Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

--- ordbok:raa [2023/03/29 14:09]
ludvig
+++ ordbok:raa [2026/02/22 16:45] (current)
ludvig [Handbok i Sjömanskap - 1948]
@@ Line 1: / Line 1: @@
 ====== Rå ======
+===== Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 =====
+**Rå**. På fartygs mast el. stång på förkant horisontalt hängande rundhult, byggt av trä el. järn (plåt) för att uppbära el. sprida ett råsegel. Dettas överkant, det s. k. råliket, fästes till r. medelst nockbäntslar vid ändarna och däremellan med r å b a n d. R. benämnes efter masterna för-, stor- och kryssrår samt efter platsen på varje mast nedifrån under-, märs-, bram- och överbramrå. Underrårna kallas fock-, stor- och beginerå på resp, fock- (för-), stor- och mesan-(kryss-) masten.
 ===== Nutisk Ordbok - 1914 =====
@@ Line 10: / Line 12: @@
 **Rå**, rundhult som hänges tvärs över en mast för att sprida ett råsegel. Bår benämnas i främsta rummet efter dentopp de tillhöra, fock- (för), stor-, mellan-, kryss- och giggermast, samt i andra efter den plats de intaga på sina respektive toppar; alltså på fören, nedifrån räknat: fockrå, för undermäsrå, för övermärsrå, för underbramrå, för överbramrå (då man har dubbla märs eller bramrår), för röjelrå, för skejselrå. På stortoppen: storrå, storundermärsrå, storövermärsrå, storunderbramrå, storöverbramrå, storröjelrå och storskejselrå. Skyskrapan, som sitter ovanför skejseln, förekommer numera ytterst sällan. På krysstoppen heter underrån beginerå. Därefter som vanligt, kryssundermärsrå, kryssövermärsrå, kryssunderbramrå, kryssöverbramrå, kryssröjelrå, krysskejselrå etc. Fasta rår såsom underrår, undra märs- och undra bramrår äro fästade midskepps till masten med en bygel med rörlig arm, som medgiver råns toppning och brassning (inriktning i horisontal eller lateral riktning). Rår, som hissas, äro fästade runt masten med en rack, s. d. De styras av toppläntor och brassar samt hissas medelst fall.
-===== Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 =====
+===== Handbok i Sjömanskap - 1948 ====
+**Rår.** En underrå — fockrå, storrå etc. — hänger i en hangare och hålles intill masten av en rack, fig. 33, bestående av rackbygel, svivelbult och rackgaffel. Hangaren eller råborgen, vanligen av kätting, är schaklad till rundborgen på rån och i en bygel på mastens förkant. De undre märs- och bramrårna uppbäras i regel av en i esselhuvudet fästad arm, fig. 34. Rår, som skola kunna hissas och firas, övre märs-, bram- och röjelrår, äro försedda med ringformiga rackar, som omsluta stången, fig. 35. Rårna äro på nockarna försedda med stålband, i vilka byglar finnas för fastgörandet av toppläntor, brassar och perter samt skivgatt för närmast över varande segels skot. Längs hela rån löper en smal järnstång, jäckstaget, i vilket seglet bändes fast.
+{{:ordbok:his-rar-fig33.png?200|}}
+{{:ordbok:his-rar-fig34.png?200|}}
+{{:ordbok:his-rar-fig35.png?200|}}
-**Rå**. På fartygs mast el. stång på förkant horisontalt hängande rundhult, byggt av trä el. järn (plåt) för att uppbära el. sprida ett råsegel. Dettas överkant, det s. k. råliket, fästes till r. medelst nockbäntslar vid ändarna och däremellan med r å b a n d. R. benämnes efter masterna för-, stor- och kryssrår samt efter platsen på varje mast nedifrån under-, märs-, bram- och överbramrå. Underrårna kallas fock-, stor- och beginerå på resp, fock- (för-), stor- och mesan-(kryss-) masten.
+===== Nutisk Ordbok - 1966 =====
+**Rår** (yard) var rundhult, som hängde tvärs för och på förkant om en mast (alt. stång), Och var avsedda att bära råsegel. De var grövre på mit-ten och runda samt avsmalnande mot nockarna (yardarm), där de hade avsats för nocktacklingen. Större skepps underrår (lower-yard) och märs rår (topsail-yard) byggdes, d. v. s. laskades av två el. flera stycken.
+**Underrår** var på mitten klädda med mjukt trä för borgkättingen, som höll rån på plats. På fock-och storrån fanns böglar, en inre och en yttre, i vilka ledsegelsspirorna vilade. Spirorna lyftes upp medelst spirgölingar. Omedelbart innanför nockavsatsen för påkrängningarna fanns på råns akterkant grova skivtaskor för märseskot. För- och stormärsrårna var liksom motsvarande underrår försedda med böglar för ledsegelsspiror och i nockarna anordnade för fäste och genomgång på löpande rigg. Fasta rår, underrår, undre märs- och undre bramrår var fästa till masten (stången) med en bygel med rörlig arm, som medgav råns toppning och brassning. Rår som hissades var försedda med en rack som löpte på vederbörande stång. 1 fartyg med enkla märs-och bramrår (segel) var endast underrårna fasta. Rår benämndes efter den mast de tillhörde, fockel. förrå, storrå och kryssrå, samt efter den plats i höjdled de intog på resp. master. Underrårna benämndes för ifrån fockrå (fore yard), storrå (main yard) och beginerå (cross-jack), och övriga t. ex. på fockmasten under ifrån, där märs- och bramseglen var dubbla: förundermärsrå Vore lower topsail yard), förövermärsrå (fore upper topsail yard), förunderbramrå (fore lower topgallant yard), föröverbramrå (fore upper top-gallant yard), även förröjelrå (fore royal yard) och förskejselrå (fore skysail yard). Benäm-ningen av rår på övriga toppar var densamma, föregången av stor- el. kryss- när det gällde stor- resp. kryssmasten. Den punkt på en rå, som befann sig mitt emellan mast och nock, kallades kvarter (quarter).

Historik

User Tools

Site Tools

Differences

Page Tools