Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

--- ordbok:traedslag:ek [2022/10/27 19:23]
ludvig [Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926]
+++ ordbok:traedslag:ek [2026/04/25 17:59] (current)
@@ Line 1: / Line 1: @@
 ====== Ek ======
+===== Utkast til et Sjö-Lexicon - 1765 =====
+**Ek** brukas förnämligast til Skeppswerke, får icke fällas utan utstämpling, Adelens ekar böra äfwen hembjudas Kronan förn de säljas; Ekeskogarnes wård tilkommer Landshöfdingarne och Orlogsbetjeningen under Ammiralitets-Collegii disposition.
-===== Nutisk Ordbok - 1914 =====
+  * **Ung** eller tiltagande Ek, bör icke fällas.
+  * **Fullmogen Ek** bör fällas innan den tager skada, aftager och fornar.
+===== Nautisk Ordbok - 1914 =====
 **Ek** (Oakwood) [Eichenholz] är det förnämsta bland våra inhemska för båtbyggnad lämpliga träslag. Det är godt att arbeta i, starkt och varaktigt både i och öfver vatten, men det som mer än allt annat gör det lämpligt för båtbyggnad är dess rikedom på krumväxta grenar, som vare sig ensamma eller i förening med ett stycke ur stammen lämpa sig för krumtimmer och knän af alla möjliga former. Äfven till bordläggning är eken förträfflig och användes mycket därtill i södra Sverige. Blekingsekan till exempel bygges alltid helt och hållet af ek. Med västkustbåten var detsamma förhållandet ända till för trettio år sedan, men numera, sedan godt ekvirke blifvit mera sällsynt och dyrt på västkusten, får man ofta se båtar därifrån åtminstone delvis106 byggda af fur. Bland öfriga mera förhärskande svenska båttyper är Hjälmaresnipan den enda som bygges af ek.
@@ Line 23: / Line 27: @@
  {{:ordbok:traedslag:ek-fig2-nf-uggle.png?nolink&500x370}}
 . //Paleont//. Eksläktet antages hafva uppträdt redan under kritperioden och var under den tertiära rikt på arter. En stor mängd af Europas tertiära arter var närmast besläktad med nordamerikanska. Jämväl på Grönland och Spetsbergen var släktet representeradt under sagda tid.
-\\
 . //Farm//. Ekollonen ha brukats som läkemedel och bestodo såsom drog (//semina quercus//) af de från det läderartade fruktskalet befriade stora hjärtbladen, hvilka utgöra hufvudmassan af det mogna fröet. Hjärtbladen äro aflånga, med kullrig utsida och konkav eller platt insida. Ekollonens smak är svagt sötaktig, bitter och sammandragande. De innehålla stärkelse (34 proc.) samt därjämte garfsyra, fet olja och ett par sockerarter, af hvilka den ena kristalliserar och benämnes kvercit l. ollonsocker . Ekollon äro sålunda ett närande och sammandragande medel och nyttjades förr vid huskurer, för hvilket ändamål de rostades och kokades med vatten till "ollonkaffe", som tidigare ansetts vara välgörande för dåligt nutrierade ("skrofulösa") barn. Ekollon ha uteslutits ur svenska farmakopén.

Historik

User Tools

Site Tools

Differences

Page Tools