Historik

This page is read only. You can view the source, but not change it. Ask your administrator if you think this is wrong.
====== Stag ======
===== Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 =====
**Stag** äro tjocka tåg som går från toppen af en mast eller stång i stupning ner, för at hålla mast eller stång emot stampning.
  * **Stagögat** ligger om toppen och är ändan fast wid staget kring en cunta eller stor knut om hwilken stagmusen sitter.
  * **Stagstroppen** är fast wid däck eller kring en annan mast eller om bogsprötet, emellan den och staget är en talja at talja ihop dem och få staget styft medelst taljerepen som gå genom dodkoppar.
===== Nutisk Ordbok - 1914 =====

**Stag** (Stay) [Stag] äro de till stående riggen hörande tåg, som stötta master och stänger förifrån och bogsprötet underifrån. S. k. bakstag äro endast att anse såsom ett slags vant eller barduner. Se bakstag, bogspröt med rigg, borgstag, fockmasten med rundhult och rigg m. m. Stagen benämnas efter de master och stänger, hvarifrån de utgå. Undermasternas stag sålunda: fock-, stor- och kryss- eller mesanstaget (fore-, main-, mizen-stay) [Fock-, Gross-, Kreuz- oder Besan- stag], märsstängernas stag: förstäng-, storstäng- och krysstängstaget (fore topmast-, main topmast- and mizen topmast-stay) [Vorstänge-, Grosstänge- und Kreuz- oder Besanstänge-stag] o. s. v. Att staga (to stay) [stagen]. Akter- och för-stagade master (raking) [fallende, über-hängende].
===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 =====

**Stag**, tåg, stållinor eller kätting, som stötta en mast eller stång för över eller ett bogspröt under ifrån. De benämnas efter sin plats, fockstag, stängstag, bramstag, röjelstag, bogstag, waterstag o. s. v.
===== Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 =====

**Stag**, sjöv., de tåg, som stötta master och stänger för-ifrån (framifrån). Stagen benämnas efter de master och stänger de tillhöra: fockstaget, hvilket jämte sitt hjälpstag, fockeborgstaget, stöttar fockmasten, storbramstaget, som stöttar storbramstången o. s. v. Fockebogstagen, ett på hvardera sidan, stötta bogsprötet. Att medelst stagen ge en mast eller stång sitt rätta fall (lutning) kallas att staga. Stagen fastgöras upptill vanligen med ett stort splitsadt "öga", som "kränges" öfver mast- eller stångtoppen, och nedtill vanligen medelst taljrep, som, hvad de större tågen beträffar, inskäras i en till staget "bänd" jungfru och i en i däcket, på bogsprötet etc. fastsatt jungfru. Jfr Bänd, Jungfru och Tackling.

===== Handbok i Sjömanskap - 1948 ====
**Stag** leda från varje masttopp för över och giva stötting långskeppsvägen. De utgöras på fockmasten av fockstag, förstängstag, inre och yttre klyvarstag eller klyvarlejdare samt förbramstag eller jagarlejdare och förröjelstag. Dessa stag benämnas gemensamt förstag. De från stormasten för över ledande stagen utgöras av storstag, storstängstag, storbramstag och storröjelstag. Dessutom kunna ett eller flera mellanstag förekomma. I fall av flera än två fullriggade master finnes samma staganordning mellan varje mastpar. På slätskonerter förekomma mellanstag endast mellan stängerna. De stag, som utgå från mesanmasten i ett barkskepp, äro nerifrån räknat mesanstag, mesanstängstag och mesanbramstag. Bogsprötet stöttas nedåt av vaterstag och sidovägen av bogstag. Stampdäverten hålles i sitt rätta läge av stampstag.
Historik

User Tools

Site Tools

Page Tools
