| Both sides previous revision
Previous revision
Next revision
|
Previous revision
|
ordbok:katting [2026/02/23 18:56]
ludvig [Handbok i Sjömanskap - 1948] |
ordbok:katting [2026/02/23 18:56] (current)
ludvig [Handbok i Sjömanskap - 1948] |
| **Kättingar.** Beskaffenheten hos de ankarkättingar, som skola finnas å fartyg, är i lag bestämd. Stolpkätting såväl som kortlänkad kätting förekomma. På större fartyg äro ankarkättingarna uteslutande av det förstnämnda slaget, fig. 160. Kättingarna tillverkas i jämförelsevis korta längder, vanligen 15 famnar, vilka schaklas ihop och sålunda förenade bilda den totala kättingslängden, som, för sjögående fartyg varierar mellan 90 och 325 meter (45 à 150 famnar) för varje enskild kätting. Den böjda delen hos de schaklar, som sammanhålla de olika kättingslängderna, skall alltid vara vänd mot ankaret för att schakeln icke skall beknipas på spelet eller i klyset då kättingen rusar ut. Schakelbulten har oftast oval- eller eggformad genomskärning; den senare formen ger större bäryta och gör det omöjligt att inpassa bulten fel väg. Bulten säkras på sin plats med en träsprint, som slås in i ett hål genom schakeln och bultens ena ända. För att schakeln lättare skall kunna anbringas äro kättingslänkarna närmast densamma utan stolpar. Närmast ankaret sitter på kättingen en större schakel, kallad röringsklam, fig. 161, och närmast denna en större länk utan klam. | **Kättingar.** Beskaffenheten hos de ankarkättingar, som skola finnas å fartyg, är i lag bestämd. Stolpkätting såväl som kortlänkad kätting förekomma. På större fartyg äro ankarkättingarna uteslutande av det förstnämnda slaget, fig. 160. Kättingarna tillverkas i jämförelsevis korta längder, vanligen 15 famnar, vilka schaklas ihop och sålunda förenade bilda den totala kättingslängden, som, för sjögående fartyg varierar mellan 90 och 325 meter (45 à 150 famnar) för varje enskild kätting. Den böjda delen hos de schaklar, som sammanhålla de olika kättingslängderna, skall alltid vara vänd mot ankaret för att schakeln icke skall beknipas på spelet eller i klyset då kättingen rusar ut. Schakelbulten har oftast oval- eller eggformad genomskärning; den senare formen ger större bäryta och gör det omöjligt att inpassa bulten fel väg. Bulten säkras på sin plats med en träsprint, som slås in i ett hål genom schakeln och bultens ena ända. För att schakeln lättare skall kunna anbringas äro kättingslänkarna närmast densamma utan stolpar. Närmast ankaret sitter på kättingen en större schakel, kallad röringsklam, fig. 161, och närmast denna en större länk utan klam. |
| |
| {{ :ordbok:his-kaettingar-fig160.png?200|}} | {{:ordbok:his-kaettingar-fig160.png?200|}} |
| {{:ordbok:his-kaettingar-fig161.png?80|}} | {{:ordbok:his-kaettingar-fig161.png?80|}} |
| |
| Innan kättingen undergått besiktning, må varken svärtning eller bestrykning av densamma äga rum. Identifieringsstämpeln anbringas på en länk för varje påbörjad längd av 27,5 meter (15 famnar) eller, om kättingen göres i parter med 15 famnars längd eller därunder, å varje parts båda ändlänkar. Den skall, på sätt som framgår av nedanstående skiss, bestå av en krona å länkens överdel samttill vänster om kronan av registreringsnumret, utgörande fartygsinspektionsdistriktets märke jämte löpande nummer ävensom till höger av årtalet för provningen jämte provförrättarens personliga märke. Å länkens undre del eller, i fråga om mindre länk, å länkens motsatta sida angives till vänster brottbelastningen i ton och provmaskinens märke, ävensom till höger provbelastningen i ton och provmaskinens märke. Därjämte böra alla lösa länkar, klammar, lekare och dylikt märkas med krona och nämnda registreringsnummer. | Innan kättingen undergått besiktning, må varken svärtning eller bestrykning av densamma äga rum. Identifieringsstämpeln anbringas på en länk för varje påbörjad längd av 27,5 meter (15 famnar) eller, om kättingen göres i parter med 15 famnars längd eller därunder, å varje parts båda ändlänkar. Den skall, på sätt som framgår av nedanstående skiss, bestå av en krona å länkens överdel samttill vänster om kronan av registreringsnumret, utgörande fartygsinspektionsdistriktets märke jämte löpande nummer ävensom till höger av årtalet för provningen jämte provförrättarens personliga märke. Å länkens undre del eller, i fråga om mindre länk, å länkens motsatta sida angives till vänster brottbelastningen i ton och provmaskinens märke, ävensom till höger provbelastningen i ton och provmaskinens märke. Därjämte böra alla lösa länkar, klammar, lekare och dylikt märkas med krona och nämnda registreringsnummer. |
| |
| //Kättingars förvaring och tillsyn//. Ankarkättingarna stuvas i kättingslårar, anordnade rakt under spelet, ofta på mellandäck. De äro klammade fast till en vid kättingslårens botten i en grov bult fästad, kort stoppkätting eller äro de förenade med en i låren anordnad slipinrättning, fig. 162. I lårarna skola kättingarna vara uppskjutna i rediga slag, så att bukterna icke kunna beknipa varandra då kättingen rusar ut. Då nya kättingar komma ombord äro schakelbultarna ofta säkrade med järnsprintar; dessa böra slås ut och ersättas med sprintar av trä. En järnsprint fastnar nämligen lätt så hårt, att det blir omöjligt att få loss bulten utan att värma densamma, då däremot en träsprint brister vid några hårda slag på bulten, något som kan vara av stor vikt då kättingen i en hast skall schaklas ifrån. Träsprintarna böra doppas i tjära eller mönja innan de slås i. Röringsklammarnas sprintar böra ständigt vara föremål för särskild tillsyn. Kättingslårarna skola tid efter annan noga inspekteras, och kättingen, när så anses behövligt, halas upp på däck för översyn. | //Kättingars förvaring och tillsyn//. Ankarkättingarna stuvas i kättingslårar, anordnade rakt under spelet, ofta på mellandäck. De äro klammade fast till en vid kättingslårens botten i en grov bult fästad, kort stoppkätting eller äro de förenade med en i låren anordnad slipinrättning, fig. 162. {{ :ordbok:his-kaettingar-fig162.png?80|}}I lårarna skola kättingarna vara uppskjutna i rediga slag, så att bukterna icke kunna beknipa varandra då kättingen rusar ut. Då nya kättingar komma ombord äro schakelbultarna ofta säkrade med järnsprintar; dessa böra slås ut och ersättas med sprintar av trä. En järnsprint fastnar nämligen lätt så hårt, att det blir omöjligt att få loss bulten utan att värma densamma, då däremot en träsprint brister vid några hårda slag på bulten, något som kan vara av stor vikt då kättingen i en hast skall schaklas ifrån. Träsprintarna böra doppas i tjära eller mönja innan de slås i. Röringsklammarnas sprintar böra ständigt vara föremål för särskild tillsyn. Kättingslårarna skola tid efter annan noga inspekteras, och kättingen, när så anses behövligt, halas upp på däck för översyn. |
| | |
| {{:ordbok:his-kaettingar-fig162.png?80|}} | |
| |
| //Kättingstoppare//. Olika slag av kättingstoppare förekomma exempelvis klamstoppare, slipstoppare och klysstoppare. En klamstoppare utgöres av en under däcksklyset i däcket fastsittande, böjd järnarm, varmed kättingen beknipes, fig. 163. Slipstoppare användes både som för- och akterhandsstoppare. På mindre fartyg brukas ofta slipstoppare i stället för klysstoppare, Sådana stoppare, fig. 164, användas för om spelet, då man av en eller annan orsak vill taga loss kättingen från detta eller eljes komma upp i spelet utan att kättingen rinner ut. | //Kättingstoppare//. Olika slag av kättingstoppare förekomma exempelvis klamstoppare, slipstoppare och klysstoppare. En klamstoppare utgöres av en under däcksklyset i däcket fastsittande, böjd järnarm, varmed kättingen beknipes, fig. 163. Slipstoppare användes både som för- och akterhandsstoppare. På mindre fartyg brukas ofta slipstoppare i stället för klysstoppare, Sådana stoppare, fig. 164, användas för om spelet, då man av en eller annan orsak vill taga loss kättingen från detta eller eljes komma upp i spelet utan att kättingen rinner ut. |
