan är det så mörkt åtminstone under den tid på året då man seglar för sitt nöje att man icke på en sådan kompasskifva kan utan lanterna något så när se huru den pekar, eller åtminstone urskilja gränslinjen emellan de båda halfvorna och således veta hvar man har ost och väst. Ännu bättre än på en pappersskifva ser man skillnaden emellan svart och hvitt, om detta sistnämnda är af pärlemor såsom på ett slags små engelska patenterade båtkompasser. Det är omnämndt att k. indelas i 32 streck och 360°. Häraf följer 1:o) att ett streck är 11¼°// samt 2:o) att hvarje kvadrant eller afstånd mellan de närliggande kardinalstrecken (se d. o.), N och O, O och S, S och V samt V och N innehåller 8 streck. Regeln för streckbenämningen är densamma inom hvarje kvadrant, hvarför här af utrymmesskäl blott intagas streckens namn mellan N. och O.// | En k. bör vara känslig utan att den slänger eller vandrar (c. runs-, gets-, is wild, spins, wabbles) [der K. fliegt, giert hin und her], Spritk:r äro vanligen lugnare än luftk:r, isynnerhet äro de att föredraga i {{:ordbok:kompass-3-no.png?nolink&120x153 }}smärre farkoster, där de dessutom borde vara försedda med skifva ungefär så som på vidstående figur, d. v. s. norra halfvan svart med fina hvita streck och södra halfvan hvit med svarta streck, ty sällan är det så mörkt åtminstone under den tid på året då man seglar för sitt nöje att man icke på en sådan kompasskifva kan utan lanterna något så när se huru den pekar, eller åtminstone urskilja gränslinjen emellan de båda halfvorna och således veta hvar man har ost och väst. Ännu bättre än på en pappersskifva ser man skillnaden emellan svart och hvitt, om detta sistnämnda är af pärlemor såsom på ett slags små engelska patenterade båtkompasser. Det är omnämndt att k. indelas i 32 streck och 360°. Häraf följer 1:o) att ett streck är 11¼°// samt 2:o) att hvarje kvadrant eller afstånd mellan de närliggande kardinalstrecken (se d. o.), N och O, O och S, S och V samt V och N innehåller 8 streck. Regeln för streckbenämningen är densamma inom hvarje kvadrant, hvarför här af utrymmesskäl blott intagas streckens namn mellan N. och O.// |
| |
| ===== ===== | ===== ===== |
| | |
| | ===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 ===== |
| | |
| | Kompass, ett instrument,, som på basis av magnetnålens egenskap att dragas mot norr utvisar väderstrecken. Den består av kompassskålen, som är av mässing eller koppar, har cylindrisk eller halvsfärisk form och är kardanskt upphängd. I mitten av skålen står kompassstiftet, på vilket kompasskivan med magneterna vilar i en agathylsa. På skålens vitmålade insida finnes ett vertikalt svart streck inriktat i fartygets medellinje, och med vilket det kompasstreck, som styres, skall hållas överens. Kompasskivan är indelad i 32 streck. Dessa äro kardinalstrecken nord, ost, syd, väst. Mitt emellan dessa ligga interkardinal strecken nordost, sydost, sydväst, nordväst. Mellan interkardinalstrecken ligga 8 steck, som få namn av båda, alltså emellan nord och nordost—nordnordost, mellan nordost och ost-ostnordost, emellan ost och sydost-ostsydost, emellan sydost och syd-sydsydost, emellan syd- och sydväst-sydsydväst, emellan sydväst och väst-västsydväst, mellan väst och nordväst-västnordväst och emellan nordväst och nord-nordnordväst. De övriga 16 strecken få namn av närmaste kardinalstreck eller interkardinalstreck med efternamnet, beroende på vilken sida om detta strecket i fråga ligger, alltså närmaste strecket till nord, räknat ostvart, heter nord till ost, närmaste strecket till nordost heter till vänster (då man tänker sig stå i kompassens mitt) nord ost till nord och till höger nordost till ost. Strecken närmast ost heta ost till nord och ost till syd. Närmaste strecken till sydost heta sydost till ost och sydost till syd. Närmaste strecken till syd heta syd till ost och syd till väst. Och sålunda fortsattes runt kompassen. Dessa streck betecknas sålunda åt höger räknat från norr: N, N t. O, N N O, N O t. N, N O, N. O t. O, O N O, O t. N, O, O t. S, O S O, S O T O, S O, S O t. S, S S O, S t. O, S, S t. V, S S V, S V t. S, S V, S V t. V, V S V, V t. S, V, V t. N, V N V, N V t. V, N V, N V t. N, N N V, N t. V. Varje av dessa streck är indelat i 1/2 och 1/4 streck, som få namn efter de streck som de falla emellan t. ex. NO, N 1/2 O, N 3/4 O. När man kommer till N O t. N, kallas de därpå följande delarna N O 3/4 N, N O 1/2 N, N O 1/4 N. o. s. v. Uttrycken O t. N 1/2 N, O t. N 3/4N användes ej i svenskan, utan man omskriver dem till O N O 1/2 O, o. s. v., vilket är precis detsamma. Detta gäller naturligtvis även de andra kvadranterna. Kompasskivan uppdelas även i 360° eller med 90° på var kvadrant. Kursbenämningarna utgå härvid från nord och syd alltså nord 89° ost eller väst, syd 89° ost eller väst. Kompasser äro av två slag, luftkompasser och vätskekompaser eller spritkompasser. I avseende på det ändamål, för vilket de äro avsedda, och den plats, de hava ombord, kallas de: normal eller standardkompass, styrkompass, pålkompass, båtkompass, asimutkompass, skvallerkompass. ~ -justering, se deviationsbestämning. ~ -kurs, styrd kurs, icke rättad för missvisning och deviation eller eventuellt avdrift. ~ -nål, magnetnålen i en kompass. ~ -ros, kompasskivans indelning i streck och grader. ~-streck, se ovan kompass. |
| | |
| |
| ===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 ===== | ===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 ===== |
