Rå (Yard) [Raa, Rah, Rahe] är egentligen ett rundhult, som sitter vinkelrätt tvärs öfver en mast eller stång, men äfven om det sitter snedt öfver kallas det ibland rå, såsom t. ex. rundhultet vid öfverkant af ett loggertsegel. Rån och det därvid fastade seglet hafva samma namn. Således: storbramrån med storbramseglet, förmärsrån med förmärsseglet o. s. v. En underrå (lower yard) [Unierrah] = fock-, stor-, och beginerå (for-, main- and crossjack- yard) [Fock-, Gross- und Begien- rah] hänger i sin hangare eller borg, se hangare. Somliga hafva kettingsrack, se rack, andra hafva en af järn smidd rackställning, som håller rån något för om och fri från masten för att underlätta brassning bidevind. Snarlika rackanordningar finnas äfven på undre märsrån, där dubbla märsrår brukas. På fock- och storrån finnas två spirbyglar för ledsegelsspiror, om sådana an­vändas, en midt emellan nock och mast (quarter iron) [innen Spierenbügel, innere Brille) samt en i ändan af nocken (yard arm iron) [aussen Spierenbügel, äussere Brille}. Den del af en rå som befinner sig mellan mast och nock kallas (quarter) [Raharm], däraf kvartersblock, som sitta å underkant af underrårna och hvarigenom märseskoter skära. Midten af en rå (slings of a yard) [Rahmitte, Mitte einer Rah}. Se för öfrigt vidstående figg. af två underrår, hvaraf den ena beginerå. Enmärsrå (topsailyard) [Marsrahe] hänger ej i en borg utan hissas upp och firas ned. Den har där­ för på midten en rack och ett eller två drejrepsblock (tye block) [Drehreepsblock], hvarigenom drejrepet (tye) [Drehreep] löper. I ändan af detta sitter märsefallsblocket (fly block) [Marsfallmantelblock], hvar ige­nom märsefall (topsail halliard or t. h. purchase) [Marsfall}, hvarmed rån hissas, löper. Se äfven drejrep. Eljest är rån riggad ungefär som fockrån och med ledsegelsanordningar om sådana användas. Öfre märsrån (the upper topsail yard) [die obere Marsrahe] har i nockarne block, hvari ge­nom nedhalaren (down haul) [Niederholer} skär. Undre märsrån (lower topsail yard) [untere Marsrah], när dubbla brukas, är däremot alltid fast. En bramrå (top gallant yard) [Bramrah] är ändå enklare riggad och på örlogsfartyg, där den morgon och afton brukar följa flaggen upp och ned, lätt nedtagbar. En öfverbramrå = bovenbramrå (royal yard) [Oberbratnrahe Royalrahe, Reuelrahe) brukas fast på större handelsfartyg men alltid flygande (flying) [lose] på örlogsfartyg. Se bovenbramsegel. Råband (roband, rope band) [Anschlagsbändzel, Rahbindzel, R. bändzel] äro korta knytteis, hvarmed ett råsegel fästes vid rålejdaren (jack stay) [Jackstag, Katmm], den tross, järnstång eller dyl. som för detta ändamål är fästad vid råns öfverkant från den ena nocken till den andra. Råbanden knopas med råbandsknop eller refknop (roband hitch, reef knot) [Rahbändzelstek, Reffknoten], som häraf fått sitt namn.

Rå, rundhult som hänges tvärs över en mast för att sprida ett råsegel. Bår benämnas i främsta rummet efter dentopp de tillhöra, fock- (för), stor-, mellan-, kryss- och giggermast, samt i andra efter den plats de intaga på sina respektive toppar; alltså på fören, nedifrån räknat: fockrå, för undermäsrå, för övermärsrå, för underbramrå, för överbramrå (då man har dubbla märs eller bramrår), för röjelrå, för skejselrå. På stortoppen: storrå, storundermärsrå, storövermärsrå, storunderbramrå, storöverbramrå, storröjelrå och storskejselrå. Skyskrapan, som sitter ovanför skejseln, förekommer numera ytterst sällan. På krysstoppen heter underrån beginerå. Därefter som vanligt, kryssundermärsrå, kryssövermärsrå, kryssunderbramrå, kryssöverbramrå, kryssröjelrå, krysskejselrå etc. Fasta rår såsom underrår, undra märs- och undra bramrår äro fästade midskepps till masten med en bygel med rörlig arm, som medgiver råns toppning och brassning (inriktning i horisontal eller lateral riktning). Rår, som hissas, äro fästade runt masten med en rack, s. d. De styras av toppläntor och brassar samt hissas medelst fall.