Hala, sjöv., i allmänhet att draga i ett tåg eller med handkraft förflytta ett föremål, t. ex. hala ned (ej hissa ned) ett segel, en flagg o. d.

Hala (To haul, to pull) [Holen]. Styfhala, ansätta (harden, uptauten, haul tight) [Steifholen oder Steifsetzen]. Hal dör! (haul taught!) [hoisteif!] vanligt kommando för gigtåg och gård ingar innan undersegeln skola bergas m. m., se dörhala. Hala ett fartyg på slipen, se draga upp ett fartyg på slipen. Hala igenom = att hala in i det lösa af en ända (haul home) (vorholen]. Hala in det lösa af en tross eller kabel (rouse in or haul in the slack) (das Lose einer Trosse einholen]. Hala in en klyfvarbom, en spira o. s. v. (to rig in) [einholeri]. Hala ned focken! m. m. (down foresail!) [herunter mit der Fock!]. Hala ut eller sätta en spinnaker (haul out the spinnaker) (den Spinnaker ausholen]. Hala ut en bolin (twig) [ausholen], Hala ut i rodd (give way with a wilt) [gut ausholen]. Halande parten i en talja (hauling part of a tackle) [Anholpart oder holender Parteines Takels] = den del af löparen, hvari man halar.

Hala, förflytta ett föremål med till hjälp av tåg eller talja. ~ an ett skot, hala skotet så hårt man kan. ~ dör, hala ett tåg, tills det blir styvt. ~ hem, hala tills föremålet är på sin plats. ~ in det lösa, hala igenom ett tåg, tills bukten är inne. ~ mesanskot, ett uttryck, som förutom halandet i sagda skot är synonymt med att få en sup. ~ -nde part, den ändan av en taljelöpare, vari man halar, i motsats till den fasta parten, som är fastgjord i ett av blocken. ~ upp i brassarna, att hala i lovarts brassar, då vinden rymmer (blir förmånligare).