| Halsar och **skot**. Stagsegelskot utgöras av enkla tågstjärtar, fasthakade i skothornet, eller av stållineskänklingar med block och klapplöpare. Springskot kallas det tåg, vanligen med klapplöpare, varmed ett bomsegel sträckes utefter bommen, fig. 38. Gaffeltoppsegelskot bestå av kätting eller stållina, vanligen med klapplöpare. Enkla skot till ett underråsegel utgöras av tågstjärtar, fästade i skothornen. Skottalja användes, när påkänningen på seglet är stor. Skotet till ett undermärssegel består av kätting eller stållina, löpande genom skivgatt, ledarekouser och kvarterblock till däck. Övre märsseglets skothorn äro oftast för gott fastgjorda till undra märsrån. Bram- och röjelskot av stållina skära genom skivgatt på närmast under liggande rå genom kvarterblock till något nedom märsen, där en klapplöparetalja är påsatt stållinan. Halsen på ett underråsegel hålles fast då seglet är satt medelst halståg. Vid hård vind påsättes en halstalja. | Halsar och **skot**. Stagsegelskot utgöras av enkla tågstjärtar, fasthakade i skothornet, eller av stållineskänklingar med block och klapplöpare. Springskot kallas det tåg, vanligen med klapplöpare, varmed ett bomsegel sträckes utefter bommen, fig. 38. Gaffeltoppsegelskot bestå av kätting eller stållina, vanligen med klapplöpare. Enkla skot till ett underråsegel utgöras av tågstjärtar, fästade i skothornen. Skottalja användes, när påkänningen på seglet är stor. Skotet till ett undermärssegel består av kätting eller stållina, löpande genom skivgatt, ledarekouser och kvarterblock till däck. Övre märsseglets skothorn äro oftast för gott fastgjorda till undra märsrån. Bram- och röjelskot av stållina skära genom skivgatt på närmast under liggande rå genom kvarterblock till något nedom märsen, där en klapplöparetalja är påsatt stållinan. Halsen på ett underråsegel hålles fast då seglet är satt medelst halståg. Vid hård vind påsättes en halstalja. |
