Kauriträ (Co wry wootf)[Kauriholz] eller Dammaratallens virke är det mest hartsrika träslag och lämnar s. k. »kaurikopal». Stammarna användas för öfrigt till master och rundhult m. m. och hafva en vacker ljus färg.

Dammara Rumph., bot., växtslägte af nat. fam. Abietineae, kl. Dioecia L., ordn. Decandria, innefattar högväxta, hartsrika träd, hvilka, ehuru tillhörande barrträdens grupp, hafva platta, aflångt lansettlika, icke barrlika blad. D. orientalis Lamb., ett mer än 100 f. (29 m.) högt träd, som växer på flere af Indiska arkipelagens öar och på Malakka, är utmärkt för sin stora rikedom på harts, i hvilket afseende det ej torde öfverträffas af någon annan växt, med undantag måhända af det utdöda bernstensträdet. På grenarna pläga hänga istapplika massor af utrunnet och stelnadt harts. Detta harts, som i handeln förekommer under namnet “ostindiskt dammar-harts”, nyttjas till beredning af fernissor m. m. D. australis Don., kauritallen, eller ny-zeländska dammaraträdet, förekommer endast på Nya Zeland, hvarest den bildar vidsträckta skogar, och är der af stor betydelse. Enskilda träd nå en ganska stor höjd – omkr. 150 f. (44,5 m.). Emedan kauritallen derjämte har en hvit och varaktig ved, är den särdeles användbar som byggnadsvirke, till skeppsmaster o. s. v. Äfven denna art innehåller i riklig mängd harts, som utflyter och samlar sig i stora klumpar vid rötterna. Massor af sådant harts (härrörande från äldre tider) träffas i jorden. – Endast harts af sistnämnda slag kommer i handeln. Det kallas “kaurikopal” och nyttjas för ungefär samma ändamål som hartset af föregående art. Det friska hartset tuggas af infödingarna. Af det sot, som fås genom förbränning af hartset och veden, bereda de en färg, hvarmed de tatuera sig. – Det kauri-harts, som kommer från Nya Kaledonien, härrör från en annan art, D. ovata Moore.