This shows you the differences between two versions of the page.
| Both sides previous revision Previous revision Next revision | Previous revision | ||
|
ordbok:tajla [2026/02/22 20:15] ludvig [Handbok i Sjömanskap - 1948] |
ordbok:tajla [2026/02/23 19:01] (current) ludvig [Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926] |
||
|---|---|---|---|
| Line 9: | Line 9: | ||
| ===== Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, | ===== Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, | ||
| - | **Talja**, sjöv., ett hissverk med två block, af hvilka intetdera har flera än två skifvor. Tåget, som förenar blocken, benämnes taljelöpare l. endast löpare. Äro båda blocken enskifviga, kallas taljan enkel eller, vanligare, klapplöpare. Med en sådan tälja vinnes en kraft, som är 2—3 gånger större, än då enkelt tåg utan block används. Genom dubbel talja, hvari ett enkelt och ett dubbelt block finnas, utvecklas en 3—4-dubbel kraft. Äro åter båda blocken tvåskifviga, | + | **Talja**, sjöv., ett hissverk med två block, af hvilka intetdera har flera än två skifvor. Tåget, som förenar blocken, benämnes taljelöpare l. endast löpare. Äro båda blocken enskifviga, kallas taljan enkel eller, vanligare, klapplöpare. Med en sådan tälja vinnes en kraft, som är 2—3 gånger större, än då enkelt tåg utan block används. Genom dubbel talja, hvari ett enkelt och ett dubbelt block finnas, utvecklas en 3—4-dubbel kraft. Äro åter båda blocken tvåskifviga, |
| - | + | ||
| - | {{: | + | |
| ===== Handbok i Sjömanskap - 1948 ==== | ===== Handbok i Sjömanskap - 1948 ==== | ||
| **Taljor.** En förening av block och löpare i ändamål att åstadkomma större kraft kallas talja eller blocktyg. Kraftvinsten blir, om avseende icke fästes vid friktionen, alltid lika med antalet löpareparter, | **Taljor.** En förening av block och löpare i ändamål att åstadkomma större kraft kallas talja eller blocktyg. Kraftvinsten blir, om avseende icke fästes vid friktionen, alltid lika med antalet löpareparter, | ||
| Taljor benämnas efter antalet skivor i blocken, efter det sätt på vilket löparen är skuren, ävensom efter deras ändamål. Ombord på fartyg vanligen förekommande blocktyg äro avbildade i fig. 119 och 120 och benämnas: | Taljor benämnas efter antalet skivor i blocken, efter det sätt på vilket löparen är skuren, ävensom efter deras ändamål. Ombord på fartyg vanligen förekommande blocktyg äro avbildade i fig. 119 och 120 och benämnas: | ||
| - | a) enkel göling, som består av en löpare, skuren genom ett enkelt, fast block;</br> | + | |
| - | b) enkel löpare eller klapplöpare, | + | a) enkel göling, som består av en löpare, skuren genom ett enkelt, fast block;\\ |
| - | c) enkel talja, som utgöres av en löpare, skuren genom två enkla block och med tampen fast i det ena blocket; | + | b) enkel löpare eller klapplöpare, |
| - | d) dubbel talja eller treskuren | + | c) enkel talja, som utgöres av en löpare, skuren genom två enkla block och med tampen fast i det ena blocket;\\ |
| - | e) fyrskuren tal ja, som utgöres av en genom två dubbla block skuren löpare, vars tamp är fast i det ena blocket; | + | d) dubbel talja eller treskuren |
| - | f) enkelt spanskt tackel, bestående av en löpare, som är skuren genom två enkla block så som synes av figuren, kraftvinst = 3; | + | e) fyrskuren tal ja, som utgöres av en genom två dubbla block skuren löpare, vars tamp är fast i det ena blocket;\\ |
| + | f) enkelt spanskt tackel, bestående av en löpare, som är skuren genom två enkla block så som synes av figuren, kraftvinst = 3;\\ | ||
| g) dubbelt spanskt tackel. Kraftvinsten = 5. Tacklet kan även vara flerdubbelt, | g) dubbelt spanskt tackel. Kraftvinsten = 5. Tacklet kan även vara flerdubbelt, | ||
| - | Fig. 121 visar en g i n a, bestående av en löpare, skuren genom ett två och ett treskivigt block. Båda blocken kunna vara tre- eller flerskiviga. Då det ena blocket har mindre antal skivor, är löparens ena tamp fastgjord i detta block. Ha båda blocken lika skivantal, utgå löpartamparna från samma block. | + | Fig. 121 visar en gina, bestående av en löpare, skuren genom ett två och ett treskivigt block. Båda blocken kunna vara tre- eller flerskiviga. Då det ena blocket har mindre antal skivor, är löparens ena tamp fastgjord i detta block. Ha båda blocken lika skivantal, utgå löpartamparna från samma block. |
| En differentialtal ja synes i fig. 122. Kraftvinsten = 2R : (R — r), i vilken formel R betecknar radien till den större och r radien till den mindre skivan i det fasta blocket. | En differentialtal ja synes i fig. 122. Kraftvinsten = 2R : (R — r), i vilken formel R betecknar radien till den större och r radien till den mindre skivan i det fasta blocket. | ||