Mesan (fflizen, jigger, spanker) [Besahn]. Det eng. mizen användes mest på yawler, ketcher och skonertskepp, jigger på 4 à 5 mastade barkskepp och spanker på vanliga barkskepp och fullriggade skepp, såsom fregatter m. fl. Se för öfrigt fockmasten och planschen därvid, gaffelsegel, kryssmast, briggsegel o. s. v.

Mesan på yachter, det aktersta seglet så framt detta icke är det största (se figurerna vid orden förkant, kanot, ketch m. fl.), är ett mycket nyttigt segel, fastän ofta misskändt och förlöjligadt. Det är egentligen i yawlriggen som mesanen rätt kan komma till heders, men om den där är väl afpassad efter förseglet så att båten kan seglas utan, storsegel, är mesanen så god som en man ombord, ty med litet jämkning af skotningen kan båten segla bide­vind och styra sig själf under endast ändseglen, medan man t. ex. refvar storseglet. Mesanen är egentligen endast ett bidevindsegel, ty meren­ dels måste man berga den under segling för öppen vind, om denna är frisk, på det båten icke må ligga alltför hårdt på roret. Men då mesanen således egentligen har sin bästa användning bidevind, så är det också .skäl att gifva den en sådan form, att den bidevind drager så väl som möjligt, d. v. s. jämförelsevis lång i förkanten ungefär som på närstående segelritning.

Mesan, stamordet för tacklingen på aktermasten på ett barkskepp, ävenså gaffelseglet på samma mast. Härav komma benämningarna mesanmast, mesanrigg, mesanstång, mesanvant, mesanröst, mesanstag, mesanbom, mesangaffel, mesandirk, mesanbrokar, mesanskot m. m.