Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

--- ordbok:skot [2026/02/22 17:07]
ludvig [Handbok i Sjömanskap - 1948]
+++ ordbok:skot [2026/02/25 17:01] (current)
ludvig
@@ Line 1: / Line 1: @@
 ====== Skot ======
+===== Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 =====
+**Skot** äro tåg wid undra hörnen af Seglet hwarigenom undra liket sträckes.
+===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 =====
+**Skot**, tåg, kätting eller talja, som fästes i skothornet på ett segel för att sträcka det sidovägen och giva det lämplig ställning i förhållande till vinden vid segling. ~ -a, skota an, skota hem, hala ett skot, tills seglet är sträckt i sidoriktningen. ~ -block, block, varigenom ett skot skäres (ledes). ~ -gatt, se skivgatt. ~ -horn, det hörn av ett segel, som dragés akteröver, eller ut till en rånock vid segling. ~ -hornslapp, förstärkning av ett segel i sköthornet. ~ -hornslik, tåget, som är fastsytt omkring ett skothorn, och som är insplitsat i skothornsschackeln. ~ -hornsschackel eller skotschackel, en järnbåge i form av ett par brillor, vari skotliken splitsas och skottaljan eller skotkättingen hugges. ~-knap, en knap av trä eller metall, vari ett skot fastgöres. ~ -knektar, pollare i däck för märsskoten. ~ -ningsvinkel, skall vara ungefär hälften av den vinkel, som vindriktningen bildar med fartygets medelplan. ~ -stek, fastsättning av två trossar eller av en taljelöpare till hundsvott, göres på det sätt, att man böjer tampen av den ena trossen, sticker den andra tampen genom öglan eller stroppen, lägger den runt om båda parterna av den förra och sticker den under sin egen part en eller två gånger. I senare fallet kallas det ett dubbelt skotstek.
 ===== Handbok i Sjömanskap - 1948 ====
 **Skot** m. m. Bomskot bestå av tre- eller fyrskurna taljor, anbragta mellan bomnocken och en stark bult eller en ledvang i däck. Då bommen vid låringsvind är mycket utfirad, eller vid svag vind och slingring, påsättes en bomstopptalja. Snedsegelbommar uppbäras av dirkar av stållinor, fasthakade en på vardera sidan av bommen. Dirklinorna gå genom block i salningen och halas med hjälp av på dem anbragta, vanligen treskurna taljor. Gärder utgöra stöd för gaffeln på ett gaffelsegel. De bestå av på gaffeln anbragta skänklingar, mellan vilkas fria ändar och däcket två- eller treskurna taljor äro anordnade. Nedhalare anbringas på övre märs- och bramrår, som genom ledblock i riggen och på rårna ledas till däck. Seglens löpande gods utgöres av halståg, gigtåg, skot, gårdingar, fall och nedhalare.
 Halsar och **skot**. Stagsegelskot utgöras av enkla tågstjärtar, fasthakade i skothornet, eller av stållineskänklingar med block och klapplöpare. Springskot kallas det tåg, vanligen med klapplöpare, varmed ett bomsegel sträckes utefter bommen, fig. 38. Gaffeltoppsegelskot bestå av kätting eller stållina, vanligen med klapplöpare. Enkla skot till ett underråsegel utgöras av tågstjärtar, fästade i skothornen. Skottalja användes, när påkänningen på seglet är stor. Skotet till ett undermärssegel består av kätting eller stållina, löpande genom skivgatt, ledarekouser och kvarterblock till däck. Övre märsseglets skothorn äro oftast för gott fastgjorda till undra märsrån. Bram- och röjelskot av stållina skära genom skivgatt på närmast under liggande rå genom kvarterblock till något nedom märsen, där en klapplöparetalja är påsatt stållinan. Halsen på ett underråsegel hålles fast då seglet är satt medelst halståg. Vid hård vind påsättes en halstalja.
-{{:ordbok:his-springskot.png?300|}}
+{{:ordbok:his-springskot.png?400|}}

Historik

User Tools

Site Tools

Differences

Page Tools