|
Next revision
|
Previous revision
|
ordbok:segel [2023/03/31 17:13]
ludvig created |
ordbok:segel [2026/02/25 13:13] (current)
ludvig |
| ====== Segel ====== | ====== Segel ====== |
| | ===== Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 ===== |
| | **Segel** äro af segelduk hopsydd med bredsömmar och likade i kanterne med tåg. |
| | * **Råsegel** sitta under rår, och äro fyrkantige. Braßas för om masten, hafwa ref, skot, bolinor, gigtåg och gårdingar. |
| | * **Sprisegel** sitta under sprie och äro trekantige, hafwa skot och gigtåg. |
| | * **Gaffelsegel** sitta under gaffel och wid masten och äro trapezoider, hafwa skot och gigtåg. |
| | * **Bomsegel** sitta under gaffel och wid masten och hafwa bom i nedra ändan. |
| | * **Ämbarsegel** eller **slupsegel** sitta wid masten och äro fyrkantige; öfra hörnet hålles ut af et sprie som sitter i en stråpp på masten och en ögla i öfra hörnet. |
| ===== Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 ===== | ===== Nordisk Familjebok - Första utgåvan, 1876-1899 ===== |
| |
| |
| **Segelduk**, väfnad af hampa, linne l. bomull, som företrädesvis användes till segel. Dukens groflek betecknas med nummer fr. o. m. 1 (gröfsta) t. o. m. 11 (finaste); dess bredd, som i allmänhet är omkring 0,6 m varierar ganska mycket och uppgår för vissa sorter, afsedda för andra ändamål till 0,94 m., men är för yachtsegel, i hvilka smalare dukar anses prydligare, blott 0,35 och 0,41 m. | **Segelduk**, väfnad af hampa, linne l. bomull, som företrädesvis användes till segel. Dukens groflek betecknas med nummer fr. o. m. 1 (gröfsta) t. o. m. 11 (finaste); dess bredd, som i allmänhet är omkring 0,6 m varierar ganska mycket och uppgår för vissa sorter, afsedda för andra ändamål till 0,94 m., men är för yachtsegel, i hvilka smalare dukar anses prydligare, blott 0,35 och 0,41 m. |
| | |
| | **Segelsömnad**, sjöv. Då ett fartygssegel skall tillverkas, erhållas dess dimensioner af »segelritningen» eller genom direkt uppmätning af rundhulten m. m. Sedan dukarna blifvit tillskurna, sammansys de på det sättet att kanten af hvarje duk lägges ungefär 2 1/2 cm. in på den bredvid liggande, med söm i hvarje kant (dubbelsöm). Detta slags söm kallas slät- l. plattsöm och får dessutom namn af bredsöm, då den göres bredare, och spetssöm, då den göres smalare, hvilket närmare seglets öfver- och underkanter måste iakttagas, för att seglet skall stå väl. För att stärka seglet, fastsys rund kanterna tåg, s. k. lik (se d. o.); är liket klädt, märlas det till seglet. På de ställen, der seglet blir utsatt för nötning och frestning, påsys dubbel segelduk, »förstärkningsdukar», hvilka, alltefter platsen och ändamålet, få namn af sido- och underdukar, styrk- och refband, buk-, gårdings- och refstroppar samt buktalje-, nock-, skot-, fall-, hals- och stotlappar (midtför märs och salning). Den sneda afskärning, som göres å dukarna, för att bilda seglets sneda sidor, får namn af gelning l. gilning, hvilken, då en inskuren båge bildas, kallas uppskärning l. ringning, men en utskjutande deremot rund. Der block och tåg skola fästas i liket, insplitsas s. k. lödror (se d. o.). Hamp- och linnesegel sys med tvåsträngt segelgarn, men bomullssegel med flertrådigt bomullsgarn. De verktyg, som vid segelsömnad användas, utgöras af segelnål, segelhandske (motsvarar fingerborg), segelkrok, märlspik, märlprim m. |
| |
| |
