Skeppare, sjöv., en förr i lag använd benämning på befälhafvaren å alla slags handelsfartyg. Numera förstås med skeppare en oexaminerad befälhafvare å mindre kustfartyg på hemlands farvatten, hvaremot den examinerade kallas sjökapten. Stundom användes benämningen kofferdiskeppare, för att skilja honom från skeppare vid k. flottan, hvilken är af underofficers grad och har den speciella tillsynen och vården af fartygets tackling, segel, tågvirke o. d. Innehar den sistnämnde flaggunderofficers grad, kallas han vanligen »flaggskeppare» och har rang med fanjunkare vid armén.

Skeppare (Captain, shipmaster, skipper) (Kapitän, Schiffer, Schippsführer] Föratt vara befälhafvareå handelsfartyg fordras att vara svensk undersåte, att hafva uppnått 21 års ålder, äga normalt färgsinne samt tillräcklig syn- och hörselförmåga och dessutom att hafva iakttagit en mängd föreskrifter rörande behörighet att föra fartyg i olika fart och kunskapsprof härför m. m., hvilket allt inhämtas i K. Förordn. den 29 mars 1912 ang. befäl å svenska handelsfartyg och hvari jämväl stadgas villkor för sjökaptens-, styrmans- och maskinistbref m m. En otrolig skepparehistoria (a tough yarn) (eine kaum glaubliche Geschichte].

Skeppare, allmän benämning på befälhavare på handelsfartyg, även om man därvid i synnerhet avser mindre sådana. 2) underofficer på svenskt örlogsfartyg tillhörande den kategori, som har tillsynen av rigg, segel, tågvirke m. m.