Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

--- ordbok:logg [2022/10/20 18:35]
ludvig
+++ ordbok:logg [2026/02/25 12:38] (current)
ludvig
@@ Line 1: / Line 1: @@
 ====== Logg ======
+===== Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 =====
+**Logg** är et instrument at finna skeppets fart; brukas en brädlapp wid en lina med knop på som kastas ut akterom skeppet, sedan förlöparen af några famnar är ute, räknas huru många knop lupit ut på en half minut, emedan skeppet seglar så många minuter om timmen.
 ===== Nutisk Ordbok - 1914 =====
@@ Line 10: / Line 11: @@
 När rotationsl. (rotator) [Z.. schraube] användes, bör man först ställa den (set the Z.) [das L. stellen] eller sätta visaren på noll. L. tafla (Z. slate) [L. täfel] är en vanlig griffeltafla, å hvilken det vakthaf vande befälet uppskrifver, hvad som sedan skall införas i loggboken.
+===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 =====
+**Logg**, apparat eller instrument, var med man mäter ett fartygs fart eller dess tillryggalagda distans genom vattnet. Den enklaste form av logg är ”dutchmans loggen”. Den består av ett spån eller annan träbit, som kastas över bord i lä. På relingen har man dess förinnan mätt upp 52 fot eller 1/120 av den nautiska milen (6,237,8 fot) och satt märken i båda ändarna. Sedan observerar man på klockan den tid, som spånet behöver för att flyta mellan märkena. Om det tager 30 sekunder eller 1/120 av timmen, så gör fartyget 1 knop. Regeln är alltså: dividera 30 med antalet sekunder, som spånet behöver, och kvoten blir farten. Skäddloggen eller handloggen är en annan gammal bekant för dem, som plöjt havet med tillhjälp av ”de vita vingarna”. Den består av skäddan, en kvartcirkelformad sektor av ek med blykant i periferin, för att den skall ställa sig på kant, med det hörn uppåt, som utgör sektorns medelpunkt, då den kommer i vattnet. Till detta övre hörn är logglinan fästad, I vart och ett av skäddans undre horn sitta sladdarna av en smäcker hanfot av samma sorts lina med en propp i hanfotens mitt, som stickes i en å linan fastbändslad trähylsa, då skäddan skall kastas. Logglinan, som är impregnerad i kokt fett och fästad med andra ändan vid en rulle, loggrullen, har en längd av 50 à 100 meter. Den del, som är fast i skäddan, kallas förlöparen och bör vara lika lång som fartyget. Dess ändamål är att föra skäddan ett stycke akter om dödvattnet vid rodret, innan man börjar mäta farten. Vid slutet av förlöparen sitter ett flaggduksmärke, ”törumärket”, varifrån linan uppstickes i knop om 13,95 meters längd vardera. Vid delningspunkterna instickas märlingsändar med 1, 2, 3, 4, 5 knopar och slätknopar emellan, som beteckna en halvknop. För att taga tiden användes ett s. k. logglas, till formen liknande ett timglas ”en miniature”, men med sanden avpassad att rinna ut på 30 sekunder. Förr i världen använde man till samma glas 47 fots knop. Man kan även använda 7 meters knop och 14 sekunders glas. Patentlogg, som numera allmänt användes, är en uppfinnin, som, sedan Klintins och Masseys första försök i detta avseende, undergått många förändringar och förbättringar. Taffrailloggen eller, som vi kalla den, häck loggen, har härvidlag fått den största spridningen. Den består av ett klockverk med indikator, som fästes på relingen och som med en lång lipa är förenad med en propeller eller rotator, vars rotationer angivas på en tavla på indikatorn. Manometerloggen är konstruerad efter manometerprincipen, i det att en visare på en graderad tavla ständigt an giver den fart, varmed fartyget går genom vattnet, varvid det antingen är den med fartygets fart varierande spänningen i en lina, släpande ett föremål efter fartyget, som inställer visaren till en dynamometer, eller ock vattentrycket av farten, som överföres genom ett rör till en manometer. Hults logg hör till de senare. Den användes å svenska örlogsfartyg men uteslutande som manöverlogg. Navigatorloggen hör till de allra nyaste. Enligt Kungl. förordningen skall å fartyg med eget framdrivningsmedel, om det nyttjas i yttre kustfart eller där utöver, minst en handlogg och därjämte, om det nyttjas i Nordsjöfart, minst en patentlogg finnas ombord. På fartyg i oceanfart skall det finnas minst två patentloggar. ~ -**a**, med handlogg utröna farten på ett fartyg. ~ -**ast**, den besättningsman, som håller upp loggrullen, då man loggar. Den skall hållas högt upp. ~ -**bok**, se skeppsdagbok. ~ -las, se **logg**. ~ -ning, undersökning av farten som ett fartyg gör. Bör ske minst en gång i timmen, då man ej har patentlogg.. Beträffande den senare, bör man alltid komma ihåg att notera tiden, då den observeras. ~ -**lampa**, bör alltid finnas till hands, då man skall läsa av loggen. ~ -**lina**, se logg, likaså loggrulle, loggskädda. ~ -**tavla**, griffeltavla, å vilken man antecknar kurser och distanser.

Historik

User Tools

Site Tools

Differences

Page Tools