| Both sides previous revision
Previous revision
|
|
ordbok:traedslag:tall [2022/10/27 12:55]
ludvig |
ordbok:traedslag:tall [2022/10/27 12:58] (current)
ludvig |
| |
| **Furuträ** (Fir wood, red pine, red WOOd) [Fährenholz, Fichtenholz und Kieferholz] är ibland alla för båtbyggnad använda träslag åtminstone hos oss det vanligaste, men äfven det till sin beskaffenhet ojämnaste. De vanliga kännetecknen på sämre furuvirke äro breda safringar, ljus färg i skäret samt antingen mycken yta och föga kärna eller nästan ingen skillnad emellan yta och kärna, utan en ljus, sjaskig färg i hela skäret, så att alltihop ser ut som yta. God fur däremot har smala safringar och bestämd färgskillnad emellan den fasta gulröda, kådiga kärnveden samt den ljusa, magra ytveden, som upptager jämförelsevis liten del af det hela. Kaliforniskt furuträ (yellow pine) [kalifornisches Fährenholz}. Amerikanskt furaträ (pitch pine) [Pechkieferholz] användes mycket till master, rundhult, balkar m. m. | **Furuträ** (Fir wood, red pine, red WOOd) [Fährenholz, Fichtenholz und Kieferholz] är ibland alla för båtbyggnad använda träslag åtminstone hos oss det vanligaste, men äfven det till sin beskaffenhet ojämnaste. De vanliga kännetecknen på sämre furuvirke äro breda safringar, ljus färg i skäret samt antingen mycken yta och föga kärna eller nästan ingen skillnad emellan yta och kärna, utan en ljus, sjaskig färg i hela skäret, så att alltihop ser ut som yta. God fur däremot har smala safringar och bestämd färgskillnad emellan den fasta gulröda, kådiga kärnveden samt den ljusa, magra ytveden, som upptager jämförelsevis liten del af det hela. Kaliforniskt furuträ (yellow pine) [kalifornisches Fährenholz}. Amerikanskt furaträ (pitch pine) [Pechkieferholz] användes mycket till master, rundhult, balkar m. m. |
| | ===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 ===== |
| | |
| | **Furu**, träslag, som mycket användes i skeppsbyggeriet. |
| | |
| ===== Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 ===== | ===== Nordisk Familjebok - Uggleupplagan, 1904-1926 ===== |
| |
| \\ | \\ |
| Tallens användning är mångfaldig. För olika byggnadsändamål lämnar den af alla våra skogsträd det bästa virket. Likaså används tallvirke i stor utsträckning inom möbelsnickeriet, vid förfärdigandet af packlårar o. d., till beredning af pappersmassa, till brännved, träkol, tjärbränning (de hartsrika stubbarna och rötterna) m. m. Af tallkådan beredas terpentin, harts och kimrök. Af barren beredas "skogsull" och tallbarrsolja, som används i medicinen liksom de unga årsskotten, tallstrunt . Om ocotetallen se Mexico , sp. 350, om aleppotallen se d. o., om jättetallen l. sockertallen se Jättetall , om bergtall , cembratall , dvärgtall , nöttall , strandtall , svarttall och weymouthtall se Tallsläktet . Fröna af många arter äro ätliga och kallas bl. a. dvärgnötter (se Tallsläktet ). Hemlocktallen (se Läder , sp. 168) är ingen tall, utan hör till släktet //Tsuga.// Se f. ö. Coniferæ . Litt.: N. Sylvén, "De svenska skogsträden", I (1916). | Tallens användning är mångfaldig. För olika byggnadsändamål lämnar den af alla våra skogsträd det bästa virket. Likaså används tallvirke i stor utsträckning inom möbelsnickeriet, vid förfärdigandet af packlårar o. d., till beredning af pappersmassa, till brännved, träkol, tjärbränning (de hartsrika stubbarna och rötterna) m. m. Af tallkådan beredas terpentin, harts och kimrök. Af barren beredas "skogsull" och tallbarrsolja, som används i medicinen liksom de unga årsskotten, tallstrunt . Om ocotetallen se Mexico , sp. 350, om aleppotallen se d. o., om jättetallen l. sockertallen se Jättetall , om bergtall , cembratall , dvärgtall , nöttall , strandtall , svarttall och weymouthtall se Tallsläktet . Fröna af många arter äro ätliga och kallas bl. a. dvärgnötter (se Tallsläktet ). Hemlocktallen (se Läder , sp. 168) är ingen tall, utan hör till släktet //Tsuga.// Se f. ö. Coniferæ . Litt.: N. Sylvén, "De svenska skogsträden", I (1916). |
| ===== Nordisk Familjebok - Fjärde upplagan - 1951 ===== | ===== Nordisk Familjebok - Fjärde upplagan - 1951 ===== |
| |
| **Tall**, Pinus, släkte av tallfamiljen, karakteriserat av två slags mycket olika skott, fjällbeklädda långskott och med 2—5 barr försedda kortskott i långskottfjällens bladveck. Hanblommorna sitta, flera tillsammans, vid basen, honblommorna, få el. blott en, i spetsen av långskotten. Fröfjällen utbildas till kottefjäll. Kottarna avfalla hela, och fröna äro oftast försedda med vinge.\\ | **Tall**, Pinus, släkte av tallfamiljen, karakteriserat av två slags mycket olika skott, fjällbeklädda långskott och med 2—5 barr försedda kortskott i långskottfjällens bladveck. Hanblommorna sitta, flera tillsammans, vid basen, honblommorna, få el. blott en, i spetsen av långskotten. Fröfjällen utbildas till kottefjäll. Kottarna avfalla hela, och fröna äro oftast försedda med vinge.\\ |
