Historik

User Tools

Site Tools

Trace: • Länsport • Oktant • Dyvika • Basala ganglierna (basal ganglia) • Hundsvott • Akterända
ordbok:traedslag:en

Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

Link to this comparison view

Next revision 		Previous revision
ordbok:traedslag:en [2022/10/27 19:38]
ludvig created 		ordbok:traedslag:en [2022/10/27 19:44] (current)
ludvig [Nordisk Familjebok - Fjärde upplagan - 1951]
Line 8: Line 8:
 ** En ** ,     segt     träslag,     som     användes     i   skeppsbyggeriet     till     naglar     m.     m. ** En ** ,     segt     träslag,     som     användes     i   skeppsbyggeriet     till     naglar     m.     m.
  
-===== Nordisk Familjebok -   Fjärde   upplagan - 1951 =====+===== Nordisk Familjebok - Fjärde upplagan - 1951 =====
  
-En, Juni’perus, släkte av fam. Pinaceae\\ +**En**, Juni’perus, släkte av fam. Pinaceae (un-derfam. Cupressineae’) bland barrträden, igenkänt därpå, att fruktbladen under frönas utveckling sammanväxa med varandra till en köttig, stenfruktslik bärkotte. Omkr. 60 arter, samtliga på n. halvklotet, monoika el. dioika buskar el. träd med motsatta el. i tretaliga kransar sittande barr.\\
-(un-derfam. Cupressineae’) bland barrträden,\\ +
-igenkänt därpå, att fruktbladen under frönas\\ +
-utveckling sammanväxa med varandra till en\\ +
-köttig, stenfruktslik bärkotte. Omkr. 60 arter,\\ +
-samtliga på n. halvklotet, monoika el. dioika\\ +
-buskar el. träd med motsatta el. i tretaliga\\ +
-kransar sittande barr.\\+
 \\ \\
-I Sverige förekommer vanliga enen, J.\\ +I Sverige förekommer vanliga enen, J. com-munis, en dioik buske el. ett mindre träd med rakt utstående, korta, vassa barr i tretaliga kransar. Hanblommorna utsläppa sitt ymniga ståndarmjöl i slutet av maj el. i juni (”enen ryker”). Bärkottarna, ”enbären”, som innehålla tre frön, äro ärtstora, med ett trestråligt ärr i toppen och som mogna brunsvarta med ett blåaktigt daggöverdrag. I en del trakter antar enen ofta trädform (var. suecica) och kan nå en ansenlig storlek, över 10 m hög, med stammen omkr. <sup>1</sup>  /<sub>3</sub> m i genomskärning. På blåsiga platser i fjällen och på de yttersta skären blir den krypande, med korta, mera tilltryckta barr (var. nana). Vanliga enen är utbredd runt hela norra halvklotet och växer vild i hela Europa. E:s ved har en egendomlig, behaglig lukt samt är synnerligen hård, seg och motståndskraftig mot röta. Envirke nyttjas därför till allehanda slöjdföremål. Enbären innehålla harts, druvsocker och flyktig olja samt ha sötaktig men tillika något bitter smak och aromatisk lukt. De äro sedan gammalt kända som urin- och svettdrivande medel samt upptagas fortfarande i Sv. farmakopén (fructus juniperi); de användas bl. a. till beredning av en bärssirap, som ofta sättes till urindrivande mixturer. På grund av sockerhalten kan av enbär bryggas enbärsdricka. Brännvin med en-bärsarom (gene ve r, gin) fås genom tillsats av enbär till mäsken el. till första destillatet.\\
-com-munis, en dioik buske el. ett mindre träd med\\ +
-rakt utstående, korta, vassa barr i tretaliga\\ +
-kransar. Hanblommorna utsläppa sitt ymniga\\ +
-stån-darmjöl i slutet av maj el. i juni (”enen ryker”).\\ +
-Bärkottarna, ”enbären”, som innehålla tre frön,\\ +
-äro ärtstora, med ett trestråligt ärr i toppen och\\ +
-som mogna brunsvarta med ett blåaktigt\\ +
-daggöverdrag. I en del trakter antar enen ofta\\ +
-trädform (var. suecica) och kan nå en ansenlig\\ +
-storlek, över 10 m hög, med stammen omkr. Vs m\\ +
-i genomskärning. På blåsiga platser i fjällen\\ +
-och på de yttersta skären blir den krypande, med\\ +
-korta, mera tilltryckta barr (var. nana). Vanliga\\ +
-enen är utbredd runt hela norra halvklotet och\\ +
-växer vild i hela Europa. E:s ved har en\\ +
-egendomlig, behaglig lukt samt är synnerligen hård,\\ +
-seg och motståndskraftig mot röta. Envirke\\ +
-nyttjas därför till allehanda slöjdföremål. Enbären\\ +
-innehålla harts, druvsocker och flyktig olja samt\\ +
-ha sötaktig men tillika något bitter smak och\\ +
-aromatisk lukt. De äro sedan gammalt kända\\ +
-som urin- och svettdrivande medel samt upptagas\\ +
-fortfarande i Sv. farmakopén (fructus juniperi);\\ +
-de användas bl. a. till beredning av e n\\ +
-bärs-si r a p, som ofta sättes till urindrivande\\ +
-mixturer. På grund av sockerhalten kan av enbär\\ +
-bryggas enbärsdricka. Brännvin med\\ +
-en-bärsarom (gene ve r, gin) fås genom tillsats\\ +
-av enbär till mäsken el. till första destillatet.\\+
 \\ \\
-Nära den vanliga enen står J. oxycedrus (i\\ +Nära den vanliga enen står J. oxycedrus (i medelhavsländerna), som lämnar den i veterinärmedicinen använda kadoljan (pyroleum oxycedri), Sv. farmakopéns entjära. 
-medelhavsländerna), som lämnar den i veterinär-\\ + 
-\\ +I trädgårdar odlas, mera sällan i Sverige, J. sabina, sävenbom, en buske med små, motsatta, fjällika barr, vilken växer i bergstrakter i mellersta och s. Europa. De unga grenarna äro giftiga; detta gift utgör ett beryktat och farligt fosterfördrivningsmedel. Närbesläktad men trädartad är J. virginiana, virginisk el. röd ceder (i ö. Nordamerika), vars välluktande ved brukas till cigarrlådor, blyertspennor m. m.\\
-Olika former av svenska enar. Se även bild 3 å pl. vid Barrträd.\\ +
-\\ +
-medicinen använda k a d o 1 j an (pyroleum\\ +
-oxy-cedri), Sv. farmakopéns entj ära.\\ +
-\\ +
-I trädgårdar odlas, mera sällan i Sverige, J.\\ +
-sabina, sävenbom, en buske med små,\\ +
-motsatta, fjällika barr, vilken växer i bergstrakter\\ +
-i mellersta och s. Europa. De unga grenarna\\ +
-äro giftiga; detta gift utgör ett beryktat och\\ +
-farligt fosterfördrivningsmedel. Närbesläktad men\\ +
-trädartad är J. virginiana, virginisk el. röd\\ +
-c eder (i ö. Nordamerika), vars välluktande\\ +
-ved brukas till cigarrlådor, blyertspennor m. m.\\+
 {{:ordbok:traedslag:en-nf-fjaerde.png?nolink&400x238}} {{:ordbok:traedslag:en-nf-fjaerde.png?nolink&400x238}}
  
  
ordbok/traedslag/en.1666892282.txt.gz · Last modified: 2022/10/27 19:38 by ludvig

Page Tools

Donate Powered by PHP Valid HTML5 Valid CSS Driven by DokuWiki