| **Prick**, mindre sjömärke för att utvisa farleds riktning eller begränsning eller befintlighet af grund. Prickarna äro antingen fasta eller flytande. Fasta prickar äro vanligen starka järnstänger, fastsatta i klippor, under eller öfver vattenytan, och emellanåt försedda med en åt farleden pekande arm. De flytande prickarna äro de i Sverige vanligaste och äro antingen slätprickar, släta stänger, svartmålade närmast öfver och under vattenytan, för öfrigt omålade eller hvitmålade, eller rusk- (1. kvast-)prickar, rödmålade och försedda med en eller flera kvastar som topptecken, eller ock kryssprickar, hvilka äro försedda med två korta tvärslåar ("i kryss:’) samt målade med svarta och röda bälten. Slätprickar utsättas vid södra och västra sidorna af farleden, ruskprickar vid norra och östra sidorna, kryss-prickar på eller vid grund midt i farleden. De flytande prickarna böra vara så stora, att de nå omkr. 3 m. öfver vattenytan, samt förankras på samma sätt som bojar. De böra, så vidt möjligt är, stå rätt upp och ned i vattnet, och för att göra dem mera "bäriga", d. v. s. på det de må lättare flyta i denna ställning, förses de vid vattenbrynet med påspikade klossar e. d. - Större prickar, försedda med ballonger eller andra dylika topptecken, kallas remmare.- Dessa användas - svarta (svarta och hvita) eller röda (röda och svarta) - företrädesvis vid fritt liggande grund eller vid grund utanför hafsbandet. Vrak utmärkas vanligen genom gröna prickar eller bojar. Jfr B o j l, Kryssprick och Utprickningssystem. | **Prick**, mindre sjömärke för att utvisa farleds riktning eller begränsning eller befintlighet af grund. Prickarna äro antingen fasta eller flytande. Fasta prickar äro vanligen starka järnstänger, fastsatta i klippor, under eller öfver vattenytan, och emellanåt försedda med en åt farleden pekande arm. De flytande prickarna äro de i Sverige vanligaste och äro antingen slätprickar, släta stänger, svartmålade närmast öfver och under vattenytan, för öfrigt omålade eller hvitmålade, eller rusk- (1. kvast-)prickar, rödmålade och försedda med en eller flera kvastar som topptecken, eller ock kryssprickar, hvilka äro försedda med två korta tvärslåar ("i kryss:’) samt målade med svarta och röda bälten. Slätprickar utsättas vid södra och västra sidorna af farleden, ruskprickar vid norra och östra sidorna, kryss-prickar på eller vid grund midt i farleden. De flytande prickarna böra vara så stora, att de nå omkr. 3 m. öfver vattenytan, samt förankras på samma sätt som bojar. De böra, så vidt möjligt är, stå rätt upp och ned i vattnet, och för att göra dem mera "bäriga", d. v. s. på det de må lättare flyta i denna ställning, förses de vid vattenbrynet med påspikade klossar e. d. - Större prickar, försedda med ballonger eller andra dylika topptecken, kallas remmare.- Dessa användas - svarta (svarta och hvita) eller röda (röda och svarta) - företrädesvis vid fritt liggande grund eller vid grund utanför hafsbandet. Vrak utmärkas vanligen genom gröna prickar eller bojar. |
