Kompass (Compass) [Kompass]. Denna sjömannens oumbär­
lige vägvisare är ursprungligen, liksom krutet och många andra nyttiga
uppfinningar importerad från Kina. Först i slutet af 1100-talet om-
talas den i Europa, och såsom den förste kompassmakaren i vår världs­
del nämnes år 1302 Flavio Oioja i Amalfi. Sedan dess har instru­
mentet undergått många förbättringar, men hufvudprincipen är allt
jämnt densamma: en magnetiserad stålstång, som lämnas tillfälle att
svänga kring sin midtpunkt och hvars ena ända pekar emot den
magnetiska nordpolen.
Kompassen i sin helhet består af kompass-skifvan eller rosen
(rhumb card, flower of the winds) [Kompass-rose, Strich-rose, Wind­
rose], som inrymmes i AS dosan eller AS skålen (c. bowl, c. box, kettle
of the c.) [A?, dose, K- mörser, K. gehåuse]. K. skifvan, som är cirkel­
formig med indelning i 32 streck och 360 grader (points and degrees)
[Striche und Grade], se fig., har på undre sidan en eller flera k. nålar
(c. needles) [K- nadeln]
samt i centrum en
hylsa (socket) [Hütchen]
innehållande en agat­
sten hvilande mot en
i k. dosans botten in­
satt pivot (c. pivot) [AS
pinne]. Dosan, som
kan vara en halfsfer
eller en cylinder, täckes
af ett glaslock, är van­
ligen hvitmålad inuti,
och har, utom den
nämnda pivoten i bot­
tens centrum, 4 verti­
kala streck, af hvilka
de, som befinna sig i
Modern kompassros med 8 magnetnålar. G. W. Lyths patent.
för och akterkant, böra
noga sammanfalla med fartygets medellinje eller en linje parellell där­
med, och de båda öfriga angifva en linje vinkelrätt däremot såsom
däcksbalkarne. Det streck, som befinner sig i k. dosans förkant,207
kallas styrstreck {lubbers point} [Steuerstrich] emedan den kurs, som
styres, angifves däraf.
K. dosan, som är upphängd enligt Cardans system med två axlar
i en eller två ringar (gimbals) [Bügel, Ringe], se kardansk upphängning, be-
finner sig i allmänhet
i ett nakterhus (binnacle)
[Nachthaus] fastskru f-
vadt i däck, men kan
äfven vara upphängd
högt öfver däck på
en ståndare eller påle
(binnacle stand, b. pole)
[ZC såule, K. pfahl, K.
ständer] eller i kajut-
taket o. s. v. och kallas
då hängk. (hanging c.)
[Hänge k}. I nakter-
huset finnas vanligen
två k. lanternor (bin­
nacle lamps) [ÄG lichter],
som upplysa k. nattetid.
En Lyths spritkompass i kardansk fjäderupphängning.
K:r finnas af flera slag,
men antingen äro de luft-, eller sprit-kx. D. v. s. k. dosan är an-
tingen fylld med en vätska, vanligen sprit, eller ock tom.
En k. bör vara känslig utan att den slänger eller vandrar (c. runs-,
gets-, is wild, spins, wabbles) [der K- fliegt, giert hin und her], Spritk:r
äro vanligen lugnare än luftk:r, isynnerhet äro de att föredraga i
smärre farkoster, där de dessutom borde vara för­
sedda med skifva ungefär så som på vidstående
figur, d. v. s. norra halfvan svart med fina hvita
streck och södra halfvan hvit med svarta streck,
ty sällan är det så mörkt åtminstone under den
tid på året då man seglar för sitt nöje att man
icke på en sådan kompasskifva kan utan lanterna
något så när se huru den pekar, eller åtminstone
urskilja gränslinjen emellan de båda halfvorna och
Båtkompass med svart
således veta hvar man har ost och väst. Ännu
och hvit ros.
bättre än på en pappersskifva ser man skillnaden
emellan svart och hvitt, om detta sistnämnda är af pärlemor såsom på
ett slags små engelska patenterade båtkompasser.
Det är omnämndt att k. indelas i 32 streck och 360°. Häraf
följer l:o) att ett streck är ll1 samt 2:o) att hvarje kvadrant eller
afstånd mellan de närliggande kardinalstrecken (se d. o.), N och O, O
och S, S och V samt V och N innehåller 8 streck. Regeln för
streckbenämningen är densamma inom hvarje kvadrant, hvarför
här af utrymmesskäl blott intagas streckens namn mellan N. och O.
Se fig. å nästa sida.208
Q
* o <
A f < /
1
‘AJ;«
°ST
°-
• t?
v* 1
Ä < .a
FF/
u
f/ V
SO-
SYD.
SvO.
.«
1/W
°-
Nord
N till Ost
NNO
NOlN
NO
NOtO
ONO
OtN
Ost
Syd
Väst
North
N by East
NNE
NEbN
NE
NEbE
ENE
EbN
East
South
West
Norden
Norden zum Osten
Nord Nord Ost
NOzNorden
NO
NOzOsten
ONO
OzNorden
Ost
Süden
West
Hvarje helt streck indelas i halfva {half points) [halbe Striche]
och kvartstreck (quarter points) [viertel Striche],
Benämningen af half- och kvartstreck är icke så konsekvent som
helstreckens, men som en allmän regel för den kan man antaga, att
räkningen går ifrån nord eller syd med undantag af de streck, som
ligga närmast nord om ost, väst, nordost och nordväst och närmast
syd om ost, vest, sydost och sydvest. Det heter således NtOV2O,
men icke OtNV2N utan ONOV2O, och vidare NOtOl/4O, men icke
NOtNl/4N utan NNO3/4O. När man har att göra med sjövant
folk är det mycket viktigt att man begagnar de ibland sjöfolk
vanliga benämningarna på kompasstrecken, ty en gammal väl-
befaren matros skulle helt säkert missförstå om man befallde honom
att styra t. ex. NNOl/2N eller åtminstone skulle han stå och fun­
dera en bra stund, innan han fick klart för sig att han borde styra
NtOl/2O.
Däremot skulle han sannolikt genast förstå om han
fick order att styra »nordnordost ett halft streck nordligare» eller
något sådant uttryck som icke faller inom området för hans innötta
beteckningssätt, så att för den, som icke vill lära sig detta, är det
bättre att begagna dylika omskrifningar. De missförstås åtminstone
icke så lätt, om de ej heller höja yachtmannens anseende för sjöman­
skap i besättningskarlens omdöme.
Det diametralt motsatta strecket till en visst k. streck kallas dess
kontrastreck (back bearing) [Kpnterstrich] och erhålles genom att kasta
om N till S, O till V. Sålunda är SSW2V kontrastrecket till NNOy2O
O. S. V.
Två kompasser böra aldrig ställas närmare hvarandra än 2 å 3 m.
Kompassen är alltid påverkad af missvisning (variation) [Äf/ss-
weisung]. Denna är, dels k. nålens afvikning från sanna nord och
kallas magnetisk deklination (magnetic declination) [magnetische Dekli­
nation], den är m. a. o. den vinkel, som nålen bildar med ställets
meridian och kan ej upphäfvas, emedan den är olika på skilda platser;
dels k. nålens attraktion af vissa järnpartier om bord. Denna senare,
som kallas lokalmissvisning eller deviation (deviation, local attraction)
[Deviation, örtliche Ablenkung] (se deviation, d. s. kurva, d. s, tabell
m. m.) är olika när fartyget ligger på rät köl eller krängdt. Den209
kan rättas genom kompensering (compensation} [Kompensation]. Därtill
användas en eller flera komp, magneter (magnetic compensators) [Kpm-
pensationsmagneté] .
Å vidstående fig. synes ett fullständigt nakterhus enl. Lyths
idé med inre magnetställ för en vertikal
krängningsmagnet samt horisontala vanliga
kompensationsmagneter med klämskrufvar.
Utanför synes på akterkant en krängnings-
visare med gradskala. Midt emot, eller på
förkanten af nakterhuset, finnes en vertikal
mjuk järnstång, stundom i flera delar, den s. k.
Flinders bar (Hinder’s bar) [Flinders Stange]
äfven afsedd att upphäfva deviationen liksom
de båda mjuka järnkulorna, som synas å ömse
sidor om nakterhuset. Se deviation. I öfre
delen finnes dels en transparent pejlskifva och
dels de båda nakterhuslanternorna, som upp­
lysa såväl pejlskifva som kompass. Det fin­
nes kompasser för olika ändamål såsom styrk,
(steering r.)[ Steuer A.], efter hvilken ror-
gängaren styr, regelk. (standardc} [Regelk.\
pejlk. (bearing c.) [Peilk.] för att användas vid Nakterhus. Lyths modell.
pejling af ett föremål, azimutk. se d. o., batk.
(boat c.) [Bootsk.] o. s. v. Slutligen finnes det ett slags kompasser
utan magnetnål, de s. k. gyrokompasserna, använda på undervattens­
båtar och fartyg med järnmalmslast eller där den magnetiska kom-
passen ej är tillförlitlig. Se mariningeniör A. Grunbergs art. härom
i Tekn. Tidskrift, Skeppsbyggnadskonst d. 24 nov. 1915.