Deviation (Deviation, local attraction) [Deviation, örtliche Ablenkung] kallas i dagligt tal kompassnålens afvikning till följd af ombord befintligt järn, och rättelse härför bör naturligtvis iakttagas, om man skall kunna lita på kompassen. Deviationen uttages vanligen så, att man under rundsvängning af fartyget på stället pejlar ett aflägset föremål, hvars korrekta bäring är bekant, och efterser i hvilket kompasstreck föremålet pejlas vid fartygets läge på de olika kursarne. Skillnaden emellan denna pejling och den korrekta bäringen är devia­tionen för den kursen fartyget stäfvade vid pejlingen. Den som seglar mycket i skärgård efter sjökort kan uttaga devia­tionen genom att jämföra de kursar han styr efter sin kompass med dem, som han enligt sjökortet skulle styrt. Kyadrantiel deviation (quadrantal d.) [viertelkreisartige D. oder quadrantale ZZ] är den deviation, som ofta efter hufvudstreckens, N, S, O och V kompensering återstår midt emellan dessa streck eller för NO, SO, SV och NV kursar. Denna deviation borttages genom kompensering med cylindrar eller kulor af mjukt järn anbringade i höjd med kompassrosen, en på hvardera sidan därom.

Deviation eller kompassens lokala fel, beroende på densamma omgivande stål- eller järndelar, är den horisontala vinkeln emellan den magnetiska meridianen och kompassens nordstreck. Den är ostlig eller västlig allt efter som kompassens nord faller ost eller väst om magnetiska nord.

Deviation (af lat. de, från, och via väg), afvikelse från rätta vägen (särskildt beträffande fartyg) eller från rätta ställningen (särskildt om magnetnålens ställning till jordaxeln). 1. Opt. Deviation betecknar den vinkel, som en i ett prisma infallande ljusstråle bildar med den utgående. Jfr Ljusbrytning. 2. Sjöv. Kompassnålens af magnetismen hos järnmassor ombord på ett fartyg orsakade afvikning från magnetiska meridianen eller den horisontala vinkeln mellan magnetiska meridianen och kompassens nord-sydlinje. En sådan afvikning iakttogs å träfartyg redan i början af 1800-talet, men den var i allmänhet mycket obetydlig; å järn- och stålfartyg kan den däremot uppnå sådana värden, att det är af största vikt att såvidt möjligt upphäfva densamma och att städse hålla noggrann räkning på återstående deviation. Deviationen är olika stor icke allenast å olika fartyg, utan också på olika ställen inom samma fartyg. Den är vidare olika för skilda kurser samt undergår förändringar med tiden och då fartyget förflyttas från en ort till en annan, där de jordmagnetiska elementen hafva andra värden. Däremot är deviationen densamma för hvilken som helst på samma plats anbringad kompass, som saknar kollimationsfel. — Deviationen kallas östlig 1. positiv, då kompassens nordända faller ö. om magnetiska meridianen genom kompassens medelpunkt; i motsatt fall västlig 1. negativ.