User Tools

Site Tools


ordbok:taagvirke

Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

Link to this comparison view

Both sides previous revision Previous revision
ordbok:taagvirke [2023/04/01 10:43]
ludvig
ordbok:taagvirke [2023/04/01 10:43] (current)
ludvig
Line 11: Line 11:
 **Tågvirke**, gemensam benämning på spunna linor och trossar, ”tåg”, rep av olika slag. I vidsträckt mening omfattar t. även garn, snören, sadelgjordar o. a. repslageriarbeten. T. tillverkas av en stor mängd olika fiberämnen, vanligast från växtriket men även från djurriket (silke, ull) och av oorganiskt ursprung. Bland de viktigaste växtfibrerna skiljer repslagaren på mjukfiber och hårdfiber. De förra äro bastfibrer, ss. hampa, lin, sunnhampa, jute och kina-gräs (rami). Till de senare, som äro stödjande fibrer i bladskaften, kärlfibrer, räknas främst manilla och sisal (även kallat sisalhampa), av vilka det finnes många slag. Andra växtfibrer äro kokos och bomull. Dessutom brukas papper (mest till bindgarn och skördegarn) samt på senare år nylon. Till vanligt t. användes mest hampa, manilla och sisal. Hampa ger det starkaste, hållbaraste men dyraste t. av alla vanliga fibrer. Det är mycket känsligt för vatten, och t. av hampa, **Tågvirke**, gemensam benämning på spunna linor och trossar, ”tåg”, rep av olika slag. I vidsträckt mening omfattar t. även garn, snören, sadelgjordar o. a. repslageriarbeten. T. tillverkas av en stor mängd olika fiberämnen, vanligast från växtriket men även från djurriket (silke, ull) och av oorganiskt ursprung. Bland de viktigaste växtfibrerna skiljer repslagaren på mjukfiber och hårdfiber. De förra äro bastfibrer, ss. hampa, lin, sunnhampa, jute och kina-gräs (rami). Till de senare, som äro stödjande fibrer i bladskaften, kärlfibrer, räknas främst manilla och sisal (även kallat sisalhampa), av vilka det finnes många slag. Andra växtfibrer äro kokos och bomull. Dessutom brukas papper (mest till bindgarn och skördegarn) samt på senare år nylon. Till vanligt t. användes mest hampa, manilla och sisal. Hampa ger det starkaste, hållbaraste men dyraste t. av alla vanliga fibrer. Det är mycket känsligt för vatten, och t. av hampa,
  
-{{:ordbok:tagvirke-nf-fjaerde.png?300x1099}}+{{:ordbok:tagvirke-nf-fjaerde.png?150x550}}
  
 som brukas till sjöss, impregneras därför alltid med trätjära, vilket ökar hållbarheten men minskar styrkan. Lätt tjärat t. är väl häcklad ren hamptåga, s. k. kuttergods, är det starkaste av allt vanligt t. Manilla började omkr. mitten av 1800-talet som t.-material ersätta hampa, vilket tidigare varit allenarådande. Sisal har under 1900-talet blivit allt vanligare. T. av hårdfiber är tåligt mot vatten och är numera det som mest brukas till sjöss. T. av nylon brukades först under 2:a världskriget som bogserlinor för motorlösa transportplan. Det är 2—4 ggr starkare än vanligt t., är helt okänsligt för vatten och kan ej brinna men är mycket elastiskt. Det brukas numera allmänt till harpunlinor vid valjakt och alltmer som bogserlinor till sjöss samt till nät och revar av yrkesfiskare. som brukas till sjöss, impregneras därför alltid med trätjära, vilket ökar hållbarheten men minskar styrkan. Lätt tjärat t. är väl häcklad ren hamptåga, s. k. kuttergods, är det starkaste av allt vanligt t. Manilla började omkr. mitten av 1800-talet som t.-material ersätta hampa, vilket tidigare varit allenarådande. Sisal har under 1900-talet blivit allt vanligare. T. av hårdfiber är tåligt mot vatten och är numera det som mest brukas till sjöss. T. av nylon brukades först under 2:a världskriget som bogserlinor för motorlösa transportplan. Det är 2—4 ggr starkare än vanligt t., är helt okänsligt för vatten och kan ej brinna men är mycket elastiskt. Det brukas numera allmänt till harpunlinor vid valjakt och alltmer som bogserlinor till sjöss samt till nät och revar av yrkesfiskare.
ordbok/taagvirke.1680338607.txt.gz · Last modified: 2023/04/01 10:43 by ludvig