Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

--- ordbok:lod [2023/05/10 11:18]
ludvig
+++ ordbok:lod [2026/04/25 17:59] (current)
@@ Line 1: / Line 1: @@
 ====== Lod ======
+===== Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 =====
+**Lod** är en aflång åttkantig eller rund blyklåß, hålig i undra ändan för at sättja talg i håligheten, på det något af bottnen må fastna i talgen, samt hål i öfra ändan at sticka lodlinan igenom.
+**Loda** til lodning brukas djuplod och handlod; när djuplodet skal kastas står manskap på sidan med bukter i händerne af lodlinan från halfdäcket eller hyttedäcket til kranbalken eller bogsprötet, hwarifrån lodet kastas så långt förut som är gjörligit, då manskapet släpper efter buckterne tils lodet kommer mitt för lodbaljan, och tager sjelf ut bukterne ända tils det råkar bottnen, då det åter hißas up, sedan man sett efter märket på linan, emedlertid backas et märssegel at Skeppet må mista farten och lofwas an. Handlodet kastas ifrån rustet af en man som håller bukterna i den ena handen.
+**Lodbalja** är en balja uti hwilken lodlinan upskjutes.
+**Lodlinan** är upmärkter i famnar medelst knutar och röda lappar som fästas wid linan.
 ===== Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 =====
@@ Line 12: / Line 19: @@
 djupet. Med denna apparat kan dock icke mindre än 10 famnars djup uppmätas. Masseys lodapparat grundar sig på propellern. Vid nedlöpandet snurrar nämligen lodet omkring till följd af å detsamma anbragta vingar. Antalet hvarf, som motsvarar djupet, angifves af en å apparaten anbragt visare. Apparaten är dock icke fullt tillförlitlig. Emellertid hafva förbättringar på senare tider verkstälts, som gjort apparaten fullt tillfredsställande. En sådan är den af W. Thomson inventerade eller, rättare, förbättrade. I stället för hamplina begagnas numera oftast smal jerntross, s. k. pianosträng. Djuploden äro äfven tyngre; man har sådana af ända till 45 kg. vigt. Man eger nu apparater, med hvilka man på samma gång mäter vattnets djup och temperatur vid bottnen, undersöker bottnens beskaffenhet samt upphemtar vattenprof från betydligt djup. Då djupet är mycket stort, blir linans upphalning naturligtvis mycket besvärlig och långvarig. Man brukar derför vid vetenskapliga djuplodningar upprulla linan på valsar eller trummor med tillhjelp af ångmaskinen. Stundom brukar man låta linan uppe på däck löpa genom ett s. k. räkneblock. å hvilket en visare angifver till hur stor längd linan är ute. Vid sådana större lodningsapparater förekommer icke någon »maning» af linan, utan der utlöper den direkt från valsen, på hvilken den är upplindad.
-===== Nutisk Ordbok - 1914 =====
+===== Nautisk Ordbok - 1914 =====
 **Lod** (Lead, sounding lead) [Lot, Senkblei] är lod i allmänhet. Däraf finnas två olika slag näml. djuplod^ d. o. och handlod (hand l.) [Handl.]. Till handlodet hör den uppmärkta lodlinan (I. line) [L. leine] om 50 à 100 m. längd och vanligen för denna en balja (I. line tub) [L. leinebalje], hvari linan uppskjutes för torkning. Vill man vid lodning jämte djupet erfara bottenlaget (quality of ground) [Bodenbeschaf fenheit], så fyller man den halfsferiska fördjupningen i lodets botten med en blandning af talg och krita, hvilket kallas mata lodet (arm the l.) [das L. speisen]. Se bottenlag.
@@ Line 36: / Line 43: @@
 {{:ordbok:lodning-nf-fjarde.png?nolink&300x480}}
-De största f. n. kända havsdjupen äro uppmätta med ekolod, varmed en l. på 10,000 m sker på 13 sek. Det viktigaste resultat, som eko-l. hittills gett, torde vara kännedomen om att oceanens botten är vida mera ojämn, än man tidigare föreställt sig. Ekolodet har fått användning även på andra områden, t. ex. vid mätning av glaciä-rers mäktighet och vid fiske för uppsökande av fiskstim (fisklodningsapparat), det senare särsk. sedan man under 2:a världskriget ur eko-l. utvecklat en metod att lokalisera ubåtar i undervattensläge medelst ett i det närmaste horisontellt knippe ljudstrålar, vars eko mot ubåten uppfångades. — Litt.: P. Collinder, ”Eko-l :s metoder och huvudresultat” (i ”Sv. geogr. årsb.”, 1933); H. Meldau, ”Lehrbuch der Navigation” (2:a uppl. 1935)-
+De största f. n. kända havsdjupen äro uppmätta med ekolod, varmed en l. på 10,000 m sker på 13 sek. Det viktigaste resultat, som eko-l. hittills gett, torde vara kännedomen om att oceanens botten är vida mera ojämn, än man tidigare föreställt sig. Ekolodet har fått användning även på andra områden, t. ex. vid mätning av glaciä-rers mäktighet och vid fiske för uppsökande av fiskstim (fisklodningsapparat), det senare särsk. sedan man under 2:a världskriget ur eko-l. utvecklat en metod att lokalisera ubåtar i undervattensläge medelst ett i det närmaste horisontellt knippe ljudstrålar, vars eko mot ubåten uppfångades. — Litt.: P. Collinder, ”Eko-l :s metoder och huvudresultat” (i ”Sv. geogr. årsb.”, 1933); H. Meldau, ”Lehrbuch der Navigation” (2:a uppl. 1935).

Historik

User Tools

Site Tools

Differences

Page Tools