Historik

User Tools

Site Tools

Trace: • Temporal lobe (temporalloben) • Fender • Sliphake • Båtshake • Dejsa • Uppmärksamhet
ordbok:logg

Differences

This shows you the differences between two versions of the page.

Link to this comparison view

Both sides previous revision Previous revision
ordbok:logg [2022/10/20 18:37]
ludvig 		ordbok:logg [2022/10/20 18:41] (current)
ludvig [Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920]
Line 13: Line 13:
 ===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 ===== ===== Svenskt Nautiskt Lexikon - 1920 =====
  
-Logg, apparat eller instrument, var­\\ +**Logg**, apparat eller instrument, var­ med man mäter ett fartygs fart eller dess tillryggalagda distans genom vatt­net. Den enklaste form av logg är ”dutchmans loggen”. Den består av ett spån eller annan träbit, som kastas över bord i lä. På relingen har man dess­ förinnan mätt upp 52 fot eller 1/120 av den nautiska milen (6,237,8 fot) och satt märken i båda ändarna. Sedan observe­rar man på klockan den tid, som spånet behöver för att flyta mellan märke­na. Om det tager 30 sekunder eller 1/120 av timmen, så gör fartyget 1 knop. Re­geln är alltså: dividera 30 med antalet sekunder, som spånet behöver, och kvo­ten blir farten. Skäddloggen eller hand­loggen är en annan gammal bekant för dem, som plöjt havet med tillhjälp av ”de vita vingarna”. Den består av skäddan, en kvartcirkelformad sektor av ek med blykant i periferin, för att den skall ställa sig på kant, med det hörn uppåt, som utgör sektorns medelpunkt, då den kommer i vattnet. Till detta öv­re hörn är logglinan fästad, I vart och ett av skäddans undre horn sitta slad­darna av en smäcker hanfot av samma sorts lina med en propp i hanfotens mitt, som stickes i en å linan fastbändslad trähylsa, då skäddan skall kastas. Logg­linan, som är impregnerad i kokt fett och fästad med andra ändan vid en rulle, loggrullen, har en längd av 50 à 100 meter. Den del, som är fast i skäd­dan, kallas förlöparen och bör vara lika lång som fartyget. Dess ändamål är att föra skäddan ett stycke akter om död­vattnet vid rodret, innan man börjar mäta farten. Vid slutet av förlöparen sitter ett flaggduksmärke, ”törumärket”, varifrån linan uppstickes i knop om 13,95 meters längd vardera. Vid delningspunkterna instickas märlingsändar med 1, 2, 3, 4, 5 knopar och slätknopar emel­lan, som beteckna en halvknop. För att taga tiden användes ett s. k. logglas, till formen liknande ett timglas ”en minia­ture”, men med sanden avpassad att rinna ut på 30 sekunder. Förr i världen använ­de man till samma glas 47 fots knop. Man kan även använda 7 meters knop och 14 sekunders glas. Patentlogg, som numera allmänt användes, är en uppfinnin, som, sedan Klintins och Masseys första försök i detta avseende, undergått många förändringar och förbättringar. Taffrailloggen eller, som vi kalla den, häck loggen, har härvidlag fått den stör­sta spridningen. Den består av ett klockverk med indikator, som fästes på relin­gen och som med en lång lipa är förenad med en propeller eller rotator, vars ro­tationer angivas på en tavla på indika­torn. Manometerloggen är konstruerad efter manometerprincipen, i det att en visare på en graderad tavla ständigt an­ giver den fart, varmed fartyget går ge­nom vattnet, varvid det antingen är den med fartygets fart varierande spännin­gen i en lina, släpande ett föremål efter fartyget, som inställer visaren till en dynamometer, eller ock vattentrycket av farten, som överföres genom ett rör till en manometer. Hults logg hör till de senare. Den användes å svenska örlogsfartyg men uteslutande som manöver­logg. Navigatorloggen hör till de allra nyaste. Enligt Kungl. förordningen skall å fartyg med eget framdrivningsmedel, om det nyttjas i yttre kustfart eller där­ utöver, minst en handlogg och därjämte, om det nyttjas i Nordsjöfart, minst en patentlogg finnas ombord. På fartyg i oceanfart skall det finnas minst två pa­tentloggar. ~ -**a**, med handlogg utröna farten på ett fartyg. ~ -**ast**, den besätt­ningsman, som håller upp loggrullen, då man loggar. Den skall hållas högt upp. ~ -**bok**, se skeppsdagbok. ~ -las, se **logg**. ~ -ning, undersökning av farten som ett fartyg gör. Bör ske minst en gång i timmen, då man ej har patentlogg.. Be­träffande den senare, bör man alltid komma ihåg att notera tiden, då den observeras. ~ -**lampa**, bör alltid finnas till hands, då man skall läsa av loggen. ~ -**lina**, se logg, likaså loggrulle, loggskädda. ~ -**tavla**, griffeltavla, å vilken man antecknar kurser och distanser.
-med man mäter ett fartygs fart eller\\ +
-dess tillryggalagda distans genom vatt­\\ +
-net. Den enklaste form av logg är\\ +
-”dutchmans loggen”. Den består av ett\\ +
-spån eller annan träbit, som kastas\\ +
-över bord i lä. På relingen har man dess­\\ +
-förinnan mätt upp 52 fot eller 1/120 av\\ +
-den nautiska milen (6,237,8 fot) och satt\\ +
-märken i båda ändarna. Sedan observe­\\ +
-rar man på klockan den tid, som spå-\\ +
-net behöver för att flyta mellan märke­\\ +
-na. Om det tager 30 sekunder eller 1/120\\ +
-av timmen, så gör fartyget 1 knop. Re­\\ +
-geln är alltså: dividera 30 med antalet\\ +
-sekunder, som spånet behöver, och kvo­\\ +
-ten blir farten. Skäddloggen eller hand­\\ +
-loggen är en annan gammal bekant för\\ +
-dem, som plöjt havet med tillhjälp av\\ +
-”de vita vingarna”. Den består av skäd-\\ +
-dan, en kvartcirkelformad sektor av ek\\ +
-med blykant i periferin, för att den\\ +
-skall ställa sig på kant, med det hörn\\ +
-uppåt, som utgör sektorns medelpunkt,\\ +
-då den kommer i vattnet. Till detta öv­\\ +
-re hörn är logglinan fästad, I vart och\\ +
-ett av skäddans undre horn sitta slad­\\ +
-darna av en smäcker hanfot av samma\\ +
-sorts lina med en propp i hanfotens mitt,\\ +
-som stickes i en å linan fastbändslad\\ +
-trähylsa, då skäddan skall kastas. Logg­\\ +
-linan, som är impregnerad i kokt fett\\ +
-och fästad med andra ändan vid en\\ +
-rulle, loggrullen, har en längd av 50 à\\ +
-100 meter. Den del, som är fast i skäd­\\ +
-dan, kallas förlöparen och bör vara lika\\ +
-lång som fartyget. Dess ändamål är att\\ +
-föra skäddan ett stycke akter om död­\\ +
-vattnet vid rodret, innan man börjar\\ +
-mäta farten. Vid slutet av förlöparen\\ +
-sitter ett flaggduksmärke, ”törumärket”,\\ +
-varifrån linan uppstickes i knop om\\ +
-314\\ +
-13,95 meters längd vardera. Vid delnings-\\ +
-punkterna instickas märlingsändar med\\ +
-1, 2, 3, 4, 5 knopar och slätknopar emel­\\ +
-lan, som beteckna en halvknop. För att\\ +
-taga tiden användes ett s. k. logglas, till\\ +
-formen liknande ett timglas ”en minia­\\ +
-ture”, men med sanden avpassad att rinna\\ +
-ut på 30 sekunder. Förr i världen använ­\\ +
-de man till samma glas 47 fots knop.\\ +
-Man kan även använda 7 meters knop\\ +
-och 14 sekunders glas. Patentlogg, som\\ +
-numera allmänt användes, är en uppfin-\\ +
-nin, som, sedan Klintins och Masseys\\ +
-första försök i detta avseende, undergått\\ +
-många förändringar och förbättringar.\\ +
-Taffrailloggen eller, som vi kalla den,\\ +
-häck loggen, har härvidlag fått den stör­\\ +
-sta spridningen. Den består av ett klock-\\ +
-verk med indikator, som fästes på relin­\\ +
-gen och som med en lång lipa är förenad\\ +
-med en propeller eller rotator, vars ro­\\ +
-tationer angivas på en tavla på indika­\\ +
-torn. Manometerloggen är konstruerad\\ +
-efter manometerprincipen, i det att en\\ +
-visare på en graderad tavla ständigt an­\\ +
-giver den fart, varmed fartyget går ge­\\ +
-nom vattnet, varvid det antingen är den\\ +
-med fartygets fart varierande spännin­\\ +
-gen i en lina, släpande ett föremål efter\\ +
-fartyget, som inställer visaren till en\\ +
-dynamometer, eller ock vattentrycket av\\ +
-farten, som överföres genom ett rör till\\ +
-en manometer. Hults logg hör till de\\ +
-senare. Den användes å svenska örlogs-\\ +
-fartyg men uteslutande som manöver­\\ +
-logg. Navigatorloggen hör till de allra\\ +
-nyaste. Enligt Kungl. förordningen skall\\ +
-å fartyg med eget framdrivningsmedel,\\ +
-om det nyttjas i yttre kustfart eller där­\\ +
-utöver, minst en handlogg och därjämte,\\ +
-om det nyttjas i Nordsjöfart, minst en\\ +
-patentlogg finnas ombord. På fartyg i\\ +
-oceanfart skall det finnas minst två pa­\\ +
-tentloggar. ~ -a, med handlogg utröna\\ +
-farten på ett fartyg. ~ -ast, den besätt­\\ +
-ningsman, som håller upp loggrullen, då\\ +
-man loggar. Den skall hållas högt upp.\\ +
-~ -bok, se skeppsdagbok. ~ -las, se logg.\\ +
-~ -ning, undersökning av farten som315\\ +
-Logglampa—Lotssedel\\ +
-ett fartyg gör. Bör ske minst en gång\\ +
-i timmen, då man ej har patentlogg.. Be­\\ +
-träffande den senare, bör man alltid\\ +
-komma ihåg att notera tiden, då den\\ +
-observeras. ~ -lampa, bör alltid finnas\\ +
-till hands, då man skall läsa av loggen.\\ +
-~ -lina, se logg, likaså loggrulle, logg-\\ +
-skädda. ~ -tavla, griffeltavla, å vilken\\ +
-man antecknar kurser och distanser.+
  
  
ordbok/logg.1666283846.txt.gz · Last modified: 2022/10/20 18:37 by ludvig

Page Tools

Donate Powered by PHP Valid HTML5 Valid CSS Driven by DokuWiki