|
Next revision
|
Previous revision
|
ordbok:manilla [2023/03/29 12:32]
ludvig created |
ordbok:manilla [2023/03/29 12:41] (current)
ludvig |
| ====== Manilla ====== | ====== Manilla ====== |
| |
| | ===== Nutisk Ordbok - 1914 ===== |
| | |
| | **Manillatåg** (Manilla rope) [Manilatau], af manillahampa slaget tågvirke, som är lättare och mera elastiskt än vanligt tågvirke, men ej så hållbart, användes mycket till bogsertrossar, förhalning m. m. M. var en tid mycket modernt till löpande gods, men har på senare åren kommit ur bruk, sannolikt till stor del därför, att manillahampan nu för tiden så mycket förfalskas med den billigare, men också betydligt sämre sisalhampan. Till utseendet likna de båda ämnena mycket hvarandra, men man kan lätt skilja dem åt och komma under fund med förfalskningen, om man bränner ett litet prof, då den äkta manillahampans aska blir jämnt mörkgrå, sisalhampans däremot hvitgrå och aska af båda hampsorterna blandade blir gråspräcklig, ungefär som ett grånande skägg. |
| | ===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 ===== |
| | |
| | **Manilla**, fibrerna av en bananväxt som förekommer på Filippinerna och Moluckerna, och varav göres ett förträffligt tågvirke, ljusgult till färgen. |
| ===== Handbok i Sjömansarbete - 1941 ===== | ===== Handbok i Sjömansarbete - 1941 ===== |
| |
| Manillahampa, manilla eller abaca utgöres av bastfibrerna i bladslidorna hos en bananart, Musa textilis, fig. 1, som är inhemsk på Filippinerna, varifrån den framställda hampan exporteras. Beredningen är mycket enkel och sker fortfarande i stor utsträckning för hand. Bladen skördas, då växten är tre år gammal och bladstjälkarna slitas upp i smala remsor, 2—3 cm breda och ca 1/2 cm tjocka. Dessa dragas under slöa tvärställda knivar, vilande mot träblock. Här igenom avskrapas stjälkens lösa, saftiga delar, och fibrerna bli rena, varpå de torkas och äro färdiga för packning och export. Denna sker i huvudsak från Manilla, som givit hampan dess över hela världen kända namn. | **Manillahampa**, manilla eller abaca utgöres av bastfibrerna i bladslidorna hos en bananart, Musa textilis, fig. 1, som är inhemsk på Filippinerna, varifrån den framställda hampan exporteras. Beredningen är mycket enkel och sker fortfarande i stor utsträckning för hand. Bladen skördas, då växten är tre år gammal och bladstjälkarna slitas upp i smala remsor, 2—3 cm breda och ca 1/2 cm tjocka. Dessa dragas under slöa tvärställda knivar, vilande mot träblock. Här igenom avskrapas stjälkens lösa, saftiga delar, och fibrerna bli rena, varpå de torkas och äro färdiga för packning och export. Denna sker i huvudsak från Manilla, som givit hampan dess över hela världen kända namn. |
| |
| Fibrerna från andra bananarter användas även till tågvirke, och plantan, Musa textjlis har importerats till Sundaöarna, Indien och Västindien, men ingenstädes har man lyckats framställa manilla av lika hög kvalitet som den ursprungliga från Filippinerna. | Fibrerna från andra bananarter användas även till tågvirke, och plantan, Musa textjlis har importerats till Sundaöarna, Indien och Västindien, men ingenstädes har man lyckats framställa manilla av lika hög kvalitet som den ursprungliga från Filippinerna. |
