User Tools

Site Tools


ordbok:klyvarbom

Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

Link to this comparison view

Both sides previous revision Previous revision
ordbok:klyvarbom [2026/01/25 18:36]
ludvig
ordbok:klyvarbom [2026/02/22 15:17] (current)
ludvig
Line 9: Line 9:
  
 ===== Nutisk Ordbok - 1914 ===== ===== Nutisk Ordbok - 1914 =====
-**Klyvarbommen** gjordes i ett stycke. På yttre nocken fanns engrov bögel, ett enklare eselhu-vud för jagarbommen. Bommen hölls på plats av surrningar över inre nocken och stottninsgeen i bogsprötseselhuvudena samt av stoppkätting, som gick genom en kip i inre nocken och som med sina båda ändar med järnbultar var fast-gjord i eselhuvudet. Klyvarbommen togs vant. in vid avriggning. +**Klyvarbommen** gjordes i ett stycke. På yttre nocken fanns en grov bögel, ett enklare eselhuvud för jagarbommen. Bommen hölls på plats av surrningar över inre nocken och stottninsgeen i bogsprötseselhuvudena samt av stoppkätting, som gick genom en kip i inre nocken och som med sina båda ändar med järnbultar var fast-gjord i eselhuvudet. Klyvarbommen togs vant. in vid avriggning. 
  
 **Klyvarbommen** stöttades nedåt med stampstag i sidled av gajar samt hölls på sin plats av stoppkätting och klyvarbomssurrning. Bommen försäkrades till bogsprötet med klyvarbomssurrningen (jib-boom lashing, Ccrupper chain), som bestod av en kättingssurrning lagd runt bogsprötet med sliphake och ansättningsskruv. I handelsfartyg användes i stället för surrning ofta en grov järnbögel, som höll inre bomnocken till bogsprötet. Pärter av hamptross med ett för båda gemensamt stolpöga påkrängdes så att stolpen kom på bommens underkant. De båda inre ändarna fastgjordes till eselhuvudet. Under bogsprötet och klyvarbommen fördes ofta, särskilt i örlogsfartyg, ett grovmaskigt nät (bow-sprit-netting), avsett dels som säkerhetsanordning för folk som hade uppgifter i bogsprötsriggen, dels för att hindra att klyvaren gick i sjön då den bärgades. **Klyvarbommen** stöttades nedåt med stampstag i sidled av gajar samt hölls på sin plats av stoppkätting och klyvarbomssurrning. Bommen försäkrades till bogsprötet med klyvarbomssurrningen (jib-boom lashing, Ccrupper chain), som bestod av en kättingssurrning lagd runt bogsprötet med sliphake och ansättningsskruv. I handelsfartyg användes i stället för surrning ofta en grov järnbögel, som höll inre bomnocken till bogsprötet. Pärter av hamptross med ett för båda gemensamt stolpöga påkrängdes så att stolpen kom på bommens underkant. De båda inre ändarna fastgjordes till eselhuvudet. Under bogsprötet och klyvarbommen fördes ofta, särskilt i örlogsfartyg, ett grovmaskigt nät (bow-sprit-netting), avsett dels som säkerhetsanordning för folk som hade uppgifter i bogsprötsriggen, dels för att hindra att klyvaren gick i sjön då den bärgades.
 +
 +===== Handbok i Sjömanskap - 1948 ====
 +**Bogspröt** och klyvarbom. Där bogspröt finnes, vilar det på förstäven och stöttas sidovägen i träfartyg av kindbackarna. På dess yttersta ända finnes ett esselhuvud för klyvarbommens fasthållande. Denna, fig. 32, är vanligen byggd i två eller tre avsatser med humrar för klyvar- och jagartacklingen. Den inre avsatsen benämnes då klyvarbom och den yttre jagarbom. Numera är det vanligt att bogspröt och klyvarbom äro byggda i ett stycke, som då är betydligt kortare än den förut brukliga anordningen med fast bogspröt och löstagbar klyvarbom. Ännu vanligare är att i de jämförelsevis små nutida segelfartygen med hjälpmaskin bogspröt helt och hållet saknas, de äro sålunda riggade med enbart klyvarbom. Stampdäverten, som hänger under bommen i en ögonbult i esselhuvudet, är till för att sprida bomtacklingen.
 +{{:ordbok:his-bogsproet-klyvarbom.png?300|}}
ordbok/klyvarbom.1769362564.txt.gz · Last modified: 2026/01/25 18:36 by ludvig