Skonert eller skonare (Schooner) Schuner, Schoner], ett tvåmastadt fartyg med gaffelsegel på båda masterna och vanligen råsegel på den kortare fockmasten. Med en­dast snedsegel (fore and aft sails) [Schratsegel] på båda masterna kal­las den slättoppad eller slätskonert (fore and aft schoo­ner) [For and Hinter S., mitSchratsegeln getakelter S., Gaffels]. Men utskonert. om de nämnda slagen finnas äfven skonertbrigg, brigantin (Brigantine, hermaphrodite brig) [Brigantine, Brigschoner, Schonerbrig] med briggstacklad fockmast samt skonertskepp (barquentine, three masted s.) [S. bark} med tre, ja ända till sju master med eller utan rår på fockmasten. Se brigantin. Ordet skonert kommer af det engelska scoon, isländska skonda = glida snabbt.

Skonert l. Skonare (eng. schooner, fr. goélette, ty. schoner), sjöv., är ett på nästan alla haf förekommande, lätthandterligt, tvåmastadt, mindre segelfartyg, hvars aktra mast, som är stormast, är i två delar utan mars och rår; på denna mast föras gaffelsegel, benämndt storsegel, gaffeltoppsegel och stagsegel. Fockmastens tackling varierar betydligt, hvilket föranledt olika namn å denna fartygstyp. Den ursprungliga skonerten, äfven kallad märssegelsskonert och brigantin (fig. 1), har fockmasten i tre delar med märs och rår i likhet med en brigg, samt för på densamma, förutom råsegel, vanligen blott stagsegel.

Med toppsegelsskonert, i dagligt tal blott skonert (fig. 2), förstås en skonert, hvars fockmast är i två delar med salning i st. f. märs och, förutom stagsegel, för lättare råsegel (nämligen toppsegel, bramsegel och stundom bredfock) äfvensom gaffeliock. Denna art af skonare torde vara den allmännast förekommande.

Å slätskonerten l. slättoppade skonerten (fig. 2, t. v.) saknas rår å fockmasten. Små slätskonertar ha ofta masterna i ett stycke. - Skonerten är det minsta fartyg, som i allmänhet används till längre sjöresor.