User Tools

Site Tools


ordbok:tajla

Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

Link to this comparison view

Both sides previous revision Previous revision
Next revision
Previous revision
ordbok:tajla [2026/02/22 20:15]
ludvig [Handbok i Sjömanskap - 1948]
ordbok:tajla [2026/02/23 19:01] (current)
ludvig [Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926]
Line 9: Line 9:
 ===== Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 ===== ===== Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 =====
  
-**Talja**, sjöv., ett hissverk med två block, af hvilka intetdera har flera än två skifvor. Tåget, som förenar blocken, benämnes taljelöpare l. endast löpare. Äro båda blocken enskifviga, kallas taljan enkel eller, vanligare, klapplöpare. Med en sådan tälja vinnes en kraft, som är 2—3 gånger större, än då enkelt tåg utan block används. Genom dubbel talja, hvari ett enkelt och ett dubbelt block finnas, utvecklas en 3—4-dubbel kraft. Äro åter båda blocken tvåskifviga, såsom i den "fyrskurna" l. fyrlöpartaljan, blir kraften 4—5-dubblad, beroende på hvilket af blocken blir det rörliga. Sättes ("slås") taljan på en "mantel" (tåg genom ett rörligt enkelt block), kallas den manteltalja; genom manteln fördubblas kraften. Med handtalja förstås hvarje mindre och lätthandterlig talja. F. ö. benämnes en talja ofta efter det redskap, vid hvilket den är anbragt, eller efter sitt ändamål, t. ex. krantalja (å en kran anbragt talja; jfr Kran 2), reftalja (se d. o.), racktaljor (se Rack), styrtaljor (hvarmed en rorpinne manövreras; se fig.), stött-talja (mellan en stropp å en märsrå och en stropp rundt märsstången anbragt talja, afsedd att hålla rån stadig i sjögång och hindra påfrestningen å racken). Jfr <Block, Blocktyg, Gina, Rack, Tackel. +**Talja**, sjöv., ett hissverk med två block, af hvilka intetdera har flera än två skifvor. Tåget, som förenar blocken, benämnes taljelöpare l. endast löpare. Äro båda blocken enskifviga, kallas taljan enkel eller, vanligare, klapplöpare. Med en sådan tälja vinnes en kraft, som är 2—3 gånger större, än då enkelt tåg utan block används. Genom dubbel talja, hvari ett enkelt och ett dubbelt block finnas, utvecklas en 3—4-dubbel kraft. Äro åter båda blocken tvåskifviga, såsom i {{ :ordbok:talja-nf-uggleupplagan.png?200x156}}den "fyrskurna" l. fyrlöpartaljan, blir kraften 4—5-dubblad, beroende på hvilket af blocken blir det rörliga. Sättes ("slås") taljan på en "mantel" (tåg genom ett rörligt enkelt block), kallas den manteltalja; genom manteln fördubblas kraften. Med handtalja förstås hvarje mindre och lätthandterlig talja. F. ö. benämnes en talja ofta efter det redskap, vid hvilket den är anbragt, eller efter sitt ändamål, t. ex. krantalja (å en kran anbragt talja; jfr Kran 2), reftalja (se d. o.), racktaljor (se Rack), styrtaljor (hvarmed en rorpinne manövreras; se fig.), stött-talja (mellan en stropp å en märsrå och en stropp rundt märsstången anbragt talja, afsedd att hålla rån stadig i sjögång och hindra påfrestningen å racken). Jfr <Block, Blocktyg, Gina, Rack, Tackel.
- +
-{{:ordbok:talja-nf-uggleupplagan.png?nolink&200x156}} +
 ===== Handbok i Sjömanskap - 1948 ==== ===== Handbok i Sjömanskap - 1948 ====
 **Taljor.** En förening av block och löpare i ändamål att åstadkomma större kraft kallas talja eller blocktyg. Kraftvinsten blir, om avseende icke fästes vid friktionen, alltid lika med antalet löpareparter, som utgå från det i taljan rörliga blocket. För erhållande av största möjliga kraftvinst bör följaktligen det block, från vilket de flesta parterna utgå, fästas vid lasten. Halande parten gives om behövligt med hjälp av ledblock önskad riktning. Då talja slås på talja, erhålles en kraftvinst lika med produkten av de kraftvinster, som ernås av respektive taljor var för sig. På grund av den alltid tillstädesvarande friktionen bör vid hithörande beräkningar lasten, som skall övervinnas, ökas med en tiondel av sig själv för varje blockskiva löparen genomgår. **Taljor.** En förening av block och löpare i ändamål att åstadkomma större kraft kallas talja eller blocktyg. Kraftvinsten blir, om avseende icke fästes vid friktionen, alltid lika med antalet löpareparter, som utgå från det i taljan rörliga blocket. För erhållande av största möjliga kraftvinst bör följaktligen det block, från vilket de flesta parterna utgå, fästas vid lasten. Halande parten gives om behövligt med hjälp av ledblock önskad riktning. Då talja slås på talja, erhålles en kraftvinst lika med produkten av de kraftvinster, som ernås av respektive taljor var för sig. På grund av den alltid tillstädesvarande friktionen bör vid hithörande beräkningar lasten, som skall övervinnas, ökas med en tiondel av sig själv för varje blockskiva löparen genomgår.
 Taljor benämnas efter antalet skivor i blocken, efter det sätt på vilket löparen är skuren, ävensom efter deras ändamål. Ombord på fartyg vanligen förekommande blocktyg äro avbildade i fig. 119 och 120 och benämnas: Taljor benämnas efter antalet skivor i blocken, efter det sätt på vilket löparen är skuren, ävensom efter deras ändamål. Ombord på fartyg vanligen förekommande blocktyg äro avbildade i fig. 119 och 120 och benämnas:
-a) enkel göling, som består av en löpare, skuren genom ett enkelt, fast block; + 
-b) enkel löpare eller klapplöpare, bestående av en genom ett enkelt, rörligt block skuren löpare, vars ena tamp är fast; +a) enkel göling, som består av en löpare, skuren genom ett enkelt, fast block;\\ 
-c) enkel talja, som utgöres av en löpare, skuren genom två enkla block och med tampen fast i det ena blocket; +b) enkel löpare eller klapplöpare, bestående av en genom ett enkelt, rörligt block skuren löpare, vars ena tamp är fast;\\ 
-d) dubbel talja eller treskuren tal ja, bestående av en genom ett enkelt och ett dubbelt block skuren löpare, vars ena tamp är fast i ett av blocken; +c) enkel talja, som utgöres av en löpare, skuren genom två enkla block och med tampen fast i det ena blocket;\\ 
-e) fyrskuren tal ja, som utgöres av en genom två dubbla block skuren löpare, vars tamp är fast i det ena blocket; +d) dubbel talja eller treskuren talja, bestående av en genom ett enkelt och ett dubbelt block skuren löpare, vars ena tamp är fast i ett av blocken;\\ 
-f) enkelt spanskt tackel, bestående av en löpare, som är skuren genom två enkla block så som synes av figuren, kraftvinst = 3;+e) fyrskuren tal ja, som utgöres av en genom två dubbla block skuren löpare, vars tamp är fast i det ena blocket;\\ 
 +f) enkelt spanskt tackel, bestående av en löpare, som är skuren genom två enkla block så som synes av figuren, kraftvinst = 3;\\
 g) dubbelt spanskt tackel. Kraftvinsten = 5. Tacklet kan även vara flerdubbelt, då kraft vinsten blir ännu större. g) dubbelt spanskt tackel. Kraftvinsten = 5. Tacklet kan även vara flerdubbelt, då kraft vinsten blir ännu större.
  
-Fig. 121 visar en g i n a, bestående av en löpare, skuren genom ett två och ett treskivigt block. Båda blocken kunna vara tre- eller flerskiviga. Då det ena blocket har mindre antal skivor, är löparens ena tamp fastgjord i detta block. Ha båda blocken lika skivantal, utgå löpartamparna från samma block. +Fig. 121 visar en gina, bestående av en löpare, skuren genom ett två och ett treskivigt block. Båda blocken kunna vara tre- eller flerskiviga. Då det ena blocket har mindre antal skivor, är löparens ena tamp fastgjord i detta block. Ha båda blocken lika skivantal, utgå löpartamparna från samma block. 
  
 En differentialtal ja synes i fig. 122. Kraftvinsten = 2R : (R — r), i vilken formel R betecknar radien till den större och r radien till den mindre skivan i det fasta blocket. En differentialtal ja synes i fig. 122. Kraftvinsten = 2R : (R — r), i vilken formel R betecknar radien till den större och r radien till den mindre skivan i det fasta blocket.
ordbok/tajla.1771787757.txt.gz · Last modified: 2026/02/22 20:15 by ludvig