User Tools

Site Tools


ordbok:skot

Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

Link to this comparison view

Both sides previous revision Previous revision
ordbok:skot [2026/02/25 13:17]
ludvig
ordbok:skot [2026/02/25 17:01] (current)
ludvig
Line 2: Line 2:
 ===== Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 ===== ===== Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 =====
 **Skot** äro tåg wid undra hörnen af Seglet hwarigenom undra liket sträckes. **Skot** äro tåg wid undra hörnen af Seglet hwarigenom undra liket sträckes.
 +===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 =====
 +**Skot**, tåg, kätting eller talja, som fästes i skothornet på ett segel för att sträcka det sidovägen och giva det lämplig ställning i förhållande till vinden vid segling. ~ -a, skota an, skota hem, hala ett skot, tills seglet är sträckt i sidoriktningen. ~ -block, block, varigenom ett skot skäres (ledes). ~ -gatt, se skivgatt. ~ -horn, det hörn av ett segel, som dragés akteröver, eller ut till en rånock vid segling. ~ -hornslapp, förstärkning av ett segel i sköthornet. ~ -hornslik, tåget, som är fastsytt omkring ett skothorn, och som är insplitsat i skothornsschackeln. ~ -hornsschackel eller skotschackel, en järnbåge i form av ett par brillor, vari skotliken splitsas och skottaljan eller skotkättingen hugges. ~-knap, en knap av trä eller metall, vari ett skot fastgöres. ~ -knektar, pollare i däck för märsskoten. ~ -ningsvinkel, skall vara ungefär hälften av den vinkel, som vindriktningen bildar med fartygets medelplan. ~ -stek, fastsättning av två trossar eller av en taljelöpare till hundsvott, göres på det sätt, att man böjer tampen av den ena trossen, sticker den andra tampen genom öglan eller stroppen, lägger den runt om båda parterna av den förra och sticker den under sin egen part en eller två gånger. I senare fallet kallas det ett dubbelt skotstek.
 ===== Handbok i Sjömanskap - 1948 ==== ===== Handbok i Sjömanskap - 1948 ====
 **Skot** m. m. Bomskot bestå av tre- eller fyrskurna taljor, anbragta mellan bomnocken och en stark bult eller en ledvang i däck. Då bommen vid låringsvind är mycket utfirad, eller vid svag vind och slingring, påsättes en bomstopptalja. Snedsegelbommar uppbäras av dirkar av stållinor, fasthakade en på vardera sidan av bommen. Dirklinorna gå genom block i salningen och halas med hjälp av på dem anbragta, vanligen treskurna taljor. Gärder utgöra stöd för gaffeln på ett gaffelsegel. De bestå av på gaffeln anbragta skänklingar, mellan vilkas fria ändar och däcket två- eller treskurna taljor äro anordnade. Nedhalare anbringas på övre märs- och bramrår, som genom ledblock i riggen och på rårna ledas till däck. Seglens löpande gods utgöres av halståg, gigtåg, skot, gårdingar, fall och nedhalare. **Skot** m. m. Bomskot bestå av tre- eller fyrskurna taljor, anbragta mellan bomnocken och en stark bult eller en ledvang i däck. Då bommen vid låringsvind är mycket utfirad, eller vid svag vind och slingring, påsättes en bomstopptalja. Snedsegelbommar uppbäras av dirkar av stållinor, fasthakade en på vardera sidan av bommen. Dirklinorna gå genom block i salningen och halas med hjälp av på dem anbragta, vanligen treskurna taljor. Gärder utgöra stöd för gaffeln på ett gaffelsegel. De bestå av på gaffeln anbragta skänklingar, mellan vilkas fria ändar och däcket två- eller treskurna taljor äro anordnade. Nedhalare anbringas på övre märs- och bramrår, som genom ledblock i riggen och på rårna ledas till däck. Seglens löpande gods utgöres av halståg, gigtåg, skot, gårdingar, fall och nedhalare.
ordbok/skot.1772021823.txt.gz · Last modified: 2026/02/25 13:17 by ludvig